Skola med kunskap, bildning och källkritik viktigare än någonsin

Idag är det Källkritikens dag. Lärare och skolan gör skillnad för att arbetet med källkritik ska få genomslag.

Idag är det Källkritikens dag, vilket uppmärksammas lite varstans. Det finns mängder av aktiviteter ute i landets skolor för att lyfta behovet och värdet av källkritik.

Bland annat firas dagen på Kulturhuset i Stockholm där hundratals elever kommer vara på plats. För de skolor som inte kan delta går det att följa direktsändningen på Metro.se eller på Facebookeventet. Livesändningen drar igång klockan 13.30 och pågår fram till 15.

TT har också gjort en guide som går ut i dag, ”Bli källkritisk på fem minuter”, som ger några ”enkla knep som gör dig mer källkritisk”.

Men snabbguider i all ära; i en digital tid med faktaresistens och filterbubblor (två nya ord som vi har lärt oss de senaste åren), har skolan en avgörande roll och ansvar för att alla tidigt ska få verktygen till ett kritiskt förhållningssätt grundat i kunskap och reflektion.

Det är viktigt att stärka elevernas källkritiska förmåga och brister i digital källkritik gör skolan och lärarna ännu viktigare. Det förutsätter också att lärare ges möjlighet till digital kompetensutveckling, till exempel inom de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Skolans stora roll syns också i den årliga rapporten Svenskarna och internet 2017. Den visar att yngre personer värderar information på internet mer skeptiskt än äldre personer, som i större utsträckning anser att det mesta som de tar del av på internet är pålitligt. Yngre har också i större utsträckning fått utbildning i att värdera information på internet.

De allra flesta som fått information om hur de ska värdera information på nätet har fått det i skolan. Så gott som alla (97 %) av 12–15-åringarna som fått utbildning har fått det i skolan, medan endast en fjärdedel (23 %) i den åldersgruppen fått någon form av utbildning eller information från föräldrarna.

Skolan och undervisningen har således en stor uppgift med det uppväxande släktet och lärare är ett värn mot ignoransen. Då underlättar det om de får rätt förutsättningar. Dels med mer tid för varje elev och dels med bättre digital fortbildning.  Även i en alltmer digital tid behöver våra ungdomar mer traditionell undervisning av lärare och mer tid och tillgång till bibliotekarier och solida fakta för att ha en stadig grund att stå på.

Skolverket har tagit fram Checklistor för källkritik. Det finns även mycket att hämta från Statens medieråd som bland annat producerat ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek.

Men givetvis är frågan om källkritik viktig för redaktionerna ute i landet. Tidningen Metro har exempelvis startat Viralgranskaren med Jack Werner, vilken tidigt tog tag i behovet av källkritik på nätet. Nyheter24 har skapat Faktakollen som finns bland annat på Facebook. Dessutom har de stora nyhetsredaktionerna gått samman i början av året, ”DN, SvD, SR och SVT går ihop mot falska nyheter”, och planerar ett redaktionsöverskridande samarbete för att motverka spridningen av desinformation.

Men utan skolans och lärarnas arbete blir grunden svag för ett uthålligt och ordentligt arbete med källkritik och kunskap. Samverkan för att lyfta kunskapens och bildningens betydelse är avgörande. Regeringen har också satsat 25 miljoner kronor årligen under tre år på Kungliga biblioteket just för att bland annat ”förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik”.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har flera gånger skrivit om vikten av källkritik och om lärarnas betydelse, bland annat i Nyheter 24. Hon deltog också ett samtal i Aftonbladets morgon-tv när Källkritikens dag uppmärksammades förra året.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)