Inlägg märkta ‘SKL’

tisdag, 7 februari, 2012

Kritik mot SKL-politiker

I gårdagens Aftonbladet kunde vi läsa om Ingela Gardner Sundström. Hon är en av de absolut viktigaste politikerna hos SKL i årets avtalsrörelse på lärarnas område.

I artikeln ”Hon sitter på dubbla stolar” berättas att Ingela Gardner Sundström och maken ­Jan-Olov Sundström är ­moderata kommunpolitiker i Österåker som tillsammans också driver Rydbo Friskola i Åkersberga. Nu ifrågasätts om hon är lämplig på sin position:

”Grundskoleläraren Jenny Wibrell, 37, från Enköping är en av tiotusentals lärare som i Aftonbladets skolgranskning protesterade mot lönesättningen.Hon upprörs över Gardner Sundströms dubbla ­roller.

–  Hon har aldrig gått oss till mötes, och nu kan jag delvis förstå varför. Har hon egna intressen inom skolvärlden tycker jag ­absolut att hennes uppdrag krockar.”

Idag skriver också tidningen Skolvärlden om kritiken, ”SKL-ordförande kritiseras för jävsituation igen”.

Nu är det långtifrån första gången som Gardner Sundström kritiseras för dubbla roller och egna vinstintressen. I Skolvärlden har vi tidigare kunnat läsa bland annat:

Tung M-politiker anklagas för maktmissbruk

Frågorna till Ingela Gardner Sundström

Skolvärlden svarar Ingela Gardner Sundström

Frågan har också uppmärksammats av bloggare. Se ”Friskoleägare bestämmer landets lärarlöner”.

 

Dela med andra:
fredag, 6 maj, 2011

Svaret på varför lärare har usel löneutveckling

Att lärare har en låg lön och en usel löneutveckling är väl känt i dessa dagar. Med i det Läraruppror som pågår på nätet och delvis i Aftonbladet så har frågan om lärares löner hamnat i fokus på ett sätt som vi inte sett tidigare.

Gå in och läs på Aftonbladets ”Skolgransning”. Idag hittar vi artikeln ”Lärare har sämst löneutveckling i kommunerna” och där läser vi om: ”Lärarnas riksförbunds nya statistik över hur lärarnas löneuteckling har varit jämfört med andra yrkeskategorier i kommunerna”.

”Statistiken jämför olika fackförbunds löneutveckling mellan åren 1995 och 2010. Bäst löneutveckling har SSR (ekonomer, samhällsvetare, personalvetare, socionomer) haft, följt av Vårdförbundet (sjuksköterskor, barnmorskor) och sist av alla Lärarnas riksförbund (där i huvudsak grundskolelärare och gymnasielärare representeras).

Enligt Lärarnas riksförbund själva beror det på att kommunerna tycker att lärarna redan har höga löner och vill låta de med mindre lön komma ikapp. Det innebär att lärarnas löner i det närmaste stått stilla.”

Sedan görs ett intressant konstaterande av reportern:

”Men kommunernas inställning innebär också att de som historiskt har haft högst löner drabbas hårdast. Som lektorer och adjunkten, det som i dag är gymnaiseläraren.”

Vi noterar att en moderat politiker, Edvin Alam i Sollentuna, kommenterar artikeln. Han skriver att ”LR har varit oerhört dåliga på att företräda sina medlemmar under diverse avtalsrörelser.”

Men han får svar på tal:

”Du har fel. AG är opålitliga och skiter i skolan. Inte lätt att förhandla med en motpart som blåser en. Se denna undersökning:

http://www.lr.se/lararnasriksforbund/opinionochdebatt/undersokningar/arkiv/efterlysning.5.7a9e7ffc12ee5c9e6fe8000853.html

Vi får sämre lönepåslag om vi lyckas få bra resultat. Tvärtom mot vad som avtalats! Vems fel är detta?! Du sitter i Sollentuna och är nöjd. Men det finns 289 kommuner till där alla inte är lika nöjda.

Och vem drabbas? Ja förutom att lärarna får pissig lön. Jo, eleverna. Mina barn får sämre skolgång än de skulle behöva.
Det är ditt och dina gelikars ansvar. Det är du/ni som styr resurser till skolan som i stor utsträckning går till annat än undervisning.
Och då skyller du på facket!? Ser alltså inte ditt ansvar som representant för en huvudman för skolan….

Jag borde inte vara inte förvånad…”

En annan kommentar lyder:

”En stor anledning är den fackliga konstruktionen. LR tillåts inte förhandla för sina medlemmar, utan måste samförhandla med Lärarförbundet. Då adjunkterna är i minoritet blir de i varje avtal totalt överkörda av Lf och S-K-L, som kan trampa på gymnasielärarna genom att muta de övriga lärarkategorierna. ”

Och ännu en skriver:

”…och på så vis har lärarförbundet dragit ner statusen på hela yrket. Det hjälper knappast att dom dessutom kallar alla sina medlemmar för lärare, även de som knappt har gått ut gymnasiet själva, eller att de också representerar rektorerna på flera skolor, eller att de sa ja till kommunaliseringen och i allt fler kommuner förhandlar fram nya arbetstidsavtal (modernt slaveri).

