Sveriges betygssystem och vägen dit

Vetenskapsradion har gjort en serie om bakgrunden till dagens skolbetygssystem där flera av de involverade aktörerna på vägen mot dagens system kommer till tals. Vägen till ett betygssystem ingen gillar har gjorts av reporter Lotta Nylander och har tre delar. Första delen sändes i fredags i P1 och del två och tre sänds denna vecka, och finns tillgängliga på sajten och i appen Sveriges Radio Play. Del 1:

Betygsfrågan har länge varit inflammerad i Sverige, till skillnad mot många andra länder i vår omvärld. Debattens vågor har gått höga och involverat inte bara lärare utan också forskare, elever, föräldrar, skolmyndighetsföreträdare och politiker.

Nu har Vetenskapsradion gjort en serie om bakgrunden till dagens skolbetygssystem där flera av de involverade aktörerna på vägen mot dagens system kommer till tals. Vägen till ett betygssystem ingen gillar har gjorts av reportern Lotta Nylander och har tre delar. Första delen sändes i fredags i P1 och del två och tre sänds måndag och onsdag denna vecka, och finns tillgängliga på sajten och i appen Sveriges Radio Play.

Del 1: Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det?

I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan.

Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert.

Del 2: På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om. Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.

I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert.

Del 3: Orättvist, stressande och obegripligt – kritiken mot det betygssystem vi har nu har varit förödande. Men så var det aldrig tänkt att bli. Varken forskare, de som utredde 2011 års betygssystem eller ansvariga på Skolverket hade räknat med att systemet skulle ge de negativa effekter som det nu anklagas för. Men det fanns de som höjde varnande röster redan från början.

I programmet möter vi Leif Davidsson, statlig utredare, Ulrika Lundkvist på Skolverket, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Anders Jönsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad, Kristian Ramstedt, statlig utredare och Kajsa Borg, f.d docent i pedagogiskt arbete.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har tidigare varit ute i Sveriges Radio om denna fråga. Dagens kunskapskrav för de olika betygsstegen i grundskolan är för högt ställda, inte minst när det gäller att kunna analysera. Istället bör det vara ett större fokus på faktakunskaper och att kraven på att kunna analysera och dra egna slutsatser kommer in senare och anpassas bättre till elevernas mognadsnivå, anser Lärarnas Riksförbund. Förbundet vill att Skolverket gör en översyn av kunskapskraven för betyg. Det har hörsammats av Skolverket som kommer att se över och göra förändringar av kursplaner och kunskapskrav, meddelade verkets GD innan sommaren.

Åsa Fahlén menar att det elever ska kunna i till exempel samhällskunskap i årskurs 6 påminner om de krav som ställs på studenter till universiteten. Då förstår man att det inte fungerar för eleverna i grundskolan.

”Här måste man backa bandet och se till att det blir mer fokus på undervisning som exempelvis fakta i samhällskunskap och om olika samhällsfenomen. Det skulle hjälpa elever att sedan kunna ställa frågor och tala om dessa ämnen.”

Lärarnas Riksförbund vill alltså att kunskapskraven för dagens skolbetyg förändras och anpassas bättre till vad som är rimligt att kräva utifrån elevernas mognadsnivå.

”Om skolan har för högt ställda förväntningar och krav på eleverna då kommer väldigt många elever att misslyckas. Det är inte en bra grogrund för dem om de ska lyckas att gå vidare i skolsystemet”, menar Åsa Fahlén.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)