Skolsegregationen i Sverige

I veckan arrangerades ett seminarium om skolsegregationen i Sverige. En ny rapport visar att segregationen är utbredd över hela landet. Två parallella skolsystem har vuxit fram, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med invandrarbakgrund.

I veckan arrangerades ett viktigt seminarium om skolsegregationen i Sverige. Det bekräftade vad Lärarnas Riksförbund fört fram länge och arbetat med inom ramen för exempelvis Likvärdighetsagendan.

Det påpekades att skolsegregationen syntes redan i Skolverkets första rapport om detta 1993. Man såg då att elever med liknande socioekonomisk bakgrund samlas i samma skolor.

Detta har alltså fortsatt och en ny rapport, ”Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige” har satt nytt ljus på frågan. Seminariet utgick från denna rapport och anordnades av Arena Idé.

Rapportförfattarna German Bender och Per Kornhall presenterade sina resultat. Något de också gjort på DN Debatt, ”Skolsegregationen har spritt sig i hela landet”.

Övriga medverkande som diskuterade var professorn i nationalekonomi vid Stockholms universitet Jonas Vlachos, ordföranden för kommunstyrelsen i Södertälje Boel Godner (S),  samt Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Arena Idés nya rapport visar att skolsegregationen är utbredd över hela landet. Av 30 granskade kommuner fanns segregation i 28. Och kommunerna kan inte själva avskaffa segregationen. Så länge skolvalsystemet är utformat som det är måste kommunerna se på medan ojämlikheten ökar.  Två parallella skolsystem har vuxit fram, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med invandrarbakgrund.

”Svensk skola sorterar våra barn”, konstaterade German Bender inledningsvis och lyfte fram följande faktorer som påverkar: skolvalet, etableringsrätten, skolpengen och det obegränsat vinstuttaget i aktiebolagen i skolan. Han förde fram fyra punkter när han kort presenterade rapporten:

1 Etnisk och socioekonomisk segregation är väl belagd i forskningen.
2 Svenska skolan motverkar inte detta.
3 Den negativa effekterna förstärks istället av det svenska skolsystemet
4 Segregationen har flera andra negativa effekter – förutom på kunskapsnivån och utbildningen.

Segregation negativ för landet
Ökad segregation påverkar bland annat vilka yrkesval man gör och leder till att människor av olika bakgrund möts i allt mindre utsträckning, vilket skapar färre möjligheter till utvecklande samarbeten och förståelse för varandra. Dessutom leder det till kriminalitet, utslagning och arbetslöshet.

Rapporten visar som sagt det Lärarnas Riksförbund har sagt länge, nämligen att den svenska skolans kompensatoriska uppdrag motverkas och att skillnader inte utjämnas utan förstärks.

Detta måste motverkas. Förutom samarbetet i Likvärdighetsagendan har Lärarnas Riksförbund har bland annat fört fram förslag på en ny finansiering av skolan i rapporten ”Från byråkrati till undervisning”.

Lärarnas Riksförbund anser som bekant att finansieringsansvaret för skolan på sikt bör flyttas från kommunerna till staten. Sverige behöver en skola på stark och statlig grund. I en rapport som förbundet presenterat för några år sedan visades att kunskapsklyftorna ökade i svenska skolan. Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent under en tioårsperiod. Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas är dessutom stora.

Södertälje kommuns erfarenheter – satsa på lärarna
”Vi vet att föräldrar väljer vilka barn som egna barnet ska umgås med, vilket inte är konstigt”, konstaterade Boel Godner och lade till att: Sverige måste bestämma sig vilket samhälle vi vill ha – ett samhälle som segregerar, eller inte.”

Insikten från Södertäljes kommunalråd var befriande, då hon sa att det som gjort verklig skillnad var när kommunen satsade på lärarna.

”I skolan finns vår möjlighet att skapa likvärdighet för våra kommuninvånare. Vi har prövat allt tidigare, men nu har vi satsat på våra lärare. De ska vara bra och behöriga och se alla barn. Och det har lyckats väldigt bra!

Professionellt friutrymme

Åsa Fahlén beskrev en väldig tuff situation idag för förbundets medlemmar i landets skolor.

“Segregationen gör skolsituationen i visa skolor näst intill omöjlig. Det är blir en övermäktig frustration – man orkar inte jobba i utsatta skolor.”

Vi måste få en mer likvärdig skola för lärarnas och elevernas skull – och för Sveriges skull. Man måste ha en plan på både lång och kort sikt. Det handlar om både lön och arbetsmiljö.

“För att locka fler till läraryrket måste vi få en mer likvärdig skola.”

”Vi lärare behöver ett professionellt friutrymme. Vi behöver möjlighet för att ge välstrukturerad och väl förberedd undervisning. Det gynnar framförallt de elever som inte har de bästa förutsättningar. Kvalitet i undervisningen kräver också tid till att förbereda och efterarbete undervisningen.”

Åsa Fahlén menade att vi behöver göra tre saker: Ändra finansieringen samt justera skolvalssystemet och etableringsrätten. Hon förklarade att skolan har en särskild roll i vårt land. Vi har både en rätt och en plikt att gå i skolan. Våra lagstiftare har slagit fast att skolan ska vara likvärdig.

Det är alldeles riktigt som Per Kornhall sa: ”Det handlar om det demokratiska fundamentet för ett samhälle att medborgarna blandas. Det offentliga ska vara tillgängligt för alla.”

Gå gärna in på sidan om Likvärdig skola på LR.se. Där kan du bland annat läsa om Lärarnas Riksförbunds modell för ett ökat statligt ansvarstagande för grund- och gymnasieskolan. Den innebär att staten finansierar och fördelar resurserna till landets samtliga skolor. Där kan man också läsa “10 svar om Framtidens skola”.

Skolvärlden har skrivit om seminariet.

Hela seminariet kan ses på Facebook.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)