Fattar inte att deras medlemmar accepterar det. På lokal nivå är ju många av deras representanter hur bra som helst och medlemmarna är ju högt värderade kollegor.”

Ja, så ser debatten ut på nätet. Och nog kan man tycka att några svar ges om varför lärare har usel löneutveckling. Ett svar är helt enkelt därför att arbetsgivarna/dagens skolhuvudmän inte är intresserade av skolan – och inte möter tillräckligt motstånd.

Ett sätt att åtgärda detta är att skolan byter huvudman.

Dela med andra:
torsdag, 5 maj, 2011

”Kommunerna lurar lärarna”

Idag läser vi nya numret av Skolvärlden, Lärarnas Riksförbunds medlemstidning. Där uppmärksammas det dåliga löneutfallet i kommunerna där man inte följer vad som överenskommits i avtalet. 

Vi läser i pressmeddelandet, Kommunerna lurar lärarna”:

”Bra resultat för eleverna ska ge mer i plånboken enligt avtalen för lärare i kommunala skolor. Men så är inte fallet visar Skolvärldens granskning.

– Det känns som vi aldrig får lön för mödan. Vi sliter häcken av oss, men det märks inte i lönekuvertet. Det känns bittert och som ett hån, säger NO-läraren Ulla Wetterdal Wessman, Vällingbyskolan i Stockholm.

– Vi kommun efter kommun vittnar våra medlemmar om att bättre resultat inte ger högre lön. Om skolans resultat förbättras ska det märkas i lärarnas löneavtal. Allt annat är i strid med vad avtalet säger och vad kommunerna lovade i avtalsrörelsen. Jag tycker att kommunerna lurar lärarna när de inte lever upp till avtalet, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarna i landets 27 bästa skolkommuner har i genomsnitt fått lägre löneökningar än lärarna i de sämsta skolkommunerna. Skolvärlden listar kommunerna efter lärarnas löneutveckling.”

Läs mer på www.skolvärlden.se

Dela med andra:
söndag, 1 maj, 2011

Tricket kommer inte lyckas en gång till

I dag kan vi läsa en slutreplik på debatten om lärarföraktet i Aftonbladet. Debatten började med att Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner den 20 april fick nog och reagerade på det lärarförakt som visas från olika håll, bland annat från SKL.

I ”Nu får det räcka med lärarförakt” menade Fjelkner att Aftonbladets skolgranskning visar hur kommunerna trampar på lärarna.

SKL svarade i Aftonbladet den 27 april, ett svar som också skickade ut ett pressmeddelande, där SKL återigen skyller på lärarna. I ”Sommarlovet viktigast för lärarna – enligt facket” läser vi att ett ombud för Lärarnas Riksförbund under en debatt i förra årets avtalsrörelse ska ha sagt att sommarlovet var läraryrkets själ.

I dagens artikel, ”Taktiken från förra avtalsrörelsen kommer inte lyckas” påpekas att Sveriges Kommuner och Landstings Ingela Gardner Sundström medvetet förvränger vad lärare sagt om lärares arbetstider då hon ger sken av att lärare tycker sommarlovet är viktigare än elevernas lärande och resultat.

Metta Fjelkner skriver:

”Jag är fullt medveten att vi i Lärarnas Riksförbund under förra årets svåra avtalsrörelse fick ägna all tid åt att stoppa SKL:s försök att ta bort lärares ferietjänster och minska förtroendearbetstiden. Detta gjorde vi på uppdrag av våra medlemmar. ”

Hon anser att ”talet om lärare som skolans viktigaste resurs klingar falskt från SKL”.

”Det finns bara en väg att gå: Höj lärarnas löner och respektera lärarnas professionella ställning. Lägg inte energi på att försöka underminera lärarnas unika uppdrag med ansvaret för undervisningen i skolan.

Taktiken i den förra avtalsrörelsen med att få lärarnas företrädare ägna all kraft åt att diskutera arbetstiden och därmed slippa diskutera lärarna löner, kommer inte att lyckas en gång till.

Återstår att se om SKL förstår att det är allvar nu.

Dela med andra:
lördag, 30 april, 2011

Lärare reagerar på arbetsgivarnas underliggande budskap

Varför tycker många lärare i grundskola och gymnasiet att SKL:s och kommunernas tal om att höja lärarlöner klingar falskt? Varför kan man även som icke-lärare känna att något inte stämmer? Varför känner vi att arbetsgivaren har ett annat, underliggande, budskap?

