Inlägg märkta ‘lärarlöner’

tisdag, 20 september, 2011

Lärarna vinnare i årets höstbudget

Jag tycker att det är rätt statsning på rätt lärare i regeringens höstbudget. Det är yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan som får del av statsningen. En grupp som länge släpat efter i löneutvecklingen.

Enligt en OECD-rapport som kom i dagarna har svenska lärare betydligt mycket sämre löneutveckling än genomsnittet i OECD. Inom OECD är slutlönen i genomsnitt 64 procent högre än ingångslönen. I Sverige är motsvarande siffra 33 – 35 procent. Galet. Men det kan rättas till, regeringens satsning är ett steg på vägen.

Länk till OECD rapporten:http://www.oecd.org/dataoecd/61/2/48631582.pdf

Länk till regeringens budget:http://www.regeringen.se/sb/d/15075/a/175864

 

Dela med andra:
torsdag, 23 juni, 2011

”Inte vårt ansvar”, säger ansvariga politiker…

Vi läser i Värmlands Folkblad en artikel om nya manifestationer i protest mot dåliga villkor för lärare i Karlstad, där man liksom på många andra håll fått nog. Men politikerna tycks inte begripa sitt ansvar:

”När kommunalråden anlände till fullmäktige fick lärarna möjlighet att diskutera saken och barn- och ungdomsnämndens ordförande Niklas Wikström (FP) säger bland annat såhär:

- Jag tycker att det är viktigt att lärarna får en högre status men det är inte vår sak att öronmärka pengar till högre löner. Facket och cheferna ansvarar för lönesättningen. Jag hoppas även på att man satsar på lärarna från statligt håll.”

Nämndordförande säger sig alltså inte ha något ansvar för de anställdas löner… Ungefär som när stora företag säger sig inte ha en aning om hur det kan komma sig att det är usla villkor på fabriken som tillverkar prylar för noll och ingenting.

En skammens rodnad bör sprida sig hos nämndordföranden och hans kollegor runtom i landet.

Dela med andra:
fredag, 10 juni, 2011

Vill arbetsgivarna ge lärarna högre löner – om sanningen ska fram?

Kan det bli denna låt, ”Får vi högre löner då?”, som kommer beledsaga lärarnas kamp för högre löner? Detta musikaliska inlägg i debatten om lärares löner är värd att lyssna på. Lite humor och musikalitet hjälper.

Det är verkligen är modigt och bra gjort av denne lärare, Kristina Skafvenstedt på Svandammsskolan. Och hennes text säger något om samhällets märkliga syn på lärarkåren.

Man kan fråga sig vilka krav är det egentligen som lärarna ska klara av? Ska de vara jasägare med duracellbatterier? Och finns det någon gräns för hur mycket som kan läggas på denna kår? Om sanningen ska fram?

Ja, när man lyssnar på originallåten, ”Om sanningen ska fram” av Eric Amarillo, årets sommarplåga enligt Aftonbladet, så kan man fortsätta fundera. Vill arbetsgivarna i skolan ha personer som utplånar sig själva?

Något säger mig tyvärr att även om lärarna levererar allt det som Kristina sjunger om så blir inte lönen högre. Inte så länge som SKL och dagens huvudmän får bestämma.

Därför är det bästa som kan hända att de som misslyckats med att satsa på lärarna under så lång tid ställs till ansvar och byts ut. Och sedan gäller det att se framåt.

Ansvariga politiker och skolhuvudmän har under lång tid talat om att lärare ska ha högre lön. Sedan har det ändrats till att ”duktiga” lärare ska ha högre lön. Men hur går det att hitta dessa duktiga lärare? Ja, de säger att de hittar inga.

Hur ska man annars tolka att arbetsgivaran inte lyckats ge högre lön till de lärare som  lyckas väl? De får snarare lägre lånepåslag än andra! Se undersökningen ”Efterlysning Vart tog kopplingen hög måluppfyllelse för eleverna och bättre lärarlöner vägen?”

Nu räcker det med de falska läpparnas bekännelse om hur viktiga lärarna är. Det räcker med alla nya svepskäl som man använder för att (inte) ge lärarna högre lön.

Låt oss iställer lyssna och sjunga med i Kristians låt. Kombinationen musik, skratt och humor förenat med allvar kan mobilisera. Det ska inte underskattas.

Dela med andra:
torsdag, 9 juni, 2011

Ohållbar utveckling av lärares löner

Samma dag som vi läser om att gymnasielärare tjänar mindre i friskolor än i kommunala skolor, och att löneskillnaderna har ökat, läser vi en debattartikel av Metta Fjelkner som reagerarr på sakernas tillstånd.

