Inlägg märkta ‘Lärarnas Riksförbund’

måndag, 26 september, 2011

Ett givande och ett tagande i skolpolitiken

I helgen stod det klart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet lyckats få med meddelarskyddet som ett krav i direktiven till Björklunds friskoleutredning. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att de som är anställda inom skattefinansierade välfärdsområden också ska ha ett skydd och kunna känna sig trygga om och när de rapporterar in problem eller oegentligheter på skolan. Men idag har lärare anställda i privat sektor, alltså de som arbetar på friskolor, inget meddelarskydd.

 

Det är ett stort kliv framåt att Björklund tar med meddelarskyddet i den utredning som i övrigt ska titta på friskolorna, och möjligheten att stoppa dåliga friskolor från att ta ut vinst. Bra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod på sig för att få igenom det kravet.

 

 

Ekot: MP och S deltar i regeringens friskoleutredning

lördag, 9 juli, 2011

Lärarnas opinionsarbete i Almedalen

Att ta plats under den centrala veckan för alla organisationer och opinionsbildare, Almedalsveckan i Visby i juli, är mycket viktigt. Det lyckades Lärarnas Riksförbiund med – som vanligt..

På måndagen började nyhetsveckan med Lärarnas Riksförbund stora opinionsundersökning av synen på statlig skola som SVT:s Rapport uppmärksammade i ett nyhetsinslag, ”Svenskar vill förstatliga skolan”.

TT och övriga medier följde efter och berättade om att svenska folket blivit ännu mer positiv till statlig skola. Nu finns det inte bara en kompakt majoritet för ökat statligt ansvar för skolan och ökad statlig finansiering. Nu vill en majoritet av svenska folket också att skolan faktiskt ska förstatligas.

Detta debatterades bland annat på debattsajten Newsmill där professor Lars Pålsson Syll skrev en debattartikel ”Märkligt att bara fp vill förstatliga skola”. Han reagerade på att de politiska partierna ännu inte redo att driva frågan om ett återförstatligande av skolan. Endast Folkpartiet vågar löpa linan fullt ut och propagera för en statlig skola. Nyligen har också Sverigedemokraterna tagit ställning för statlig skola.

Frågan om statlig skola diskuterades även på måndagskvällens premiärsändning av SVT Debatt från Almedalen,
Där deltog Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner tillsammans med ordföranden i utbildningsutskottet Margareta Pålsson, samt miljöpartiets nyvalda språkrör Gustav Fridolin, som vill satsa mer resurser på skolan. Dessutom deltog författaren Björn Ranelid i samtalet om skolan.

På onsdagen presenterade så Lärarnas Riksförbund och elevorganisationen Seco i Svenska Dagbladet veckans andra skolnyhet. I ”Elever efterlyser mer matte, engelska och svenskaberättades om att eleverna vill ha mer tid med kärnämnen i skolan. Ämnen som just matematik, engelska och svenska.

Veckans tredje stora skolnyhet hade inte Lärarnas som avsändare. Det var utbildningsminister Jan Björklund som på fredagsmorgonen släppte nyheten till Ekot att regeringen tillsätter en utredning för att se över möjligheter att stoppa att dåliga friskolor att ta ut vinst. Metta Fjelkner kommenterade och välkomnade utredningen.

Samtidigt var den andra fackliga organisationen, Lärarförbundet, Lf, flitiga och synliga med klisterlappar på hyrcyklar och med en monter i Visby berätta om lärarnas berättigade krav på höjda löner. Lf, kallades i Visby för  ”Lärarnas Riksförbunds komplement” av Martin Ådahl, vd för Centerns fristående tankesmedja Fores. Man gjorde också stora satsningar på en säkerligen kostsam bilaga i Dagens Nyheter och på att sända webb-tv i den nystartade Lärarkanalen.

Kanske kan detta bli en fruktbar framtida uppdelning mellan LR och Lf? Den ena gör de skolpolitiska utspelen och opinionsbildningen, medan den andra satsar på att genom reklam och marknadsföring synas.

