Viktigt steg för att säkra elevers rätt till undervisning

I går gick Lärarnas Riksförbund ut med Moderaterna i ett gemensamt utspel i TV4 där man enats om tre olika krav för säkra elevers rätt till undervisning.

Och idag går man ut i en gemensam debattartikel, “Vi är överens om att lärarna måste få mer tid för undervisning“.

När Lärarnas Riksförbund får med sig det stora regeringspartiet moderaterna på att förorda nationella stadievisa timplaner så är det något stort som hänt. Och därmed har Sveriges lärare och elever fått ett brett och tydligt stöd även från regeringen.

Bakgrunden är given. Eleverna i den svenska skolan får för lite undervisningstid med sin lärare. Många elever når inte kunskapsmålen för att tiden helt enkelt inte räcker till.
Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer var så sent som förra sommaren ute med en gemensam rapport om bristerna i elevers möjlighet att få en likvärdig skolgång och en god utbildning.

Och då skrev man även i debattartikel i Aftonbladet, “Svenska elever får för lite undervisningstid“. Där tog man upp den ohållbara situationen att eleverna inte får den undervisning de har rätt till.     

I det aktuella utspelet föreslår alltså Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé tre framtida reformer för att öka tiden mellan lärare och elev:

1. Utökad undervisningstid för eleverna
2. Stadieindelad timplan
3. Minska lärares administration

”Detta är grundbulten i en nationell skola som ger eleverna likvärdiga möjligheter. Lärarnas Riksförbund har länge kämpat för elevers rätt till nationella stadievisa timplaner med garanterad lägsta nivå”, säger Metta Fjelkner i ett uttalande.

Folkpartiets utbildningsminister Jan Björklund stödjer sedan tidigare Lärarnas Riksförbunds linje och kraven på att stadievisa och nationella timplaner ska införas. Till Ekot sa han så sent som i söndags i ett inslag från Folkpartiets landsmöte:

”Jag menar att vi nu måste återskapa robusta timplaner, både i gymnasieskolan och i grundskolan. Timplaner som är både ämnesindelade och stadieindelade.”

I samma nyhetsinslag kan man notera att att Lärarförbundets, Lf:s, ordförande istället varnar för att ”låsa in” undervisningen i exakta timplaner och vill behålla dagens situation.

 

 

Kommentarer (1)

  1. Anna L Ohlsson skriver:

    Jag tror att problemet med för få undervisningstimmar på gymnasiet är betydligt större än vad som angetts. Enligt min erfarenhet som erfaren ämneslärare, är det regel snarare än undantag att antalet poäng i en kurs inte motsvaras av hur många lärartimmar som läggs ut. Normalt är 70-90 timmar för 100-poängskurser och 40-45 för 50 poängskurser, men det kan också vara mindre. Grupptimmar läggs inte ut alls i teoretiska ämnen (om inte lokaler eller utrustning sätter stopp), även om klasserna har över 30 elever. På så sätt kan man så klart spara in antalet lärartjänster – varje lärare i tex svenska och engelska kan undervisa i sex olika 100-timmarskurser. Det motsvarar ofta uppåt 200 individer per tjänst (som alla ska få individuell återkoppling på texter och tal – förutom fyra nationella provdelar vardera….). Självklart får det stor inverkan på elevernas resultat. Och lärarens arbetssituation… Antalet lärarlösa timmar (normalt om en lärare är sjuk ett par dagar)räknas inte alls med här. En hyfsat kvalificerad gissning tyder på att ungefär fem timmar per kurs och läsår försvinner pga VAB, sjukfrånvaro, hastigt påkomna möten och annat. Utöver de som redan bantats bort vid tjänstefördelningen.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)