Ordet dagis känsligt

När Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner nyligen debatterade och kritiserade betyg på lärare i Aktuellt sade hon vid något tillfälle ordet ”dagis”. (Inslaget ligger tyvärr inte ute längre.) Det ledde till att det kom protester från några förskollärare som kände sig  nedvärderade. Man påpekade att det numera ska heta ”förskola”. 

Men frågan är hur de nu reagerar när socialdemokraternas ordförande i Stockholm, Mikael Damberg, som också sitter i rikdagens utbildningsutskott, på Svenska Dagbladets Brännpunkt använder det förbjudna ordet? Tillsammans med SKTF:s ordförande Eva Nordmark skriver han att skatteavdraget för hushållsnära tjänster bör behållas och istället för att avvecklas bör modellen reformeras.

Bland annat skriver de:

”Ser man till småbarnsföräldrars situation är det lätt att förstå den ständiga stressen: upp tidigt, laga frukost åt familjen, klä på barnen, lämna på dagis för att sedan ta sig till jobbet, skynda tillbaka hem till hämtning på dagis och barnens fritidsaktiviteter eller stöd och hjälp i skolarbetet.” 

Bakgrunden till användningen av den så populära beteckningen dagis är att barnpassning skedde i barnstugor eller barnträdgårdar (en direkt översättning av det tyska ordet kindergarten) och så småningom i daghem som blev dagis i folkmun.

Dock har jag svårt att tro att de som använder ordet dagis vill nedvärdera svensk förskola. Det är nog så att dagis fångar vad föräldrar anser de lämnar barnen till: Daghemsverksamhet med såväl omsorg om barnen som pedagogiska ambitioner.

Vill man  göra sig förstådd hos alla så är fortfarande dagis enklast att använda i dagligt tal.

Bonus till skolor som höjer resultaten en belöning i efterskott

I dag lägger Centerpartiet med partiledaren Maud Olofsson i spetsen fram ett nytt initiativ i skolpolitiken. Inte i riksdagen men väl på DN Debatt.

Med inspiration från hälso- och sjukvården – där den borgerliga regeringen infört en kömiljard – föreslår Centerpartiet en kunskapsmiljard för grundskolan.

Kunskapsmiljarden ska i likhet med kömiljarden utformas som en prestationsbonus. Pengarna ska gå till skolor där eleverna tydligt förbättrat sina studieresultat. Den ska omfatta både kommunala och friskolor. Utgångspunkten bör vara resultaten på de nationella proven i årskurs 9 då dessa prov samlas in nationellt.

Lärarnas Riksförbund tycker det är vällovligt att vilja satsa på skolan, men ser problem med förslaget. I en kommentar säger förbundsordförande Metta Fjelkner:

”Vi välkomnar att Centern ger sig in i debatten om hur undervisningen ska uppvärderas och kunskapsresultaten förbättras i svensk skola, men tyvärr har man hamnat i galen tunna denna gång”

 Hon fortsätter:

”Det är givetvis bra att uppmuntra skolor att utveckla sina metoder för att förbättra måluppfyllelsen. Men det tar inte bort det faktum att förutsättningarna för att bedriva undervisning av hög kvalitet ser mycket olika ut runt om i Sverige”, säger Metta Fjelkner.

Läs hela pressmeddelandet här.

Man kan tycka fler borde titta närmare på det förslag för finansiering som Lärarnas Riksförbund fört fram och som ger nära fem miljarder kronor extra till undervisning i skolan, utan att några extra resurser behöver tillskjutas.

Centerns förslag får stöd i bloggvärlden från Magnus Andersson, förbundsordförande i centerns ungdomsförbund, CUF. Han skriver i sin blogg:

”Det måste vara okej att belöna människor, skolor och organisationer som anstränger sig för att människor i deras närhet ska få bättre förutsättningar.” 

Men det finns också centerpartister som är betydligt mer reserverade. Centerpolitikern Raymond Svensson i Haninge skriver på sin blogg Livskraft och politik:

” Behövs kunskapsmiljarden? Jag är osäker eftersom vi i Haninge visat att det inte är pengar det i första hand handlar om för att skolan ska förbättra sig och elevernas kunskapsbehov stå i centrum. Och främjas. Kunskap till 100%! Istället krävs ett rejält fokus från ledningens och lärarnas sida.”

Det kan man ju hålla med om.

Även moderata röster är fundersamma, fast av lite andra skäl. Moderaten Edvin Alam skriver i ett blogginlägg att han är ”tveksam till Centerpartiets utformning av kunskapsmiljarden”. Han tror ”inte att det stora problemet inom utbildningskedjan är brist på resurser, snarare hur verksamheterna använder skattebetalarnas pengar.”