Denna arbetsfördelning gör att det mer fokuserade och tydliga LR samspelar med det bredare och mer diversifierade Lf. På så vis kan lärarna i grundskola och gymnasieskola lyftas, medan branschen skolan också kan höja sig.

Skolan var också framträdande i politikernas tal i Almedalen. Miljöpartiets Gustav Fridolin tal handlade så gott som enbart om skolan på söndagen. Alla partiledarna nämnde skolan och lärarnas betydelse. Såväl i  Fredrik Reinfeldts tal som i Håkan Juholts tal .

För tredje gången hade alltså Lärarnas Riksförbund nominerats av tidningen Resumé till utmärkelsen Årets Lobbyist. Inte heller denna gång togs priset hem, trots att beslutet som lett till nomineringen är den nya lärarlegitimationen som klubbades under våren av Riksdagen och nu verkligen genomförs.

Den lobbykampanj som iistället belönades på onsdagskvällen i Villa Muramaris var istället krögaren Mats Eriksson och Sveriges Hotell och Restaurang vilka arbetat för en sänkning av restaurangmomsen, som regeringen vill se, men som ännu inte beslutats.

Vi gratulerar, men ändock var årets Almedalsvecka en stor framgång för Lärarnas Riksförbunds opinionsarbete, men också en framgång för skolan och lärarna.

torsdag, 7 juli, 2011

Mediebilden om skolan

Debatten om skolan lyftes fram under seminariet ”Skola i fritt fall” – vem bestämmer mediebilden?” som arrangerades av Nyhetsbyrån TT och medieanalysföretaget Retriever på onsdagen i Almedalen.

Under seminariet lyftes vilka aktörer som driver skoldebatten och vilka är det som beläggs med skulden när skolan påstås vara i dåligt skick? Radio- och tv-profilen Erik Blix ledde paneldbatten med politiker, skolfolk och journalister.

Det visade att lärarfacken av förklarliga skäl är viktiga aktörer i skoldebatten under de två perioder som granskats; sensommaren/hösten 2008 och våren 2011. Samtidigt har fler aktörer kommit till tals i debatten. Särskilt friskolorna har tagit plats och förekommer i större utsträckning 2011 jämfört med 2008.

Mediadebatten om skolan idag är inte riktigt så som Aftonbladets chefredaktör, Jan Helin, sa:

”Först kommer Jan Björklund, sedan kommer ingenting och ingenting. Sedan kommer Metta Fjelkner…”

Just Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Saco), var nöjd med att många samhällsaktörer nu diskuterar skolan.

”Jag tycker det är bra att andra också för debatten framåt.”

Eva-Lis Sirén ordförande för Lärarförbundet, Lf (TCO:s lärarfack) gillade att diskussionerna mer än tidigare börjat handla om internationella jämförelser.

”Då får vi en framåtriktad debatt som handlar om lösningar.”

Mikael Damberg, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, tyckte att skoldebatten tidigare drevs av negativa problemformuleringar som satts av utbildningsminister Jan Björklund, Folkpartiet (FP).

”Men nu tycker jag att det är en mycket mera mångfacetterad bild.”

Helene Odenjung, folkpartiets kommunalråd i Göteborg, tyckte dock att medierna förenklat Björklunds uttalanden och pekar även på bättre villkor för lärarna och en likvärdig skola.

”Det är ju precis det som Jan Björklund i flera år har pratat om.”

Alla var eniga om att granskningar som Aftonbladets artikelserie som först kallades ”Skolraset” och sedan ”Världens bästa skola?” och ”Skolgranskningen” och som byggde på interaktivitet med lärare, föräldrar, elever och läsare, har varit mycket viktig för att lyfta debatten. Granskningen gjorde också att enskilda lärare hördes alltmer i debatten.

Skolgranskningen har bidragit till att öka mängden aktörer i debatten och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin lovade att tidningen ska jobba mer på detta sätt, där läsarna blev en aktiv part för att skapa artiklarna och hitta vad som skulle uppmärksammas.

