Yrkesutbildningar – till nytta för vem?

Företrädare för arbetsgivare och fack inom handeln gick på onsdagen ut i en debattartikel på SvD Brännpunkt under rubriken ”Stoppa yrkesprogrammens förfall” och beklagade att antalet sökande till yrkesutbildningar som siktar på jobb inom handeln minskar. De skrev:

”Vi ser hur antalet ansökningar till yrkesutbildningarna inom vår bransch rasar och uppmanar regeringen att tänka om. Men vi kan inte vänta utan vidtar nu egna åtgärder för att locka fler sökande och höja utbildningens status.”

Att det i själva verket inte är en så stor minskning som man kan tro säger de inget om. Vid alla omställningar sviktar intresset för utbildningarna innan man ser hur de fungerar och faller ut.

Undertecknarna kräver att regeringen återinför den obligatoriska högskolebehörigheten. Dessutom ska de själva utforma en certifiering av handelsprogram. Alltså, man frångår det generella och försöker ta fram lokala lösningar.

Men vad är målet med ett väl fungerande yrkesprogram eller yrkesutbildningar? Är det att alla som läser dessa ska få en allmän högskolebehörighet, som inte ger eleverna någon praktisk möjlighet att studera vidare på högskolan? Eller är det att fler elever ska hitta rätt och få en utbildning som ger dem möjligheter till jobb och egen försörjning?

Även om det låter så, ger ju inte allmän högskolebehörighet en verkligen allmän behörighet, i meningen att alla utbildningar står öppna. Den ger istället en så ”allmän” behörighet att den som söker i princip bara kan komma in på det allmänna filosofiprogrammet. Intressant men det ger inte studenten många yrkesvägar.

Istället är den rätta vägen att yrkesutbildningarna ska ha en egen hög status, utan att behöva gå omvägen om allmän högskolebehörighet, som dessutom ganska enkelt kan kompletteras till den särskilda behörighet som krävs för de flesta utbildningar.

I själva verket är det så att ska det ske snabba förbättringar i söktryck till de olika yrkesutbildningarna så måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och se till att så det blir attraktivt att arbeta inom, i det här fallet, handelsområdet. Alltså bättre löner och arbetsvillkor. Det är som det mesta är det själva verket ganska enkelt.

Det som föreslås av företrädare för arbetsgivare och fack inom handeln är snarare en omväg. En omväg som delvis lurar eleverna, istället för att hjälpa dem rätt från början.

Kommentarer (1)

  1. Anna skriver:

    De som skriver sådana här artiklar, och andra liknande, istället skulle försöka förklara detta för eleverna:
    1. För att eleverna på handels- och administrationsprogrammet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet behöver de inte läsa utökat program, förutsatt att skolan erbjuder svenska 2 och svenska som andraspråk 2 samt engelska 6 som programfördjupning.

    Om skolan erbjuder de kurserna som programfördjupning kan eleven välja dem och måste då dessutom läsa svenska 3 alternativt svenska som andraspråk 3 som individuellt val för att få grundläggande högskolebehörighet. Om skolan inte erbjuder svenska 2, svenska som andraspråk 2 och engelska 6 som programfördjupning har eleven alltid rätt att läsa dem som individuellt val.

    Alltså, det är inte särskilt svårt att få grundläggande högskolebehöriget, vare sig från HA eller andra yrkesprogram.

    2. Grundläggande högskolebehörighet räcker sällan för att antas till högskolan, även i den “gamla” gymnasieskolan behövde man taktikvälja samt ofta läsa utökat program.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)