Brister i skolornas skriftliga omdömen

Dagens stora skolnyhet har varit Skolverkets analys av hur de skriftliga omdömena samt individuella utvecklingsplaner, UIP, fungerar i skolan. Svenska Dagbladet skrev om det först.

Många skolor brister i sina skriftliga omdömen när det gäller saklighet. Omdömena handlar ofta om elevens personliga egenskaper i stället för elevens kunskapsutveckling.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner intervjuades i TV4 Nyheterna.

– Jag tycker att man ska från statens sida vara betydligt mer tydlig och säga att det ska vara omdömen om hur långt eleven nått när det gäller kunskap och att det ska också vara väldigt, väldigt tydlig att de ska inte vara betygsliknande.  

– Det är helt och hållet regeringens anvar att se till att det blir tydlighet på det här området. Det är absolut inte lärarnas fel, understryker Metta Fjelkner.

Men i dag saknas det enhetliga riktlinjer. Varje rektor avgör hur omdömena ska utformas. Från Lärarnas Riksförbunds sida har man därför länge efterlyst nationella riktlinjer.

Läs också kommentaren på Lärarans Riksförbiunds  på hemsidan här.

Tuff debatt om lärarutbildningen och kvalitén på studenter

Häromdagen uppmärksammade bloggen ett tufft och uppfriskande debattinlägg i Sydsvenskan av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola.

Nu har han fått ett svar. I dag skriver Nanny Hartsmar, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, i debattinlägg med rubriken Rutten debattnivå. Hon gillar inte att studenterna liknas vid “rutten frukt” av Pålsson Syll.

Istället försvarar hon sin verksamhet och menar att  att problemen i lärarutbildningen inte alls kan skyllas på dåliga studenter.

“Om jag jämför de krav som ställdes under min lärarutbildning med de som ställs idag, så kan jag konstatera att jag skulle ha fått slita avsevärt mer idag för att få min examen. Kurskraven är på en nivå som de på 70-talet inte var i närheten av.
Jag känner inte igen bilden av sänkta krav. Jag känner däremot igen bilden av lärare som suckar över att det var bättre förr, när merparten av studenterna och lärarna rekryterats med liknande kulturkapital i bagaget.”

Nanny Hartsmar avslutar:

“En debattnivå som liknar dagens lärarstudenter vid rutten frukt främjar vare sig lusten att gå lärarutbildning eller respekten för dem som arbetar där. Det är debattnivån som känns rutten.”

Ta del av debatten och bedöm om man får vara så pass skarp som Pålsson Syll väljer att vara, eller om man måste vara mer fin i kanten för att främja “lusten att gå lärarutbildningen”?

Skollagsförslag kritiseras

Har regeringen slarvat med förslaget till ny skollag? Frågan inställer sig efter att Lagrådets kritik uppmärksammats i Riksdag och Departement. Har regeringen hastat fram ett lagförslag som leder till att lagrådet talar om att det förekommer ”ett stort antal fel och brister”?

Frågan är nu också om det är så att elevbegreppet fylls med olika definitioner i lagförslaget beroende på vilken nivå eller skolform som åsyftas. Eller om lagrådet tycker det är ett problem om beteckningarna elever och barn används i olika delar av skollagen?

På utbildningsdepartementet vill man gärna tona ned kritiken från Lagrådet.

– Det är klart att vi tycker att det är tråkigt, och vi kommer naturligtvis att rätta till felen, men detta är ett oerhört omfattande lagstiftningsarbete, säger statssekreterare Bertil Östberg till TT.

Han påpekar att Lagrådet i allt väsentligt tillstyrker förslaget och kommer att lägga fram en proposition till riksdagen om några veckor.

Lärarnas Riksförbund har sin syn klar. Elever och lärare är beteckningen för de som arbetar med skolans centrala kunskapsuppdrag och ägnar sig åt undervisning och lärande. Läs Metta Fjelkners kommentar här.

“Jag samtalar, alltså finns jag”

I lördags skrev Aftonbladets alltid läsvärde musikkritiker Mikael Strömberg en liten text på kultursidan om  att skruva ner volymen och börja värdesätta det mänskliga samtalet.