Ut Retrievers undersökning:
Aktörer som får komma till tals i skoldebatten, mätt i andel av medieinnehåll, i procent:

Aktör                                2008/2011
Rikspolitiker                        12/16 
Fackförbund                      14/15 
Friskolor                             3/14 
Journalister                        15/12 
Kommunpolitiker                16/11 
Privatpersoner                    3/8  
Skolverket                          4/5  
Övriga                               11/5  
Forskare                             7/5  
Kommunala skolor              9/4  
Elever                                4/3  
Skolinspektionen                2/2

 

fredag, 10 juni, 2011

Vill arbetsgivarna ge lärarna högre löner – om sanningen ska fram?

Kan det bli denna låt, ”Får vi högre löner då?”, som kommer beledsaga lärarnas kamp för högre löner? Detta musikaliska inlägg i debatten om lärares löner är värd att lyssna på. Lite humor och musikalitet hjälper.

Det är verkligen är modigt och bra gjort av denne lärare, Kristina Skafvenstedt på Svandammsskolan. Och hennes text säger något om samhällets märkliga syn på lärarkåren.

Man kan fråga sig vilka krav är det egentligen som lärarna ska klara av? Ska de vara jasägare med duracellbatterier? Och finns det någon gräns för hur mycket som kan läggas på denna kår? Om sanningen ska fram?

Ja, när man lyssnar på originallåten, ”Om sanningen ska fram” av Eric Amarillo, årets sommarplåga enligt Aftonbladet, så kan man fortsätta fundera. Vill arbetsgivarna i skolan ha personer som utplånar sig själva?

Något säger mig tyvärr att även om lärarna levererar allt det som Kristina sjunger om så blir inte lönen högre. Inte så länge som SKL och dagens huvudmän får bestämma.

Därför är det bästa som kan hända att de som misslyckats med att satsa på lärarna under så lång tid ställs till ansvar och byts ut. Och sedan gäller det att se framåt.

Ansvariga politiker och skolhuvudmän har under lång tid talat om att lärare ska ha högre lön. Sedan har det ändrats till att ”duktiga” lärare ska ha högre lön. Men hur går det att hitta dessa duktiga lärare? Ja, de säger att de hittar inga.

Hur ska man annars tolka att arbetsgivaran inte lyckats ge högre lön till de lärare som  lyckas väl? De får snarare lägre lånepåslag än andra! Se undersökningen ”Efterlysning Vart tog kopplingen hög måluppfyllelse för eleverna och bättre lärarlöner vägen?”

Nu räcker det med de falska läpparnas bekännelse om hur viktiga lärarna är. Det räcker med alla nya svepskäl som man använder för att (inte) ge lärarna högre lön.

Låt oss iställer lyssna och sjunga med i Kristians låt. Kombinationen musik, skratt och humor förenat med allvar kan mobilisera. Det ska inte underskattas.

tisdag, 31 maj, 2011

Ny karriärstege ska ge högre lärarlöner

Efter att kommunerna visat sig oförmögna att satsa på lärarna i grundskolan och i gymnasieskolan och införa verklig individuell lönesättning krävs det något nytt. Man har inte ens lyckats uppfylla gällande löneavtals intentioner att belöna de lärare som presterar väl. Se ”Kommunerna uppfyller inte löneavtalet med lärarna”. 

Idag presenterar därför Lärarnas Riksförbund en ny lönekarriärmodell med tydliga karriärsteg för lärare som ska ge en tydliga löneutveckling.

I en debattartikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt, ”Lärare måste få göra karriär”, lanseras en ny modell för att främja karriärvägar inom läraryrket. Ett system med starkare statlig styrning, men som ska kunna fungera även i dagens system.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner beskriver om hur ett  system med kariärvägar för läraryrket skulle kunna vara uppbyggt.

Nu får vi se hur staten tar emot detta förslag. Nu har den som verkligen vill göra verklighet av slagorden att satsa på lärarna möjlighet att utgår från en genomtänkt och realistiskt modell.

tisdag, 31 maj, 2011

Katedern i ropet igen – ”back to basics”

Efter att Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner utropade katedern till årets möbel har försäljningen slagit alla rekord.

Uppsvinget för katedern och skolbänken kan vara ett tecken på att skolans kunskapsuppdrag återupprättas. Det visar sig nämligen att dessa möbler gynnar lärandet och att eleverna kan koncentrera sig bättre.