I Friskolorna borde sätta press på kommunerna och stoppa lärarslaveriet menar Fjelkner att den utveckling som vi ser med låga lärarlöner och svag löneutveckling är beklaglig.

”Tvärtom borde friskolorna gå före. Oavsett förklaringsmodell, lärarnas ålder, friskolornas vinstintresse eller annat så är detta oacceptabelt.”

Hon skriver vidare också:

”Det måste vara lönsamt att utbilda sig, och det måste vara lönsamt att ha ett av Sveriges viktigaste uppdrag – att utbilda morgondagens arbetskraft. Det här resultatet bevisar att våra krav inom Lärarnas Riksförbund är fullt rimliga.

Nu är det dags för fler att lyssna på vad Anders Borg har sagt om att man har insett att det finns anledning för regeringen att komma tillrätta med lärarlönernas låga nivåer. Något initiativ från regeringshåll väntar. Men det går för både friskolor och kommunala skolor att omedelbart göra en insats.

Och om friskolor börjar höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden för de kvalificerade lärarna skulle de sätta press på kommunerna också.  Det är allvarligt att arbetsgivaren inte ser till lärarnas situation. Det är ett samhällsproblem att lärarnas lön och status är så låg. Det påverkar elevernas kunskaper och resultat. Det är ett starkt tryck i frågan om lärarlöner just nu, där många av våra medlemmar tycker att situationen är ohållbar.

Här ser jag alltså att friskolorna istället för att tänka kortsiktigt som idag, kan gå före och sätta ribban högre än vad kommunerna och friskolorna själva hittills förmått göra.” 

Fjelkner skriver också:

”Det är viktigt att fundera över hur vi i Sverige ska kunna se till att långsiktigheten i skolan säkras, oavsett huvudman. Det är staten, eller regeringen, som måste ta ställning till hur man garanterar alla elever en skolgång som är långsiktig och som bygger på kontinuitet. De fristående skolorna har här alla möjligheter att konkurrera med kvalitet. Men då måste de satsa på lärarna och på att ge kvalificerade lärare riktigt bra betalt.”

Dela med andra:
tisdag, 31 maj, 2011

Katedern i ropet igen – ”back to basics”

Efter att Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner utropade katedern till årets möbel har försäljningen slagit alla rekord.

Uppsvinget för katedern och skolbänken kan vara ett tecken på att skolans kunskapsuppdrag återupprättas. Det visar sig nämligen att dessa möbler gynnar lärandet och att eleverna kan koncentrera sig bättre.

I en spännande nyhetsartikel som vi hittar på webbsajten Lärarnas Nyheter i dag,”Katederns återkomst”, läser vi att:

”Lärarpulpeten slår försäljningsrekord. Även den gamla klassiska katedern säljer bra. Förut ställdes den gärna undan i ett hörn. Nu återerövrar den sin centrala placering i klassrummet.”

Man har intervjuat professor Kjell Granström vid Linköpings universitet, som studerar samspel i klassrummet. Han menar att katedern ”skyddar och hjälper läraren att upprätthålla distans och ordning”.

Granström fortsätter:

”Katederundervisning behöver inte betyda mässande föreläsning och envägskommunikation. När svenska lärare övergav den till förmån för individuellt arbete, övergav de också sin roll att berätta, fånga elevernas intresse och leda ett kollektivt samtal, och det har inte varit bra.”

Vi läser att även försäljningen av traditionella skolbänkar slår rekord.

”Både elever och lärare är fantastiskt nöjda. Alla är överens om att det blir mycket lugnare i klassrummen. De slipper springet och trängseln som var när alla samtidigt hämtade sitt material ur lådor som stod samlade på ett och samma ställe. Det blir mer fokus på arbetet. Eleverna tycker om att inreda dem, och håller bättre ordning på sina saker, med en egen, avgränsad arbetsyta när bänkarna står ihop. De är också flexiblare att möblera med i olika grupper och konstellationer”, säger rektor Lena Sundbaum på Gånghesterskolan och Målsrydskolan utanför Borås som bytt till bänkar.

