Välkommet uppvaknande

Nu har också Svenskt Näringsliv upptäckt att den svenska skolan är ojämlik. Nyligen har man uppmärksammat att rapporten, Mer än tur i struktur – en ESO-rapport om kommunal effektivitet” från Studier i Offentlig ekonomi, visar att effektiviseringar i skolan kan spara miljarder.

Svenskt Näringsliv vill delta i diskussionen om hur de stora resurser som tillförs skolan ska kunna användas på bästa sätt. Man påpekar att Sverige tillhör de länder som lägger mest pengar i världen på skolan, men det är stora skillnader på hur mycket skolelever kostar. I vissa kommuner är kostnaden dubbelt så hög som i andra kommuner.

Denna diskussion lyfte Lärarnas Riksförbund redan för sex år sedan i den uppmärksammade rapporten ”Från byråkrati till undervisning”. Den presenterades också på DN Debatt.

Budskapet var, och är, att Sverige behöver en ny modell för finansiering av skolan. Genom att skära ned på byråkratin och satsa på undervisning – skolans kärnverksamhet – så skulle eleverna kunna få mer specialundervisning och framför allt mer tid med väl förberedda lärare. Lärarnas Riksförbunds rapport visade att om man skulle arbeta effektivare och bara skära ned på kommunernas skolbyråkrati så fanns det redan då nära 5 miljarder kronor som kunde läggas på undervisningen.

I den nya ESO-rapporten pekar författarna på att landets kommuner har olika förutsättningar att uppfylla kraven på en likvärdig skola. Man ser att det bland annat med benchmarking mellan kommuner finns möjligheter till effektiviseringar på 8 miljarder kronor.

Men att bara skjuta till mer pengar är inte lösningen på sikt. Vi måste också se till att pengarna används rätt, alltså till att ge alla elever undervisning av hög kvalitet. Vi kan inte fortsätta med dagens skolsystem där resultaten sjunker. I rapporten från 2010 föreslog därför förbundet följande:

  •  Begränsa skoladministrationen. Ansvariga politiker har ett direkt ansvar att begränsa byråkratin och övriga resurskrävande kringuppgifter för skolan.
  •  Prioritera undervisningen, skolans kärnverksamhet. Skolverket och Skolinspektionen bör regelbundet belysa hur skattebetalarnas resurser används i skolan.
  •  Flytta finansieringsansvaret för skolan från kommuner till stat. Överflyttningen ska ske via en skatteväxling, förslagsvis genom förändringar i det kommunala utjämningssystemet.

Lärarnas Riksförbund menar att de kommunala skolorna och friskolorna ska ha samma villkor med en resursfördelning som är jämlik och även medför samma skyldighet att ta emot elever. Ett första steg är att man fördelar resurserna på ett klokare sätt. Finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från kommunerna till staten.

Här är Svenskt Näringsliv välkomna som en medspelare i den förändring som är nödvändig.

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)