I en spännande nyhetsartikel som vi hittar på webbsajten Lärarnas Nyheter i dag,”Katederns återkomst”, läser vi att:

”Lärarpulpeten slår försäljningsrekord. Även den gamla klassiska katedern säljer bra. Förut ställdes den gärna undan i ett hörn. Nu återerövrar den sin centrala placering i klassrummet.”

Man har intervjuat professor Kjell Granström vid Linköpings universitet, som studerar samspel i klassrummet. Han menar att katedern ”skyddar och hjälper läraren att upprätthålla distans och ordning”.

Granström fortsätter:

”Katederundervisning behöver inte betyda mässande föreläsning och envägskommunikation. När svenska lärare övergav den till förmån för individuellt arbete, övergav de också sin roll att berätta, fånga elevernas intresse och leda ett kollektivt samtal, och det har inte varit bra.”

Vi läser att även försäljningen av traditionella skolbänkar slår rekord.

”Både elever och lärare är fantastiskt nöjda. Alla är överens om att det blir mycket lugnare i klassrummen. De slipper springet och trängseln som var när alla samtidigt hämtade sitt material ur lådor som stod samlade på ett och samma ställe. Det blir mer fokus på arbetet. Eleverna tycker om att inreda dem, och håller bättre ordning på sina saker, med en egen, avgränsad arbetsyta när bänkarna står ihop. De är också flexiblare att möblera med i olika grupper och konstellationer”, säger rektor Lena Sundbaum på Gånghesterskolan och Målsrydskolan utanför Borås som bytt till bänkar.

Låt oss påminna om vad Lärarnas Riksförbunds ordförande skrev efter att katederdebatten började rasa där många valde att orefkterat förknippa katedern med filmgestalten ”Caligula” och hans förvridna lärarroll.
Hon skrev i krönikan ”Lärare leder” bland annat:

”Att katedern som symbol väcker så starka negativa känslor är lika förvånande som när vi för 10 år sedan kämpade för att begreppet undervisning skulle börja användas på nytt. Vi lyckades återupprätta det begreppet, idag är det ingen som reagerar negativt. Detsamma gäller när vi först av alla krävde att lärare ska vara behöriga för ämne och skolform. Det var också oerhört negativt laddat när vi för några år sedan krävde en ny lärarutbildning som gav lärare behörighet för olika skolformer och ämnen. Idag är det en självklarhet för de allra flesta.

Vad säger eleverna? 2009 släppte vi en rapport med Seco. Där är svaret tydligt; elever säger att de lär sig mer av genomgångar från lärare än att skriva egna arbeten. Vad är det, en genomgång? Är inte det katederundervisning…

Katederdebatten visar kanske att skolan mår bra av att gå tillbaka till grunduppdraget att undervisa eleverna och klara kunskapsmålen. ”Back to basics”, alltså. För elevernas skull.

Men det ska inte tolkas som att allt ska vara som förr – även om vissa saker från förr tydligen uppskattas av eleverna, som kateder och skolbänk.

måndag, 30 maj, 2011

Lärarna demonstrerar

Idag demonstrerar lärarna i Uppsala och Västerås för högre lärarlöner och bättre löneutveckling för de högst utbildade lärarna.

Vi läser och hör på Sveriges Radio P4 om demonstrationen i Västerås i dag. En av initiativtagarna är matematikläraren Gunilla Cedlöf, lokalombud för Lärarnas Riksförbund, på Carlforsska gymnasiet. Hon berättar om låga löner, stora klasser och slutkörda kollegor:

”Det fungerar inte längre. Vår arbetssituation är helt omöjlig!”

I Uppsala har man laddat länge inför dagens och kvällens aktion, som vi kan läsa om i dagens UNT. Lärarna kräver 10 000 kronor mer i lön. Idag möter de först politikerna på väg in till kommunfullmäktige. Själva lärarmanifestationen hålls vid fyratiden utanför Konserthuset i Uppsala.

”Vi har gjort våra plakat och har också flygblad att presentera för våra fullmäktigeledamöter”, berättar Björn Sundin för Upsala Nya Tidning. Han är biträdande kommunombud i Lärarnas Riksförbund och lärare i matematik och kemi. Hans budskap är tydligt och det som förbundet för ut i hela landet:

”Vi vill få upp ögonen på kommunfullmäktigeledamöterna. Vi vill lyfta lönefrågan och visa den dåliga löneutvecklingen. Att lönerna inte har höjts är kommunens fel. Kommunen har diskvalificerat sig och är ingen bra arbetsgivare.”

fredag, 27 maj, 2011

Alltfler läser Skolvärlden

Idag presenterar Orvesto Näringsliv sina siffror för tidningarnas räckvidd, alltså hur många som läser de tidningar som mäts. 

I en artikel i branschtidningen Resumé förklaras att många tidningar tappar stort i räckvidd. Bara ett fåtal ökar.

Just Lärarnas Riksföbunds medlemstidning Skolvärden, som ”fick en rejäl ansiktslyftning under 2010″, ökar med hela 8 procent i räckvidd, medan exempelvis Lärarnas tidning sjunker med nästan lika mycket, 7,8 procent.

Grattis Skolvärlden!

 

torsdag, 26 maj, 2011

Kan Chalmers höja lärarnas status?

Idag skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner en debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Vi behöver de bästa gymnasielärarna” om Chalmers tekniska högskolas satsning på att även utbilda gymnasielärare i matematik, fysik, kemi och teknik.

Lärarnas Riksförbund menar att det är viktigt att Chalmers, som skapat en statusfylld ingenjörsskola, nu börjar kämpa för läraryrkets status för att därmed på sikt värna sina egna studenters kunskapsbygge.

Förbundet lyfter fyra saker måste rättas till för att läraryrkets attraktionskraft ska öka.

”1. Läraryrket måste bli ett reellt alternativ både lönemässigt och karriärmässigt
De högst utbildade gymnasielärare har haft den sämsta löneutveckling av alla grupper de senaste tio-femton åren. I synnerhet gäller det högutbildade lektorerna på gymnasiet. Alltså de som har den allra djupaste ämneskunskapen.

2. Gymnasielärare i allmänna ämnen måste uppvärderas
Det måste finnas en konsensus i omgivande samhället att vara gymnasielärare är ett alldeles speciellt uppdrag som innebär stort ansvar. Vi behöver se politiker och andras förståelse för detta viktiga arbete.

3. Flexibel samverkan mellan skola och näringsliv
Det är viktigt att den som utbildar sig till gymnasielärare och civilingenjör också kan växla mellan yrkena och vara lärare och även gå in i industrin och näringslivet.

4. Kvalitet och ämneskunskaper i fokus
Det är angeläget att gymnasieskolan får lärare som gör att eleverna får den utbildning och undervisning de behöver för att gå vidare på Chalmers och andra tekniska högskolor. Detta för att vi ska få kommande generationer nobelpristagare.”

onsdag, 25 maj, 2011

Svenska Akademiens svensklärarpris

Svenska Akademien har i dag utsett Lisa Högberg, Kristina Magnér och Britta Stensson till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2011.

Priset, som instiftades 1987, tilldelas lärare som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Prisbeloppet är 50 000 kronor vardera.

Lisa Högberg är lärare på IVIK (Individuellt program introduktionskurs för invandrare) vid Luleå gymnasieskola,
Kristina Magnér är lärare i svenska och engelska vid Malung-Sälens gymnasieskola,
Britta Stensson är lärare i svenska med mera vid Rannebergens centrumskola i Göteborg, årskurs 4-6 i grundskolan.

Vi gratulerar alla tre, och särskilt Lisa och Kristina som båda är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

I går kunde vi läsa om KP:s lista på Sveriges 1000 bästa lärare, ”Superlärare i varje ort”. Ja, utan tvekan har Sverige gott om väldigt duktiga lärare.

Hallå, Sveriges Kommuner och Landsting! Läs noga och lönesätt lärare därefter. Dessa duktiga lärare behöver – betydligt – högre löner. Se ”Minst 10 000 kronor mer”…