Låt oss påminna om vad Lärarnas Riksförbunds ordförande skrev efter att katederdebatten började rasa där många valde att orefkterat förknippa katedern med filmgestalten ”Caligula” och hans förvridna lärarroll.
Hon skrev i krönikan ”Lärare leder” bland annat:

”Att katedern som symbol väcker så starka negativa känslor är lika förvånande som när vi för 10 år sedan kämpade för att begreppet undervisning skulle börja användas på nytt. Vi lyckades återupprätta det begreppet, idag är det ingen som reagerar negativt. Detsamma gäller när vi först av alla krävde att lärare ska vara behöriga för ämne och skolform. Det var också oerhört negativt laddat när vi för några år sedan krävde en ny lärarutbildning som gav lärare behörighet för olika skolformer och ämnen. Idag är det en självklarhet för de allra flesta.

Vad säger eleverna? 2009 släppte vi en rapport med Seco. Där är svaret tydligt; elever säger att de lär sig mer av genomgångar från lärare än att skriva egna arbeten. Vad är det, en genomgång? Är inte det katederundervisning…

Katederdebatten visar kanske att skolan mår bra av att gå tillbaka till grunduppdraget att undervisa eleverna och klara kunskapsmålen. ”Back to basics”, alltså. För elevernas skull.

Men det ska inte tolkas som att allt ska vara som förr – även om vissa saker från förr tydligen uppskattas av eleverna, som kateder och skolbänk.

Dela med andra:
måndag, 30 maj, 2011

Lärarna demonstrerar

Idag demonstrerar lärarna i Uppsala och Västerås för högre lärarlöner och bättre löneutveckling för de högst utbildade lärarna.

Vi läser och hör på Sveriges Radio P4 om demonstrationen i Västerås i dag. En av initiativtagarna är matematikläraren Gunilla Cedlöf, lokalombud för Lärarnas Riksförbund, på Carlforsska gymnasiet. Hon berättar om låga löner, stora klasser och slutkörda kollegor:

”Det fungerar inte längre. Vår arbetssituation är helt omöjlig!”

I Uppsala har man laddat länge inför dagens och kvällens aktion, som vi kan läsa om i dagens UNT. Lärarna kräver 10 000 kronor mer i lön. Idag möter de först politikerna på väg in till kommunfullmäktige. Själva lärarmanifestationen hålls vid fyratiden utanför Konserthuset i Uppsala.

”Vi har gjort våra plakat och har också flygblad att presentera för våra fullmäktigeledamöter”, berättar Björn Sundin för Upsala Nya Tidning. Han är biträdande kommunombud i Lärarnas Riksförbund och lärare i matematik och kemi. Hans budskap är tydligt och det som förbundet för ut i hela landet:

”Vi vill få upp ögonen på kommunfullmäktigeledamöterna. Vi vill lyfta lönefrågan och visa den dåliga löneutvecklingen. Att lönerna inte har höjts är kommunens fel. Kommunen har diskvalificerat sig och är ingen bra arbetsgivare.”

Dela med andra:
tisdag, 24 maj, 2011

Läraruppropet sprider sig

Något håller på att hända i Sverige. Lärarna säger ifrån. Oavsett om det är ett uppror eller ett upprop är det klart är att lärarna har fått nog. Först såg vi demonstrationerna i Helsingborg där lärarna  protesterade högljutt.

Läs mer om demonstrationen här, ”Det kokar bland lärarna”. Se också bildspel från Helsingborgs-demonstrationen.

Och snart följer nya demonstrationer i Västerås och Uppsala den 30 maj. I även i Östhammar protesterar man mot nya nedskärningar. Där gör lärarfacken och Kommunal gemensam sak och lämnar in en protestskrivelse till Östhammars kommun.  

I Arvidsjaur har lärarna varit ute i media och diskuterat löneutvecklingen i kommunen. Arvidsjaur är en kommun som kommer i topp i olika kvalitetsmätningar på senare år. Man kom på plats 1 i Lf:s mätning 2010 och SKL:s mätning 2011 samt på plats 2 i LR:s mätning 2011.

Återigen ser lärare att lönepåslaget inte speglar måluppfyllelsen.

I Lund riktar Lärarnas Riksförbund skarpa skrivelser till politikerna om måluppfyllelse och löneutvecklig. Man agerar i tidningar och intervjuades i TV.

I Halmstad ska Lärarnas Riksförbund uppvakta politikerna och kommunalråden.

Vi ser att lärarnas protester sprider sig. Det diskuteras och debatteras på Twitter med #lararuppror och #skollyftet. Det bloggas och protesteras. Det demonstreras och politiker uppvaktas.

Nyligen kunde vi följa Lärarnas Riksförbunds ”uppstamp” som var en uppstart och ett uppstart inför nästa avtalsrörelse på Norra Latin i Stockholm. Då samlades lärare från hela landet och reagerade på de alltför låga lärarlönerna.