Han tar upp Hörselskadades Riksförbunds (HRF) rapport Kakofonien, som vi tidigare skrivit om här, och som visar att varannan anställd i Sverige har problem med usel ljudmiljö på jobbet. Två av tre medlemmar i LF och Lärarnas Riksförbund tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag eller varje vecka. Mikael Strömberg skriver bland annat:

“Egentligen är diagnosen ganska enkel: Det kan bullra en tid på acceptabla nivåer, men plötsligt är det för sent. Några ljudkänsliga hårceller kröks, och då är skadan skedd. Och höjer en så höjer alla andra volymen. Myten säger att publiken kräver hög volym och att den som skruvar ner är en ljudpolis.

Allt mänskligt har med samtal att göra. På en existentiell nivå kan det formuleras så här: Jag samtalar, alltså finns jag. Den som skruvar ner volymen på sådant sätt att även en miljöminister kan uppfatta problemets omfattning är en hjälte!”

Skolan under rätt flagg?

Stödet för lärarna i avtalsrörelsen syns på flera håll. I lördagens ledarkrönika i Trelleborgs Allehanda, Skolan under SKL:s flagg, kunde man läsa bland annat följande:

“Utgången av årets avtalsrörelse är en viktig fråga för framtidens skola. Det beror framför allt på lärarnas dåliga löneutveckling under lång tid vilket lett till sänkt status för hela yrkeskåren. Följden har blivit att allt färre studenter läser till lärare; lärarprogrammet är i dag den utbildning som har lägst söktryck med lite drygt en sökande per plats.

Men är Sveriges kommuner och landsting beredda att ta sitt ansvar för att förbättra läraryrkets status? Det är tveksamt. Det initiativet måste komma från annat håll, från staten.”

Ledarskribenten Mattias Karlsson går ett steg längre när det gäller ansvaret för skolan och fortsätter:

“Skolverket presenterade i höstas en rapport som visade att elevernas skolresultat i grundskolan stadigt försämrats sedan i mitten av 1990-talet. Att vända den trenden tar lång tid och kräver långsiktighet. Kanske kräver det också en skola som staten tar ansvar för.”

Lärarutbildningen måste locka de bästa

Lars Pålsson Syll, debattglad professor i samhällskunskap vid Malmö högskola tar upp en känslig fråga i Sydsvenskan på fredagen.

I debattartikeln För dåliga studenter på lärarutbildningen menar han att regeringens förslag till ny lärarutbildning blundar för att det avgörande problemet inte är utbildningens innehåll utan vilka som söker och antas till utbildningen.

Artikelförfattaren räds inte hårda formuleringar. Han skriver bland annat:

“Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.”

Pålsson Syll påpekar att kunskapsnivån hos dem som söker sig till lärarutbildningen blivit allt sämre. Den som läst Lärarnas Riksförbunds omtalade rapport Vem blir vad och varför?” , som också artikelförfattaren hänvisar till känner igen uppgifterna. Där visade det sig att elever som studerar på lärarutbildningen nu har sämre kognitiv förmåga än tidigare.

“Tyvärr är de studenter som kommer till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Deras sämre förkunskaper gör att det man för bara tio–tjugo år sedan kunde ta för givet att studenterna hade med sig i bagaget från gymnasiet får man istället ägna stora delar av de första högskoleåren åt att ge dem.”

De här trenderna och problemen, menar han, är speciellt tydliga inom lärarutbildningen.

“Lärarstudenter rekryteras i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också sjunkit under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter således försämrats, ställs allt högre krav på lärarutbildningens akademiska nivå.”

För att mer meriterade studenter skall kunna rekryteras måste läraryrkets lönenivå och status höjas rejält, menar Pålsson Syll.

“Om lärare får bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Mycket i Pålsson Sylls debattartikel påminner om budskapet i den debattartikel som Metta Fjelkner hade i Dagens Nyheter när rapporten “Vem blir vad och varför?” presenterades.

Sydskånska Gymnasieförbundets chef sparkas

En viktig nyhet för Lärarnas Riksförbunds medlemmar på Sydskånska gymnasieförbundet kunde man läsa om i går i skånsk media.

