Vi måste fortsätta uppgradera läsningen

Undersökningar och studier av internationella mätningar har de senaste åren visat att läsförmågan sjunkit stadigt. Men glädjande nog ligger nu Sverige åter bland de främsta länderna. Det visar den studie som mäter läsförmågan bland elever i årskurs fyra, PIRLS, som presenterades i veckan.

Det finns dock ingen anledning att slå sig till ro. Men att Sverige åter tillhör de främsta länderna ska vi glädjas åt. Lärarna har gjort ett gott jobb!

Fokus på läraruppdraget
En anledning som förs fram är att samtalen om betydelsen av läs- och skrivinlärning och betydelsen av tidiga insatser har gett ett annat fokus. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är glad över resultatet:

”Just läsningen är otroligt viktig när man kommer vidare upp i skolan och ska ta en gymnasieexamen”, säger hon till Expressen. Hon säger till tidningen att hon tror att det höjda resultatet delvis beror på den “krisstämning” som uppstått efter de dalande siffrorna för svenska elever, som även visat sig i Pisa-undersökningen.

”Jag tror att alla de här chockerna har gjort att man har börjat prata om kunskap, tidiga insatser och att lärarna ska få leverera utbildning med kvalitet. Vi måste fortsätta skapa bra förutsättningar för lärarna att utföra sitt uppdrag.”

Och även Dagens Nyheters ledarskribent Erik Helmerson skriver det som alla borde landa i: ”Nej, skolans kris är inte över”. Han tror att kanske tog den svenska skolan tidigare för mycket för givet.

”Vi har i decennier förvandlat klassrummen till laboratorier för pedagogiska experiment med förvissningen att vad som än händer kommer svenska elever alltid att ligga i toppklass.”

Först när krisstämpeln blev akut samlades man kring skolan, menar Helmerson.

”Och när många drar åt samma håll – i det här fallet elever, föräldrar, lärare, rektorer, debattörer, politiker – når man resultat.
’Kanske är det dags att plocka bort krisstämpeln’, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till TT. Ursäkta, men nej. Låt oss till varje pris behålla den. Låt oss vara glada över förbättringen, men det viktiga är att fortsätta att göra skolan bättre, att sträva efter högre resultat, att få svenska elever bättre förberedda på en krävande vuxenvärld.”

Låt oss alltså välkomna att svenska elever åter når den nivå som de hade 2001 när vi deltog i den första PIRLS-studien. Men det ansvarsfulla budskapet är alltså inte att vi kan blåsa faran över, som Skolverkets GD verkar vara benägen att göra. Istället måste vi fortsätta att göra läsningen än mer synlig. Här har hela samhället ett ansvar. Det krävs ett aktivt arbete framöver.

I ett samtal i Aftonbladet TV med hjärnforskaren Martin Ingvar och utbildningsministern Gustav Fridolin konstaterade Åsa Fahlén att svensk skola länge har missat hur viktig läsningen är för att lyckas i alla andra ämnen. Det är alldeles avgörande att lärare får tid att se varje elev och tid att ägna sig åt att lägga upp undervisningen så att alla elever får sin beskärda del.

Grundskolans huvuduppgift är att se till att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, lär sig de basfärdigheter som krävs för att klara sig i samhället. Det förutsätter förstås att eleverna lär sig att läsa och skriva under sina första skolår.

Läsningen måste breddas – och fördjupas
Samtidigt måste vi inse att skolan inte ensam klarar att hålla uppe läsningen och läsförmågan i vårt samhälle. Läskulturen i vårt samhälle har förändrats mycket snabbt och behovet av fortbildning inom läsundervisningen är enormt.

PIRLS visar också att svenska elever tycker det är tråkigt att läsa. Det viktiga uppdraget för alla som vill lyfta läsningen är därför att väcka läslusten hos våra unga – och fortsätta hålla den vid liv.

Vi måste kanske börja läsa offentligt igen? Läsa i fysiska böcker, tidningar och magasin. Inte för att det är så mycket bättre än på läsplattan eller i mobilen, utan för att det visar att läsandet i sig är gott.

Låt oss heller inte glömma satsningar som Läslov och den ideella Läsrörelsens ständiga arbete. De har givetvis en stor del i den vändning som vi nu ändå ser.

Även om resultaten förbättras så får inte Skolsverige slå sig till ro och göra om tidigare misstag.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)