Gå in på http://www.lr.se/lrplay  och välj” Läraruppror så kan du se.
Och detta var bara några axplock av det som händer över hela landet idag.
Här kan du läsa om fler aktiviteter. Listan kommer att fyllas på.

Tankarna går till en av Leonard Cohens största hits på senare år, ”First we take Manhattan”.

Delar av texten tycks rentav handla om just läget i den svenska skolan efter tjugo år av kommunalt huvudmannaskap och ett havererat arbetsgivaransvar.

”They sentenced me to twenty years of boredom
For trying to change the system from within”

Läs Cohens text och tänk dig att detta är en lärare som talar till sitt kommunalråd eller kanske SKL:s representant och inser att det är slut på tigandets tid:

”Ah you loved me as a loser, but now you’re worried that I just might win
You know the way to stop me, but you don’t have the discipline
How many nights I prayed for this, to let my work begin
First we take Manhattan, then we take Berlin”

Dela med andra:
fredag, 20 maj, 2011

Lärarnas Riksförbunds kampanj ”10 000 kronor mer” stor framgång

11 augusti 2010 lanserade Lärarna Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner det krav som blev den riksomfattande kampanjen 10 000 kronor mer. En kampanj som fått en stor spridning och starkt genomslag udner vårens heta skoldebatt.   

Det var då hon i en debattartikel på debattsajten Newsmill skrev att: “det handlar om att höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden. Eller mer.”

Detta krav förs nu fram i exempelvis Aftonbladet och i den allmänna skoldebatten med stor kraft. Ja, även Lärarnas Riksförbunds systerförbund och kollegorna i Lf har glädjande plockat upp denna kampanj.

Det är lärarnas tur nu. Och det är i synnerhet lärarna grundskolan och i gymnasieskolan som ska få lönelyft och gå före. Lönestatsitiken talar sitt tydliga språk.

En genomsnittlig ingångslön för en högskoleutbildad lärare i grund- och gymnasieskolan ligger idag på cirka 22 500 kronor. Lärarna kan inte heller förvänta sig någon större löneutveckling under sina år i yrket.

Dessa lärargrupper har missgynnats under lång tid. Det är dags att ändra på det nu. 

Nog håller Metta Fjelkners ord från i augusti än:

”Det är välkänt av de flesta att svenska lärare är bland de sämst betalda i Europa och det torde även vara välkänt att lärarna i framförallt grundskolans senare år och gymnasiet tillhör den yrkeskategori som haft den allra sämsta löneutvecklingen bland alla andra jämförbara grupper på både privat, statlig som kommunal sektor. Detta är inte hållbart om vi menar allvar med att Sverige i framtiden skall vara en ledande kunskapsnation och bygga sitt fortsatta välstånd på kunskap i konkurrens med övriga världen.

Det stora problemet i dagens skola är att vi missar många begåvningar som skulle kunna bidra till att utveckla lärarkåren. I Lärarnas Riksförbunds undersökning ”Vem blir vad – och varför?”, visar det sig att många som skulle bli riktigt bra lärare väljer bort yrket. I dag har lärarutbildningen svårt att klara en bra rekrytering i konkurrens med exempelvis läkar- och juristutbildning. Lönen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande.

Sverige har behov av att de allra duktigaste studenterna återvänder till lärarutbildningarna och att dessa studenter finner läraryrket så attraktivt att man är beredd att stanna kvar i – eller återvända till. Vi vet att tiotusentals lärare som lämnat yrket är beredda att återvända om lön och villkor förbättras.”  

Facebook gillas ”10 000 mer” av cirka 2 000 personer. Under Aftonbladets Skolgranskning ställdes också frågan om läsarna ansåg att lärarna ska ha högre lön. Av cirka 60 000 svar så ansåg över 30 000 att lärare skulll ha högre lön. Det är en bra början. Stödet ska bli än starkare i nästa steg.

Dela med andra:
fredag, 20 maj, 2011

Lärarna i grundskolan och gymnasieskolan måste gå före

Alltfler menar nu att lärarna måste få mer än andra i kommande avtalsrörelse. Idag går Saco:s samhällspolitske chef Gunnar Wetterberg ut och menar att det är dags för lärarna att få mer än andra. Tidigare har även LO:s Per Bardh och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin sagt att det är lärarnas tur.

