Lärarnas Riksförbund i Malmö kräver nya insatser

Situationen på fyra skolor i Rosengård har blivit så svår att Lärarnas Riksförbund kräver ett femtiotal nya lärare och kuratorer. På torsdagen kom beskedet att skolledningen i stadsdelen nu ska sitta ner med facket för att komma fram till en lösning.

– Det är våld mellan eleverna och våld mellan lärare och elever. Vi vill ge våra elever en chans till en bra utbildning. Det får de inte i dag, säger skyddsombudet Ibrahim Özbek, till Sveriges Radio  P4 Malmö.

Det är de fyra skolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan och Värner Rydénskolan som i enligt Lärarnas Riksförbund måste få 40 nya lärare, tio kuratorer och övervakningskameror, för att klara verksamheten.

Läs mer i Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och SVT.

Jag vill veta mer och ringer upp Lärarnas Riksförbunds ordförande i Malmö, Bo Sundqvist.

– Det här är något vi arbetat med under lång tid. Det handlar helt enkelt om barn som mår dåligt. Det är första gången som vi tar detta samlade grepp och våra krav omfattar alla skolor i Rosengård.

Totalt rör det sig kanske om mellan tre och tio elever per skola som kräver extra resurser. Men de drar med sig andra elever och det kan vara tjugofem elever per skola som stör och behöver särskilda insatser.

Lärarnas Riksförbund efterlyser nu långsiktiga åtgärder och inte bara snabba akutinsatser.

– När våra medlemmar känner att situationen är outhärdlig med hot och våld, hur är då inte situationen för eleverna? säger Bo Sundqvist.

Här är Lärarnas Riksförbunds krav för Rosengård:

• Tio nya lärare och två nya kuratorer per skola.
• Ett större samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. När förskole- och lågstadiepersonal anmäler missförhållanden måste åtgärder omedelbart sättas in.
• Att personal som kan organisera rastverksamhet omedelbart sätts in för att avlasta befintlig personal.
• Ett nytt skoldaghem för yngre elever i stadsdelen. Även ökad beredskap på varje skola för att snabbare kunna placera elever.
• Att samtliga skolor ska betala självrisken för personal som under skoltid drabbas av skadegörelse på bil.
• Att det installeras kameror i korridorer och matsal på Apelgårdsskolan.
• Att det installeras kameror på årskurs 1 – 5 på Örtagårdsskolan.
• Att skolledningen stöttar personal på Rosengårdsskolan som på grund av hot om våld inte vågar skriva incidentrapporter.
• Utökade elevutrymmen i form av paviljonger på årskurs 6-9 på Värner Rydénskolan.

Securitasvakter i skolan

Ondagens stora skolnyhet var att Forsnässkolan i Munkfors har kallat in Securitasvakter för att upprätthålla ordningen. Detta efter att en elev varit hotfull och våldsam. Eleven har polisanmälts flera gånger men det har inte haft någon effekt eftersom han inte är straffmyndig.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, LF, gjorde en anmälan till kommunens kultur- och utbildningsnämnd där man beskrev förhållandena som oacceptabla.Politikerna beslutade då att väktare måste kallas in efter de allvarliga bristerna i arbetsmiljön.

Läs mer i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen.

Många är av förståeliga skäl tveksamma till att ha vakter i skolan. Bland andra Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen, anser att det är ett felaktigt arbetssätt. Däremot säger utbildningsminister Jan Björklund att det i en akut situation tyvärr kan vara nödvändigt med långtgående åtgärder. Se Dagens Samhälle.

I höstas skrev Aftonbladet att varannan lärare vill ha väktare i skolan för att öka tryggheten och motverka våld och bråk.

Då sa Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarsnas Riksförund:

– Det är inget som är en idealisk tillvaro, men om man har uttömt alla andra möjligheter för att hitta lösningar måste man ta in väktare för att hålla ordning i klassrummen så att vi kan fokusera på undervisning.

Visst kan man reagera på hur det kan tillåtas gå så långt i skolan så väktare måste tillkallas. Dock måste ändå lärarnas och skolledningens behov att värna säkerheten på sin och elevernas arbetsplats respekteras.

Samtidigt väcker det som nu återigen hänt, denna gång i en skola i Värmland, frågor om hur vuxenansvaret i skolan och inte minst i samhället i stort ser ut. Samhället, genom ansvariga politiker, måste låta duktiga lärare skapa det lugn och den arbetsro som behövs.

Debatten om elevers betyg på lärare fortsätter

Miljöpartiets Mats Pertoft gjorde på tidsdagen ett inlägg i debatten på Svenska Dagbladets Brännpunkt om elevbetyg, eller utvärdering av lärare, och den olyckliga kopplingen till lönesättning.