Efter turbulensen kring arbetsmiljön på Sydskånska gymnasiet fattade politikerna i direktionen under onsdagskvällen sitt beslut. Misstroendet mot gymnasiechef Annika Becker är för stort för att hon ska kunna sitta kvar.

– Gymnasieförbundet och Annika Becker ska gå skilda vägar. Vi ska nu inleda förhandlingar om detta med hennes fack, sa Bo Sterner (M), ordförande i gymnasiedirektionen direkt efter mötet till Ystads Allehanda.

Debatten kring problemen för gymnasieförbundet har pågått en längre tid och uppmärksammats i lokala media. Lärarnas Riksförbunds ordförande i Malmöhus distrikt, Helena Linge var tillsammans med ombudsman Tomas Cronvall, på medlemsmötet i början av februari där det gjordes ett uttalande i fem punkter. Beslutet i onsdags betyder att facket fick rätt till slut.

Facket har varit mycket tydligt med sin kritik mot ledningen för gymnasieförbundet. Här kan du läsa tidigare artiklar om problemen på Sydskånska gymnasiet.

Mansdominans i skolans historieböcker

I en av flera skoldebatter som varit uppe senaste tiden behandlade frågan om vilken bild av världen läroböcker i historia ger. Förra helgen publicerades på DN Debatt,en artikel Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet, som fick en hel del uppmärksamhet.

I fyra studerade läroböcker i historia namnges 930 män, men bara 62 kvinnor. Det är resultatet i en ny rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA. De två rapportförfattarna och professorerna Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattström skrev bland annat:

“Självklart kan man förvänta en dominans av män, men att kvinnorna skulle vara så få är en överraskning.”

Två historieböcker för grundskolan, två för gymnasiet och en lärarhandledning har granskats. I analysen framkommer att även de delar av läroböckerna som mer generellt ska beskriva historien i praktiken bara gäller män. När kvinnorna finns med så är det som hustrur…

“Man måste på allvar ställa frågan hur skolelever, flickor som pojkar, påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia som inte rymmer kvinnor och som dessutom har sexistiska och förnedrande inslag.”

Det är en befogad fråga…

Utsatta barns skolgång

En debattartikel i veckan om skolan på DN Debatt som vi inte ska missa kom från Skolinspektionen och väckte berättigad uppmärksamhet. Bland annat tvingade den SKL att gå i svaromål.

Kommunerna tar inte ansvar för utsatta barns skolgång larmar Skolinspektionen om att många barn i så kallade HVB-hem (Hem för vård eller boende) inte får den skolundervisning de har rätt till. 

Artikelförfattarna Marie-Hèlène Ahnborg och Erik Bergeå visar i en ny rapport att endast ett av de 31 HVB-hem som granskats undervisar i alla ämnen och ger eleverna den undervisningstid de har rätt till. Det finns elever som går i skolan endast 5–10 timmar i veckan. Förutom kommunernas dåliga ansvarstagande visar granskningen att regelverket har brister och är otydligt.

Detta föranledde SKL att snabbt gå ut med en Checklista för upphandling av HVB-hem.

– Denna checklista ska vara stöd för kommunerna vid upphandling av HVB-hem, sa Sabina Wikgren Orstam, chef på sektionen för vård och socialtjänst på Sveriges Kommuner och Landsting.

Lärarnas motpart anklagas för maktmissbruk

En intressant nyhet ligger ute på Skolvärldens hemsida. 

Ingela Gardner Sundström (M), en av landets tyngsta kommunpolitiker, anklagas för att utnyttja sin position för att gynna sin egen friskola. Under de senaste åren har hennes privata friskoleverksamhet förutom lön och styrelsearvode gett henne och hennes make ungefär en halv miljon kronor i aktieutdelning.

Som ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation är hon den som är lärarnas direkta motpart i årets avtalsrörelse. Det är hon som ska förhandla om de kommunalt anställda lärarnas villkor. Man kan fråga sig hur stort förtroende hon har bland lärare efter det som nu framkommer?

Gå in och läs “Tung M-politiker anklagas för maktmissbruk “