Vi läser i Gunnar Wetterbergs krönika på Expressens ledarsida, ”Vissa måste få mer än andra”:

”Häromdagen kom Konjunkturinstitutets siffra på vilka genomsnittliga löner som behövs för att pressa arbetslösheten. Men snittet är farligt som norm”, påpekar Wetterberg och fortsätter:

”Med 3,1 procent om året kan arbetslösheten pressas ned till 5 procent 2014, skrev KI. Det är inte säkert att de har rätt, det kanske borde vara mer, men det är inte det enda problemet. Vilken siffra man än väljer skapar man bekymmer. Vad KI och andra prognosmakare räknar på är ett genomsnitt, men snittet får inte bli den norm som var och en hoppas på.”

Och:
”Ibland är ‘alla’ överens om att något yrke borde få bättre betalt – men hur ska det gå till? Det kräver att denna grupp får tre- fyra procent i höjning, medan de flesta andra bara får en procent – och då blir många fler missnöjda.
Ändå måste det vara möjligt.
Det finns yrken som släpat efter så mycket att de är felvärderade i förhållande till sin samhällsekonomiska betydelse. I dag är läraryrket det tydligaste exemplet på detta.”

Han understryker att:
Genomsnittet är ingen rimlig ‘nöjdnorm’. I genomsnittet ligger säkert någon eller ett par procentenheter som är priset för att ändra lärarnas löner eller ersättning för omorganisationer eller extraordinära insatser.
Ett vanligt år kan man på en vanlig arbetsplats inte räkna med att nå så högt – då skulle lönebildningen inte fungera. Omvänt måste det vara möjligt att ibland få ut betydligt mer än snittet – om någon grupp behöver höjas särskilt mycket, om många anställda fått utökade uppgifter efter en expansion eller en nedskärning.
Både grupper och individer förtjänar belöningar när de gjort något bra. Genomsnittet måste ha ett utrymme för sådana smörjmedel i den samlade ekonomins tjänst.
Därför måste löntagarna på en vanlig arbetsplats ett vanligt år vänja sig vid att ett utfall på någon halv procentenhet under genomsnittet är det normala. Att etablera en sådan ”nöjdnorm” borde vara en av den svenska lönebildningsdiskussionens huvuduppgifter.”

Igår gick LO:s vice ordförande och avtalssekreterare Per Bardh ut i en artikel i Svenska Daghbladet, ”Kvinnornas löner i fokus”och öppnade för att det är dags för lärarna att gå före denna gång. Han menade att det kvinnodomiernarde kvinornas löner  Han öppnar också för att tillåta extra höjningar för kvinno­grupper bland tjänstemännen och pekar särskilt på lärarna.

Per Bardh understryker också att det behövs ett samhällsstöd:  ”Men om någon grupp ska tillåtas få en bättre löneutveckling än andra måste alla vara överens om det.”

Så är det. Och det stödet finns nu. Det har vi kunnat se i bland annat Aftonbladets viktiga Skolgranskning. Så när Jan Helin,chefredaktör för landets största tidning, konstaterar att lärarlönen  måste höjas för att skolan ska lyftas, så betyder det något.   

Det är dags nu. Lärarna i grundskolan och gymnasieskolan måste gå före i nästa avtalsrörelse.  

Dela med andra:
torsdag, 19 maj, 2011

Aftonbladets viktiga Skolgranskning

I snart sju veckor har Aftonbladets öppna skolgranskning undersökt vad som hände med
världens bästa skola tillsammans med läsarna i en nära och öppen dialog.

Bland annat var man med och följde Lärarnas Riksförbunds Förbundsråd och diskussionen och debatten om de alltför låga lärarlönerna.

I måndags publicerades den första slutsatsen:
#1 Höj lärarlönerna

På tisdagen och onsdagen följde den andra och tredje slutsatsen:
#2 Bort med b-skolan
och
# 3 Stoppa lycksökarna

Idag har man haft utbildningsminister Jan Björklund med i webb-TV och han frågades ut om bland annat lärarlönerna.

Som ett slags avslut har Aftonbladet idag också satsat på att berätta om de bra skolorna som också finns i landet.

Det är bra och glädjande att man lyfter de positiva exemplen. Och det förnekar ingen att det finns bra, ja suveräna, skolor med studiero och med fokus på kunskap och resultat. Problemet är att de är alltför få.

Vi ser med spänning fram mot den forsatta granskningen. För även om Aftonbladet trappar ner Skolgranskningen nu så lovar man att fortsätta följa skolan nära. Det är bra. Det behövs. 

Dela med andra: