Debatten om elevers betyg på lärare fortsätter

Miljöpartiets Mats Pertoft gjorde på tidsdagen ett inlägg i debatten på Svenska Dagbladets Brännpunkt om elevbetyg, eller utvärdering av lärare, och den olyckliga kopplingen till lönesättning.

Pertoft, som arbetat som waldorflärare. är mycket positiv till utvärdering i skolan. Men han är mycket kritisk till vad som görs i Sollentuna:

”Det är inte elevernas uppgift att sätta lärarnas löner. Det är skolledarnas och skolhuvudmännens uppgift att sätta löner utifrån en helhetsbild av den anställdes prestation och erfarenhet. Att blanda ihop löner med utvärdering som Sollentuna kommun nu gjort flertalet gånger är ytterst olyckligt och direkt oprofessionellt.”

På kvällen uppmärksammades frågan i SVT:s fördjupande nyhetsmagasin Aktuellt. Det var mycket tydligt att lärarna i Sollentuna inte gjorts delaktiga i försöken med utvärderingsfrågorna, eller fått påverka dem. Och inte heller har lärarfacken stått bakom detta, trots att ansvariga tjänstemän och politiker påstått det.

Lärarna Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner debatterade med Maria Stockhaus, moderat ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna samt även ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning.

Bland annat klargjordes att betygen – eller utvärderingen – av elever från årskurs tre  ska påverka lönen för lärarna.

Se debatten i efterhand på SVT Play. Gå först in på Aktuellts hemsida. (Sändningen finns tillgänglig fram till och med den 23 februari.)

Omdebatterade stämpelklockor i Piteå skjuts upp

I tisdagens Piteå-Tidningen kan man läsa att de uppmärksammade flexklockornas införande i Piteå skjuts upp.

Avsikten var att kommunens skolor och förskolor  skulle införas flextid med stämpeklockor. Men istället har kommunen och de fackliga organisationerna kommit överens om att försöken med flextid får anstå till dess avtalsrörelsen är över.

Detta är säkerligen något som välkomnas varmt av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som har fått se hur Piteå blivit till en åskådlig modell för det arbetsgivarna vill uppnå i årets avtalsrörelse. Där tycks det viktigaste vara att få koll på lärarnas tid och se till så lärarna är i skolan, oavsett om eleverna är där eller inte.

Bakgrunden till lärarutbildningens problem

I dag finns en intressant artikel på debattsajten Newsmill som ingående försöker gå igenom orsakerna till att den nuvarande lärarutbildningens stora problem.

Det är Sven Georg Ericsson, som tidigare arbetat med utbildning av matematiklärare i Sverige och Östafrika som ger sin bild av bakgrunden till lärarutbildningens utveckling på senare år. Hans artikel är värd att läsa, oavsett om man håller med eller inte.

Han pekar på det faktum att politikerna bombarderades med vykort från en aktiv part som fick igenom sin syn på lärarutbildningen. Och att det som blev resutatet – och som ska överges nu – är att vi har en utbildning utan specialister. En enhetslärare där alla skulle kunna lika mycket – eller lika lite.

Lärarnas Riksförbund stämmer Sollentuna inför Arbetsdomstolen

I helgen kunde man i många medier läsa att Sollentuna kommun stämts i Arbetsdomstolen. Om du missat det så se  vårt pressmeddelande här.

Detta var en nyhet som plockades upp av många medier i hela landet. Bland annat i Sveriges Radio och i Aftonbladet.

Även om man kan tro något annat så är det bara Lärarnas Riksförbund som hittills stämt Sollentuna till Arbetsdomstolen för brott mot arbetstidsavtalet. Idag måndag fanns det bara en stämning inlämnad. Men jag vet att Lärarnas gärna ser mer stöd i detta så fler kommer förhoppningsvis framöver…

Och förbundet avser att dra ytterligare drygt tiotalet kommuner till AD. Vi kommer med säkerhet få återkomma till detta då media också lär följa dessa stämningar noga.

Personliga aversioner?

Hoppas många läser dagens debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Betyg på lärarna helt feltänkt”, där Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner och forskaren Trevor Dolan förklarar varför det är fel att låta elever betygsätta lärare och låta detta påverka lärarnas löner.

Dr Cais blogg, som tar upp politik, skola och samhälle, har kommenterat den på ett insiktsfullt sätt. Låt mig citera några rader som kanske sätter huvudet på spiken in denna märkliga iver att låta lärare få ”betyg”, som ska styra lönen.

”Antagligen har vi att göra med den sedvanliga förföljelsen av lärarkåren. Alltså ligger rent politiska och – väl ibland rent personliga (?) – aversioner mor lärarkåren bakom dessa imbecilla försök att skada en redan hårt prövad yrkesgrupp.”

Men alla håller inte med i den rätt omfattande kritiken som framförs på många håll. En som försvarar elevbetyg på lärare är moderaten Lars Björndahl, kommunpolitiker från Lidingö. På sin blogg undrar han varför lärarfacket är oroligt för återkoppling.

Den som läser artikeln noga ser dock att debattartikelförfattarna vill ha verklig återkoppling genom kontinuerlig utvärdering, men att lönesättningen inte ska kopplas till ”elevers betygsättning”. Lönesättningen är rektors ansvar.

Om jag förstår Trevor Dolan rätt så ska utvärdering, om den ska kunna användas konstruktivt, lämnas anonymt och gälla hur organisationen ska bli bättre och leverera bättre resultat. Om man börjar peka ut individer (på kanske lösa grunder) så börjar människor skydda sig och försvara sig. Och ängsliga lärare är inte vad vi behöver, utan trygga och kunniga lärare är väl ändå målet – även för läkaren och politikern Lars Björndahl.

De flesta blogginlägg delar som sagt kritiken mot Sollentunas och Malmös försök att koppla elevbetyg till lönesättning. Socialdemokraten Roger Jönsson skriver på sin blogg att ”det är en självklarhet att eleverna är med och utvärderar utbildningen med jämna mellanrum. Tillsammans med läraren används sedan det underlaget för diskussioner kring hur utbildningen ska bli bättre, mer individualiserad och ge eleverna fler möjligheter.

Detta sker runt om i Sverige med gott resultat utan att behöva använda betygssättning av lärarna eller knyta den till löneutvecklingen.”

Många bloggare  är väldigt positiva till debattartikeln, nämnas kan Mats Olsson som på sin lärarutbildarblogg Tysta tankar stödjer förbundets kritik.  En annan blogg är Christermagister. Ytterligare en är Lankilde som jämför med utvecklingen i USA och att lärarfacken även där protesterat mot att enskilda lärare ska utvärderas på ett oseriöst vis.

Läs också debatten på SvD Brännpunkt där frågan diskuterats engagerat av läsarna.

Ny lärarutbildning räcker inte

I dag skriver Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, på debattsajten Newsmill, om varför förslaget till ny lärarutbildning inte räcker för att komma tillrätta med skolans problem.

Han höjer blicken och menar att regeringens proposition inte löser den svenska skolans grundläggande problemen. Visserligen tycker han att förslagen till den nya utbildningen är bra, men de räcker inte.

För att lyfta skolan bör man att ge lärare bättre lön och arbetsvillkor. Då kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Och först då kan vi få den skola som ger det resultat vi vill ha. En skola där inte kommunerna har huvudansvaret…

Låter ju rätt rimligt. Jag citerar gärna ur den intressanta artikeln:

”Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser måste leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Läs hela artikeln på Newsmill här.

Lärarorganisationerna positiva till förslag om ny lärarutbildning

Regeringens proposition för en ny lärarutbilning, 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning presenterades på torsdagen.

Mottagandet har varit överlag positivt från lärarorganisationerna, vilket är tydligt i mediabevakningen på exempelvis svt.se.

Lärarnas Riksförbund hör till de mest positiva, vilket inte är förvånande då regeringen i stor utsträckning lyssnat på förbundet synpunkter i remissvaret.

Hur kan skolan finansieras bättre?

Det är bra att frågan om skolans finansiering debatteras och diskuteras. Lärarnas Riksförbunds finansieringsförslag är ett försök att få igång en seriös och konstruktiv debatt. Då vore det önskvärt att SKL gör mer konstruktiva inlägg än när man svarar på Lärarnas Riksförbunds debattartikel i DN med en replik,  eller när man skriver på sin egen hemsida.

Noterar vidare att Lärarnas Riksförbunds rapport, som visar att alltför mycket resurser går till kommunernas skolbyråkrati istället för undervisning, har lett till fortsatt debatt på annat håll. Thomas Idergard från Timbro skriver nu i bland annat Smålandsposten att:

”Till att börja med borde staten skaffa sig bättre verktyg för att se till att kommuner och landsting verkligen använder intäkterna från statsbidragen till välfärdens kärna.”

Och finansieringsrapporten används på flera håll. I Hela Hälsingland pågår en intressant debatt där lärare och rektorer utmanar Ljusdals kommun att satsa på skolan för att höja resultaten. Bland annat lyfts avvägningen mellan resurser för undervisning kontra byråkrater upp.  

Igår kom utbildningschefens svar.

Vi följer debatten. Det är bra att frågan diskuteras och att många slår sina kloka huvuden ihop för att stärka likvärdigheten i svensk skola. En likvädighet som är förvagad idag.

PS På lördagen, 13 februari fortsatte debatten med ett inlägg från Lärarans Riksförbuds kommunombud  Christian Jensen, ”Du skriver men svarar inte”. Värt att läsa.

Åtgärdsprogram för Södertäljes skolor

Läser i Länstidningen att Södertälje ska införa ett åtgärdprogram för att förbättre resultaten. I den ranking som Lärarnas Riksförbund tagit fram och som presenterades i förra Skolvärlden hamnade Södertäljes skolor i botten. Det kallar utbildningsnämndens ordförande Thomas Johansson (S) för en ”alarmklocka”.

Åtgärdsprogrammet som ska förbättra kommunens skolor innebär bland annat att lärare och elever ska ges mer tid tillsammans, att fler utbildade pedagoger ska anställas och att skolan måste få mer pengar.

 Tänk om fler kommunpolitiker var lika kloka och agerade istället för att dra skolan i långbänk.

Lärarutbildning debatteras och elevbetyg på lärare kritiseras

Det har läckt ut från den kommande propositionen om en ny lärarutbildning som presenteras i sin helhet i morgon.  I bl.a. Svenska Dagbladet och Skolvärlden har vi kunnat läsa om den nya lågstadielärarutbildning som är på väg. Mycket välkommet enligt Lärarnas Riksförbund och även välkommet enligt Sveriges föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna vill nämligen att det är en klasslärare som ska ansvara för undervisningen på lågstadiet.

Samtidigt kan man fråga sig varför vissa skoldebattörer betonar att alla lärare ska ha fördjupade kunskaper i just fysik för att kunna förklara solsystemet för en sjuårig elev? Man kan ju också fråga sig på vilken detaljnivå lågstadieläraren behöver gå in för att ge det eleven behöver?

Nu finns det fler som pekar på att lärare behöver rätt kunskaper för att klara sina uppgifter. Och för ovanlighets skull håller riksdagsledamoten Mats Gerdau (M) med Lärarnas Riksförbund och prisar förslaget på Gerdaus skolblog. Värt att citera:

”Specialiseringen för en lågstadielärare borde vara just bredden, precis som allmänläkare är specialiserade i allmänmedicin. De djupare specialiseringarna i olika ämnen kommer senare. Det måste vara bättre att lärarna får lite i allt i stället för inget i vissa ämnen. Trots allt blir det en längre utbildning än idag, så det ska nog finnas utrymme för det viktiga.”

Debatten lär fortsätta. Och i morgon kommer som sagt propositionen.

Nyligen blev det känt att Solletuna kommun ska låta elever sätta betyg på sina lärare. Betyg som ska påverka lärarnas löner. I en stor artikel i Upsala Nya Tidning häromdagen förklarade LR:s kommunombud i Uppsala, Hans Eric Lindahl, vad lärare tycker om detta.

Föga förvånande understryker han att lärare vill se mer aktiva rektorer:

”Jag anser att det är rektorns ansvar att sätta lönen. Vi vill att alla rektorer ska kunna avsätta tid för att vara ute i klassrummen och själva se hur olika lärare arbetar. Dessutom vill vi att rektorerna själva ska ha lärarbakgrund. Då har de en pedagogisk grundkompetens att luta sig mot. Vi har ett antal rektorer i kommunen som saknar lärarbakgrund i dag, det är inte bra och det här har vi kritiserat.”