En kommentar från en lärare till bloggen ger en förklaring:

”Blir faktiskt ledsen varje gång de säger att ”Bra lärare ska ha bra lön” – budskapet som går ut mellan raderna till folk är ju att lärarna inte är bra, det är därför rimligt att vi har låg lön. Tycker det är fult populistiskt och riktar sig fegt mot alla med förakt för lärare. Lärarnas arbetsvillkor gör det dessutom ofta omöjligt att göra ett bra jobb, eller att ens göra sitt jobb i vissa fall, det är fruktansvärt orättvist.

När det pratas om ”bra lärare” tycker jag däremot det är dags att se över de olika utbildningarna vi har – dessa skiljer sig oerhört mycket åt i svårighetsgrad. Syns alltför lite i lönekuvertet. En orättvisa.”

Så skriver signaturen Gunvald. Tänkvärt och ögonöppnande. Och en viktig förklaring till den misstro som fortfarande finns på många håll mellan lärare och arbetsgivarna i kommunerna.

Dela med andra:
fredag, 29 april, 2011

Kommuner oförmögna satsa på lärarna

På fredagkvällen sände SVT Aktuellt ett reportage om hur kommunerna konsekvent misslyckas satsa på lärarlönerna i grundskola och gymnasieskola.Var tredje kommun satsar inte en krona mer än de måste enligt löneavtalet. Dags förstatliga skolan.

Ingela Gardner Sundström, moderat ordförande i förhandlingsdelegationen försökte förklara och försvara kommunernas genomklappning.

Det gick inget vidare.

Samtidgt plingar det till i mejlboxen och ett pressmeddelande från SKL dimper ner i.mejlboxen. Det är tydligt att organisationen som inte har någon makt över kommunerna känner sig pressad av att lärarlönerna uppmärksammas överallt. Tidningar, radio och TV, bloggar och twitter.

SKL säger att man tycker att “Bra lärare ska ha bra lön”. Ändå klarar man inte av att ge bra lärare bra lön. Det visar Lärarnas Riksförbund senaste undersökning, “Efterlysning Vart tog kopplingen hög måluppfyllelse för eleverna och bättre lärarlöner vägen?

Det har inte blivit mycket av målet att förbättrade resultat i skolorna skulle leda till ett löneutfall som överstiger det garanterade lönegolvet. Istället saknas det helt koppling mellan skolresultat och högre lön.

“Nu är det kommunernas och de lokala fackliga organisationernas ansvar att tillämpa avtalet i praktiken”, säger Gardner-Sundström.

Sanningen är att resultaten ökar när man lysnar på lärarna och samarbetar för att höja resultaten. Höga förväntningar är nyckeln. Och en verklig vilja att höja lärarnas löner – rejält.

Se debatt om lärarlönerna mellan Metta Fjelkner, LR, och Ingela Gardner Sundström (M), SKL.
SVT Agenda, söndag 21.15

Dela med andra:
måndag, 25 april, 2011

Aftonbladet om lärarnas löneuppror

Läs om lärarnas löneuppror i Aftonbladet idag. Sedan årtionden har de högt utbildade lärarnas löneutveckling halkat kraftigt efter. Lärare i grundskolan och gymnasieskolan har fått se sig omsprungna av andra yrkesgrupper.

Förr hade adjunkten och riksdagsledamoten lika hög lön. Idag tjänar riksdagsledamoten dubbelt så mycket som den välutbildade adjunkten. Eller som vi kan läsa i Aftonbladet idag:

Lärarna i uppror. Nu krossas deras löner av riksdagsmännens

Och så är det. I en tydlig grafik ser vi lönestatistiken över tid. Från 1970 då adjunkten tjänade 3 810 kr/mån, nästan lika mycket som riksdagsledamoten, 4 227 kr/mån.
2009 tjänade riksdagsledamoten 55 000 kr/mån och adjunkten, eller motsvarande, under 28000 kr/mån. Och grundskolläraren 25 800 kr/mån.

Aftonbladets granskning är mycket välkommen och vikitig. Änligen uppmärksammas de lärargrupper som Lärarnas Riksförbund särskilt företräder och kämpar för, lärarna i grundskolan och i gymansieskolan.

Många lärare får ge sin syn på lärarlönernas utveckling och på läraryrkets förlorade status.

Man förstår att exempelvis grundskolläraren Lars Bilting funderar starkt på att byta jobb.
Eller att Ulrik Borg med magisterexamen säger att: ”Nyexade lärare håller allt sämre standard, äldre lärare ‘ger upp’ och tappar gnistan och det börjar bli näst intill omöjligt att hitta och anställa bra lärare.”
Eller att gymnasieläraren Ellinore Alm säger att: ”Lärarlönerna behöver höjas för att de som är bäst lämpade ska vilja bli, och stanna kvar som, lärare. 

Man får hoppas att SKL hör och att de och andra skolhuvudmän tar sitt ansvar. Annars kan vi se problemen tona upp sig för Sverige som kunskapsnation.

Dela med andra:
torsdag, 14 april, 2011

Zarembas träffande analys av svenska skolans problem

På torsdagen avslutades Maciej Zarembas viktiga reportagerserie ”Hem till skolan”. I den sista artikeln ” ’Det är ingen vacker syn’ Så tog teknokraterna kommandot över skolan” som handlar om just hur lärarna berövades kontrollen av undervisningen i skolan.

Vad ska då göras? Zaremba har några tankar:

”Finns det ett alexanderhugg för den härva av idioti som är det svenska betygssystemet, som fördärvar elevernas idé om kunskap, gör lärarna till utredningssekreterare och rektorerna till ekonomichefer? Jag tror det. Kan man diskutera skolformer på ett smartare sätt än att ställa friskolan mot den kommunala? Det måste vara möjligt.

Är det rimligt att en skola får hanteras som en ren kapitalinvestering? Nej, det är inte rimligt. Skulle det vara möjligt att åstadkomma en läroplan som var begriplig och realistisk? Alldeles säkert, men inte om Skolverket får uppdraget. Den måste skrivas av människor som tillbringar sina dagar i klassrummet.”

Zaremba är välkommet ödmjuk i sin slutanalys, men avslutar sin viktiga reportageserie med följande synpunkt:

”Så min enda säkra slutsats av allt jag sett under denna resa får bli av det negativa slaget.

Sveriges kommuner och landsting bör hållas utanför debatter och utredningar om skolans framtid, ty i dessa sammanhang saknar SKL all legitimitet. Detta sällskap av kommunala chefer representerar inte väljarna, inte eleverna, inte lärarna, inte Sveriges nationella intressen. Det har haft tjugo år på sig att bekräfta att det i skolfrågor endast representerar trångsyntheten, och det har lyckats alltför väl.”

Läs också chatten som ägde rum under dagen   

På torsdagsmorgonen var Maciej Zaremba också gäst i P1-morgon och talade om sin bild av svensk skola.

Lyssna på ljudklipp från sändingen.

Vill du läsa alla fem artiklarna i serien ”Hem till skolan” så har vi samlat dem under vinjetten ”Återupprätta läraryrket”.

Dela med andra:
onsdag, 13 april, 2011

Vad vet de som har makt över skolan i dag?

På den nystartade livegranskningen Skolraset kan man läsa många intressanta röster och berättelser om skolan och lärarnas situation. Idag hittade vi en kommentar  som har legat uppe några dagar, men som på pricken fångar hur många lärare känner sig i den grå kommunkolossen.

Läs vad signaturen ”Skolia” skriver och betänk vad som måste göras: 

”Efter 20 år i yrket och en lön på 29 000 / mån, går jag varje vecka in på platsbanken för att se om det finns något alternativ. Detta har jag gjort de senaste 4 åren, och ångesten bara ökar.

Stressen, orkeslösheten och en stor portion uppdämd ilska har inte med mina elever att göra, utan med kommunpolitikerna, denna gigantiska koloss till skolorganisation, som är som en jättetanker med en oändlig svängradie. Datorerna är gamla och långsamma, lokalerna är färglösa, oinspirerande och kalla. Klasserna är stora och många elever får inte den hjälp de behöver. Vart man än tittar, får man hela tiden bevis på att kommunen inte bryr sig. Vi kunde lika gärna sätta upp skyltar som berättade att vi, skolan, eleverna och lärarna, inte är värda att satsa på.

Men när resultaten blir allt sämre och elevernas kunskaper inte når upp till miniminivån, då tas storsläggan fram. Lärarna får bära hundhuvudet och det diskuteras förnumstigt och med noll insikt på politikernivå om vilka tumskruvar som ska dras åt.

Det finns något som heter självgranskning och självinsikt. Börja i den änden kära kommuner och skolpolitiker. Vad har ni bidragit med? Vad har ni gjort för att hjälpa elever och lärare? Vad har ni gjort för att visa att ni vill satsa helhjärtat på skolan?

Det talas om undermåliga lärarutbildningar, undermåliga lärare osv. men hur är det med skolpolitiker, förvaltningschefer etc? Vilken utbildning och vilka kunskaper har egentligen dessa människor, som har så oerhört stor makt över skolan?”

Svar emotses tacksamt från ansvariga på SKL om vilken kompetens som finns i ledningsfunktionerna bland medlemskommunerna. Och bara vällovligt tal om jämförelser har vi hört nog av.

Vet ni egentligen vad ni gör?, är frågan från landets lärare. 

Dela med andra: