Statligt avlönade lärare utan statlig skola – går det?

Fler verkar vara på väg att landa i samma analys som Lärarnas Riksförbund.  Det välkomnas av alla lärare som vill se ökat statligt ansvar för skola – 8 av 10 lärare vill ha en statlig skola.

Lärarnas Riksförbund som ju arbetar för en nationell kunskapsskola, skulle gärna vilja se den fackliga kollegan Lärarförbundet med på tåget. Hittills har Lf sagt att skolan ska vara kommunal. Men i en text från TT efter regeringens åtgärdspaket för att få fler lärarstudenter att läsa bristämnen som matematik och naturvetenskapliga ämnen verkar förbundets ordförande  nu tycka att lärarna ska vara avlönade med statens pengar:

“Vi vill se ett statsbidrag som kommuner och fristående skolor kan höja lärarnas löner med.”

Frågan är om Lärarförbundet fullt ut inser vidden av sitt senaste ställningstagande. Om staten ska betala lärarnas löner är det också logiskt, rentav  oundvikligt, att staten också tar över arbetsgivaransvaret.

Dagens Opinion har noterat detta och skriver om Lärarförbundets nya hållning.

Frågan är om staten kan betala lärarlöner utan att skolan blir statlig?

 

Kommentarer (1)

  1. sören holdar skriver:

    Vi landar i samma fråga när det handlar om statsbidrag till sk förstelärare. Tjänsten som sådan är för övrigt en skvader. Modellen är ett sätt att kringgå “kompenstionsdiskussionen” genom att lönepåslaget ger sken av att vara ett påslag pga ändrad tjänst. Smart, men inte tillräckligt smart eftersom det inte åtföljs av andra anvisningar än att till dessa tjänster ska utse de särskilt lämpade; detta utan några bestämningar av vad det innebär över huvud taget. (Jag får osökt Peter Hoegs “De kanske lämpade” i tankarna…).

    Till yttermera visso lämnas kommunerna i limbo vad gäller finansieringen. Ja just NU ja, men om staten drar undan fötterna och in det riktade bidraget då? Varefter kommunansvariga inte är dummare än att de struntar i statens intentioner och riggar tidsbestämda förordnanden med hemsnickrade kriterier alltefter respektive kommuns inställning till lärare, skolan och kommunekonomi.

    Och vi på fältet lämnas med en dålig smak i munnen.
    Vem ska söka? Vem ska anses lämpad och tll vilka kriterier? Ska kommunen bestämma 1a-lärare på förvaltningsnivå eller rektorerna på skolnivå? Är tjänsterna helt nya och ställs vid sidan av eller anses de ingå i gängse turordning?
    Frågorna hopar sig och med fortsatt dubbelkommando kommer fler frågor vid löneöversyn: räknas 1a-lärarbidraget in i lönesumman eller ej, räknas respektive lärares löneuppräkning från “grundlön” eller från totallön inklusive 1a-lärarersättning? osv osv

    Vad rör statliga löner är grundfrågan: och med vem förhandlar jag min lön och utifrån vilken överenskommelse och ekonomi då?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)