Pertoft, som arbetat som waldorflärare. är mycket positiv till utvärdering i skolan. Men han är mycket kritisk till vad som görs i Sollentuna:

”Det är inte elevernas uppgift att sätta lärarnas löner. Det är skolledarnas och skolhuvudmännens uppgift att sätta löner utifrån en helhetsbild av den anställdes prestation och erfarenhet. Att blanda ihop löner med utvärdering som Sollentuna kommun nu gjort flertalet gånger är ytterst olyckligt och direkt oprofessionellt.”

På kvällen uppmärksammades frågan i SVT:s fördjupande nyhetsmagasin Aktuellt. Det var mycket tydligt att lärarna i Sollentuna inte gjorts delaktiga i försöken med utvärderingsfrågorna, eller fått påverka dem. Och inte heller har lärarfacken stått bakom detta, trots att ansvariga tjänstemän och politiker påstått det.

Lärarna Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner debatterade med Maria Stockhaus, moderat ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna samt även ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning.

Bland annat klargjordes att betygen – eller utvärderingen – av elever från årskurs tre  ska påverka lönen för lärarna.

Se debatten i efterhand på SVT Play. Gå först in på Aktuellts hemsida. (Sändningen finns tillgänglig fram till och med den 23 februari.)

Omdebatterade stämpelklockor i Piteå skjuts upp

I tisdagens Piteå-Tidningen kan man läsa att de uppmärksammade flexklockornas införande i Piteå skjuts upp.

Avsikten var att kommunens skolor och förskolor  skulle införas flextid med stämpeklockor. Men istället har kommunen och de fackliga organisationerna kommit överens om att försöken med flextid får anstå till dess avtalsrörelsen är över.

Detta är säkerligen något som välkomnas varmt av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som har fått se hur Piteå blivit till en åskådlig modell för det arbetsgivarna vill uppnå i årets avtalsrörelse. Där tycks det viktigaste vara att få koll på lärarnas tid och se till så lärarna är i skolan, oavsett om eleverna är där eller inte.

Bakgrunden till lärarutbildningens problem

I dag finns en intressant artikel på debattsajten Newsmill som ingående försöker gå igenom orsakerna till att den nuvarande lärarutbildningens stora problem.

Det är Sven Georg Ericsson, som tidigare arbetat med utbildning av matematiklärare i Sverige och Östafrika som ger sin bild av bakgrunden till lärarutbildningens utveckling på senare år. Hans artikel är värd att läsa, oavsett om man håller med eller inte.

Han pekar på det faktum att politikerna bombarderades med vykort från en aktiv part som fick igenom sin syn på lärarutbildningen. Och att det som blev resutatet – och som ska överges nu – är att vi har en utbildning utan specialister. En enhetslärare där alla skulle kunna lika mycket – eller lika lite.

Lärarnas Riksförbund stämmer Sollentuna inför Arbetsdomstolen

I helgen kunde man i många medier läsa att Sollentuna kommun stämts i Arbetsdomstolen. Om du missat det så se  vårt pressmeddelande här.

Detta var en nyhet som plockades upp av många medier i hela landet. Bland annat i Sveriges Radio och i Aftonbladet.

Även om man kan tro något annat så är det bara Lärarnas Riksförbund som hittills stämt Sollentuna till Arbetsdomstolen för brott mot arbetstidsavtalet. Idag måndag fanns det bara en stämning inlämnad. Men jag vet att Lärarnas gärna ser mer stöd i detta så fler kommer förhoppningsvis framöver…

Och förbundet avser att dra ytterligare drygt tiotalet kommuner till AD. Vi kommer med säkerhet få återkomma till detta då media också lär följa dessa stämningar noga.

Personliga aversioner?

Hoppas många läser dagens debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Betyg på lärarna helt feltänkt”, där Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner och forskaren Trevor Dolan förklarar varför det är fel att låta elever betygsätta lärare och låta detta påverka lärarnas löner.

Dr Cais blogg, som tar upp politik, skola och samhälle, har kommenterat den på ett insiktsfullt sätt. Låt mig citera några rader som kanske sätter huvudet på spiken in denna märkliga iver att låta lärare få ”betyg”, som ska styra lönen.

”Antagligen har vi att göra med den sedvanliga förföljelsen av lärarkåren. Alltså ligger rent politiska och – väl ibland rent personliga (?) – aversioner mor lärarkåren bakom dessa imbecilla försök att skada en redan hårt prövad yrkesgrupp.”

Men alla håller inte med i den rätt omfattande kritiken som framförs på många håll. En som försvarar elevbetyg på lärare är moderaten Lars Björndahl, kommunpolitiker från Lidingö. På sin blogg undrar han varför lärarfacket är oroligt för återkoppling.

