Tolerans leder vägen framåt till kunskap och innovation

I dag är det premiär för Veckans Affärers Innovationstvodd*) som börjar med att intervjua överläkaren Simon Kyaga om innovation och tolerans.

Lyssna på intressanta tankar om samspelet mellan att vara innovativ och att passa in.

Innovation kräver förmåga att tänka och agera bortom invanda mönster. Det kan vara både kostsamt och farligt. Att tänka och agera annorlunda innebär alltid en risk att bli utesluten ur den sociala gemenskapen. Det är därför frågan om tolerans är avgörande för kreativitet och innovation.

Läs gärna också den debattartikel som Simon Kyaga skrev tillsammans med Lärarnas Riksförbunds ordförande  Bo Jansson i höstas om att vårt framtidshopp bygger på kunskap och tolerans.

”Vi behöver ett öppet klimat med frihet att vara den man vill och ha de åsikter man vill – för att människor med olika bakgrunder, intressen och kunskaper ska våga vara just olika varandra.
I en värld med alltmer komplexa problem att lösa ställer det krav på samarbete med andra människor och kreativitet – detta kan bara uppnås genom höga kunskapsnivåer och olika människor i grupp.”

Innovation kräver förmåga att tänka olika. Kyaga och Jansson förde fram fyra förslag för att skolan ska förändras med sin tid för mer innovation, tolerans och kunskap:

1. Baskunskaper är nödvändiga för innovationsförmåga.
2. Skolan är inte likvärdig och alla elever tillgodogör sig därför inte baskunskaperna.
3. De elever som inte tillgodogör sig baskunskaperna lyckas bättre med lärarledd och styrd undervisning.
4. Idéer om ”entreprenöriellt lärande” innefattar tyvärr ofta en pedagogik som bygger på ”icke-undervisande lärare”, vilket inte är hållbart.

Frågan är om inte tolerans är den grundläggande förutsättningen för kunskap och lärande. Den tolerante kan sätta sig in i andra sätt att tänka, kan förstå att det finns andra (nya?) sätt att tänka, andra perspektiv och andra otänkta tankar.

Utan tolerans så breder intoleransen och ignoransen ut sig. Då lär vi oss inga nya kunskaper. Då står vi stilla. Då har vi ingen framtid.

*) Varannan vecka intervjuar videojournalisten Mats Ögren Wanger ledande profiler inom näringsliv, politik, forskning och samhälle om Sveriges ödefråga: hur ska vi återta vår position som världens ledande innovationsland?

Läs mer på innovationsverige.se

Kommentarer (3)

  1. Mats Ögren Wanger skriver:

    Och nu vill Microsoft anställa fler människor med diagnosen autism.
    Satsningen görs i ett pilotprogram tillsammans med företaget Specialisterne som arbetar med att hitta jobb åt personer med diagnoser inom autismspektrumet, skriver nättidningen CNET.
    Programmet inleds i maj och omfattar till att börja med tio tjänster på bolagets huvudkontor i Redmond i USA.

    “Människor med autism har styrkor som vi behöver på Microsoft. Varje individ är annorlunda, vissa har en fantastisk förmåga att komma ihåg information, eller tänka på detaljnivå, eller briljerar i matematik eller kodning”, skriver Mary Ellen Smith som är vice president med titeln global operativ chef på Microsoft.

    LÄS -http://www.di.se/artiklar/2015/4/7/microsoft-ska-anstalla-fler-med-autism/?flik=hetadiskussioner

  2. Fredrik skriver:

    Zoran,

    https://drive.google.com/file/d/0B4JKCsW_PKytaHFEVzFtb0R2dWc/view?usp=sharing

    Entreprenöriellt lärande är ingen förändring av pedagogiken i våra klassrum. Det är ett annat ord bara för att eleverna ska söka info på egen hand. Med andra ord: Den enda förändring detta medför är att man byter en aktör mot en annan aktör. Det är knappast någon form av innovation direkt.

    Den modellen är lika sönderslagen idag som den mer traditionella katederundervisningen av den tekniska utvecklingen. Ingen av dessa metoder kommer leda till att vi får en skola som är anpassad för dagens samhälle där samarbete & kommunikation kan ske oberoende av tid och rum via till exempel sociala medier.

    Att vi har lärare och elever som kan kommunicera med varandra och samverka oberoende av tid och rum är det som kommer förändra skolan här för framtiden. Fokusera på samarbete, kommunikation och interaktion mellan elever, mellan elever och lärare och lärare och elever. För det är där IT har och kommer revolutionera lärande och utbildning. Sen är tillgången på information viktig för att det ska kunna finnas något att samtala, kommunicera och samarbeta kring. Jag kan ta ett exempel.

    En open source lärandeplattform som heter Moodle. Moodle är idag sannolikt den plattform som har mest funktionalitet och sannolikt flest användare av alla plattformar i världen. Men det är inte teknik som gjort den så populär. Det är att Moodle till skillnad från andra plattformar på marknaden har ett stort community, en öppenhet då koden är öppen och framförallt att plattformen helt och hållet är byggd på att stödja en delande kultur med samarbete, interaktion och kommunikation i fokus. Det är när alla kan ta en teknik för given som den verkligen börjar främja samhället eftersom sociala aspekter då kommer i fokus. Till exempel hur väljare över hela USA gick samman och använde sina smarta telefoner och en plattform de hade på nätet för att garantera att det inte förekom några försök till otillåten påverkan i vallokaler under amerikanska val. Här var det inte tekniken som var viktig, utan att man med hjälp av teknik kunde garantera att valen faktiskt var fria och rättvisa. //Fredrik

  3. Bengt Sjöberg skriver:

    Jag skulle i all korthet vilja poängtera skolans viktigaste roller:

    1. Skolans roll som språk och kunskapslyftare. Denna punkt tycks ju vara självklar och för många den enda viktiga.

    2. Skolans roll som intellektuellt “gym”. Träning av intellektet,för att öka förmågan till inlärning av nya förmågor som sker under hela det kommande yrkeslivet. Här spelar det inte så stor roll exakt vad man lär sig, det är träningseffekten som är viktig. I all idrott lär man sig att hård träning gör ont, men ändå tränar många idrottaere gärna Man blir tillfredsställd av resultatet. Samma sak med skolan och intellektuell träning, det är ofta mödosamt, inte alls roligt men det är nyttigt. Jämför skolans roll här med gymnastiksalens och träningsgymets roll för idrottare av alla sorter.

    3. Skolans roll för utveckling av disciplin, mental uthållighet och arbetsförmåga samt stresstålighet. Eleverna måste träna upp sin mentala förmåga att arbeta självständigt, inte bara i grupp där latoxarna åker snålskjuts. Här är hemläxorna viktiga.

    4. Ute i yrkeslivet tvingas man sedan snabbt inhämta precis de kunskaper som krävs i yrket. Det sker oftast på arbetsplatsen med hjälp av kolleger och chefer, speciella kurser m.m. Då är vederbörandes mentala kapacitet det viktiga och det som arbetsgivaren försöker bedöma med hjälp av den sökandes meritlista och skolbetyg.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)