Den som läser artikeln noga ser dock att debattartikelförfattarna vill ha verklig återkoppling genom kontinuerlig utvärdering, men att lönesättningen inte ska kopplas till ”elevers betygsättning”. Lönesättningen är rektors ansvar.

Om jag förstår Trevor Dolan rätt så ska utvärdering, om den ska kunna användas konstruktivt, lämnas anonymt och gälla hur organisationen ska bli bättre och leverera bättre resultat. Om man börjar peka ut individer (på kanske lösa grunder) så börjar människor skydda sig och försvara sig. Och ängsliga lärare är inte vad vi behöver, utan trygga och kunniga lärare är väl ändå målet – även för läkaren och politikern Lars Björndahl.

De flesta blogginlägg delar som sagt kritiken mot Sollentunas och Malmös försök att koppla elevbetyg till lönesättning. Socialdemokraten Roger Jönsson skriver på sin blogg att ”det är en självklarhet att eleverna är med och utvärderar utbildningen med jämna mellanrum. Tillsammans med läraren används sedan det underlaget för diskussioner kring hur utbildningen ska bli bättre, mer individualiserad och ge eleverna fler möjligheter.

Detta sker runt om i Sverige med gott resultat utan att behöva använda betygssättning av lärarna eller knyta den till löneutvecklingen.”

Många bloggare  är väldigt positiva till debattartikeln, nämnas kan Mats Olsson som på sin lärarutbildarblogg Tysta tankar stödjer förbundets kritik.  En annan blogg är Christermagister. Ytterligare en är Lankilde som jämför med utvecklingen i USA och att lärarfacken även där protesterat mot att enskilda lärare ska utvärderas på ett oseriöst vis.

Läs också debatten på SvD Brännpunkt där frågan diskuterats engagerat av läsarna.

Ny lärarutbildning räcker inte

I dag skriver Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, på debattsajten Newsmill, om varför förslaget till ny lärarutbildning inte räcker för att komma tillrätta med skolans problem.

Han höjer blicken och menar att regeringens proposition inte löser den svenska skolans grundläggande problemen. Visserligen tycker han att förslagen till den nya utbildningen är bra, men de räcker inte.

För att lyfta skolan bör man att ge lärare bättre lön och arbetsvillkor. Då kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Och först då kan vi få den skola som ger det resultat vi vill ha. En skola där inte kommunerna har huvudansvaret…

Låter ju rätt rimligt. Jag citerar gärna ur den intressanta artikeln:

”Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser måste leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Läs hela artikeln på Newsmill här.

Lärarorganisationerna positiva till förslag om ny lärarutbildning

Regeringens proposition för en ny lärarutbilning, 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning presenterades på torsdagen.

Mottagandet har varit överlag positivt från lärarorganisationerna, vilket är tydligt i mediabevakningen på exempelvis svt.se.

Lärarnas Riksförbund hör till de mest positiva, vilket inte är förvånande då regeringen i stor utsträckning lyssnat på förbundet synpunkter i remissvaret.

Hur kan skolan finansieras bättre?

Det är bra att frågan om skolans finansiering debatteras och diskuteras. Lärarnas Riksförbunds finansieringsförslag är ett försök att få igång en seriös och konstruktiv debatt. Då vore det önskvärt att SKL gör mer konstruktiva inlägg än när man svarar på Lärarnas Riksförbunds debattartikel i DN med en replik,  eller när man skriver på sin egen hemsida.

Noterar vidare att Lärarnas Riksförbunds rapport, som visar att alltför mycket resurser går till kommunernas skolbyråkrati istället för undervisning, har lett till fortsatt debatt på annat håll. Thomas Idergard från Timbro skriver nu i bland annat Smålandsposten att:

”Till att börja med borde staten skaffa sig bättre verktyg för att se till att kommuner och landsting verkligen använder intäkterna från statsbidragen till välfärdens kärna.”

Och finansieringsrapporten används på flera håll. I Hela Hälsingland pågår en intressant debatt där lärare och rektorer utmanar Ljusdals kommun att satsa på skolan för att höja resultaten. Bland annat lyfts avvägningen mellan resurser för undervisning kontra byråkrater upp.  

Igår kom utbildningschefens svar.

Vi följer debatten. Det är bra att frågan diskuteras och att många slår sina kloka huvuden ihop för att stärka likvärdigheten i svensk skola. En likvädighet som är förvagad idag.

PS På lördagen, 13 februari fortsatte debatten med ett inlägg från Lärarans Riksförbuds kommunombud  Christian Jensen, ”Du skriver men svarar inte”. Värt att läsa.