Bloggen Tysta tankar är betydligt mer skeptiskt:

”det här förslaget riskerar att ytterligare urholka en skolpolitik som redan är besvärande ytlig i sin kunskapssyn. Frågan är vad det är för problem pengarna förväntas lösa? Är lärarna omotiverade, och är då den här formen av prestationsbonus rätt väg att gå?

Tysta tankar konstaterar:

”Den här typen av enkla lösningar och vaga löften om snabba belöningar försvårar diskussionen om vad som behöver göras.”

Och fortsätter:

”Det är en uppenbar förolämpning mot landets lärarkår att du tror att de behöver extra motivation för att göra sitt jobb.”

Bloggaren Peter Andersson funderar på hur man faktiskt tar till sig de kunskaper vi har om bakgrunden till sämre resultat.

Han påminner i sitt inlägg om att i höstas kom Skolverket med en rapport som visade att tidigare skolreformer som kommunaliseringen och friskolereformen samt segregeringen i samhället var en viktig förklaring till att en del skolor presterar sämre.

”Det är förstås något som borde ligga till grund för skolreformer, såväl som andra erfarenheter. En sådan punkt är att inte nödvändigtvis lägga pengar till ’de bästa’”.

Peter Andersson citerar kommunpolitikern Robert Noord i just Haninge:

”I framgångsrika skolkommuner arbetar man aktivt för att fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd.”

Socialdemokraten Martin Moberg har kraftiga invändningar mot centerförslaget. Han skriver i sin blogg att han befarar att:

”det mesta av den s k kunskapsmiljarden går till redan ekonomiskt välmående skolor i de fashionabla storstadsförorterna, medan de mer hårt ansatta skolorna i mer socialt utsatta områden kammar noll.”

“Skola och dagis är tuffa miljöer”

Idag sätter Svenska Dagbladets reporter Cecilia Axelsson ljuset på en viktig fråga för både unga och äldre. I sin kolumn med rubriken “Svårt att leva i landet Kakafoni” skriver honom om problemet med ljudmiljön.

“Hela 44 procent av alla anställda har svårt att höra vad andra säger på jobbet, enligt en undersökning från Hörselskadades riksförbund, HRF. Med annonskampanjer och en landsomfattande turné har HRF startat vad de kallar en befrielserörelse mot dålig ljudmiljö. För ett samtalsvänligt Sverige, som det heter med en mer positiv ansats.“

HFR menar alltså att vi lever i Kakofonien – ett land fullt med oljud och stökiga ljudmiljöer. Till sin hjälp har man resultatet från en opinionsundersökning, där bland annat medlemmar i Lärarnas Riksförbund deltagit.

Undersökningen visar att varannan har svårt att höra på kafé och restaurang, och att nästan 60 procent tycker att ljudmiljön i kontorslandskap är störande.

Cecilia Axelsson skriver vidare:“Skola och dagis är tuffa miljöer. Två av tre lärare och förskollärare tycker att ljudnivån på jobbet är ett problem. Ingen verkar ha frågat eleverna och barnen vad de tycker om sin arbetsmiljö. Men bullret är ju inte mindre jobbigt för små öron. På en del skolor har man köpt in hörselkåpor för den som behöver kunna koncentrera sig.”

Kanske att tänka på när kakafonin, eller kakofonin som det också heter, breder ut sig…

Besök gärna HRF:s kampanjsajt Befria samtalet.

Rimliga ersättningar eller krav på hjältar

I söndagens Expressen pläderar ledarskribenten Karin Olsson för bonusar för lärare i sin krönika ”Skolans hjältar bör få bonusar”.

Hon skriver bland annat :

”För att lyfta skolan är en extra slant eller lönetrappor kopplade till konkreta kunskapsresultat viktiga verktyg. Duktiga lärare och rektorer gör hela skillnaden. Egentligen förtjänar de världens bästa bonusar.”

Visst låter det bra? Men samtidigt vet skribenten att bonussystem inte har någon förankring bland medborgarna. Alltför många feta direktörsbonusar har förstört detta så kallade ”incitamentinstrument”. Ändå pågår flera försök att hitta kopplingar mellan kunskapautveckling och lärarlöner.

Givetvis lyfter Olsson fram den så omtalade McKinseyrapporten, som visat att den viktigaste faktorn för att elever ska nå goda resultat är den enskilde lärare.

Då är det är lite underligt att ett beprövat system, som använts tidigare inom skolan, inte föreslås. Tidigare kunde nämligen den lärare som ville ta extra undervisningstid, extra timmar, få extra betalt. Liksom i alla andra yrken belönades en extra insats.

Så är de märkligt nog inte i dag. Istället lägger arbetsgivaren in allmer uppgifter som ska klaras av på samma tid som tidigare. Mer möten, mer utvärderingar, men inte mer lön är verkligheten för dagens lärare.

Kanske behövs det istället mindre tal om hjältar och mer om att läraren ska få rimlig ersättning för sin arbetstinsats?

Lärarnas Riksförbund i Malmö kräver nya insatser

Situationen på fyra skolor i Rosengård har blivit så svår att Lärarnas Riksförbund kräver ett femtiotal nya lärare och kuratorer. På torsdagen kom beskedet att skolledningen i stadsdelen nu ska sitta ner med facket för att komma fram till en lösning.

– Det är våld mellan eleverna och våld mellan lärare och elever. Vi vill ge våra elever en chans till en bra utbildning. Det får de inte i dag, säger skyddsombudet Ibrahim Özbek, till Sveriges Radio  P4 Malmö.

Det är de fyra skolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan och Värner Rydénskolan som i enligt Lärarnas Riksförbund måste få 40 nya lärare, tio kuratorer och övervakningskameror, för att klara verksamheten.

Läs mer i Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och SVT.

Jag vill veta mer och ringer upp Lärarnas Riksförbunds ordförande i Malmö, Bo Sundqvist.

– Det här är något vi arbetat med under lång tid. Det handlar helt enkelt om barn som mår dåligt. Det är första gången som vi tar detta samlade grepp och våra krav omfattar alla skolor i Rosengård.

Totalt rör det sig kanske om mellan tre och tio elever per skola som kräver extra resurser. Men de drar med sig andra elever och det kan vara tjugofem elever per skola som stör och behöver särskilda insatser.

Lärarnas Riksförbund efterlyser nu långsiktiga åtgärder och inte bara snabba akutinsatser.

– När våra medlemmar känner att situationen är outhärdlig med hot och våld, hur är då inte situationen för eleverna? säger Bo Sundqvist.

Här är Lärarnas Riksförbunds krav för Rosengård:

• Tio nya lärare och två nya kuratorer per skola.
• Ett större samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. När förskole- och lågstadiepersonal anmäler missförhållanden måste åtgärder omedelbart sättas in.
• Att personal som kan organisera rastverksamhet omedelbart sätts in för att avlasta befintlig personal.
• Ett nytt skoldaghem för yngre elever i stadsdelen. Även ökad beredskap på varje skola för att snabbare kunna placera elever.
• Att samtliga skolor ska betala självrisken för personal som under skoltid drabbas av skadegörelse på bil.
• Att det installeras kameror i korridorer och matsal på Apelgårdsskolan.
• Att det installeras kameror på årskurs 1 – 5 på Örtagårdsskolan.
• Att skolledningen stöttar personal på Rosengårdsskolan som på grund av hot om våld inte vågar skriva incidentrapporter.
• Utökade elevutrymmen i form av paviljonger på årskurs 6-9 på Värner Rydénskolan.

Securitasvakter i skolan

Ondagens stora skolnyhet var att Forsnässkolan i Munkfors har kallat in Securitasvakter för att upprätthålla ordningen. Detta efter att en elev varit hotfull och våldsam. Eleven har polisanmälts flera gånger men det har inte haft någon effekt eftersom han inte är straffmyndig.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, LF, gjorde en anmälan till kommunens kultur- och utbildningsnämnd där man beskrev förhållandena som oacceptabla.Politikerna beslutade då att väktare måste kallas in efter de allvarliga bristerna i arbetsmiljön.

Läs mer i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen.

Många är av förståeliga skäl tveksamma till att ha vakter i skolan. Bland andra Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen, anser att det är ett felaktigt arbetssätt. Däremot säger utbildningsminister Jan Björklund att det i en akut situation tyvärr kan vara nödvändigt med långtgående åtgärder. Se Dagens Samhälle.

I höstas skrev Aftonbladet att varannan lärare vill ha väktare i skolan för att öka tryggheten och motverka våld och bråk.

Då sa Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarsnas Riksförund:

– Det är inget som är en idealisk tillvaro, men om man har uttömt alla andra möjligheter för att hitta lösningar måste man ta in väktare för att hålla ordning i klassrummen så att vi kan fokusera på undervisning.

Visst kan man reagera på hur det kan tillåtas gå så långt i skolan så väktare måste tillkallas. Dock måste ändå lärarnas och skolledningens behov att värna säkerheten på sin och elevernas arbetsplats respekteras.

Samtidigt väcker det som nu återigen hänt, denna gång i en skola i Värmland, frågor om hur vuxenansvaret i skolan och inte minst i samhället i stort ser ut. Samhället, genom ansvariga politiker, måste låta duktiga lärare skapa det lugn och den arbetsro som behövs.

Debatten om elevers betyg på lärare fortsätter

Miljöpartiets Mats Pertoft gjorde på tidsdagen ett inlägg i debatten på Svenska Dagbladets Brännpunkt om elevbetyg, eller utvärdering av lärare, och den olyckliga kopplingen till lönesättning.

Pertoft, som arbetat som waldorflärare. är mycket positiv till utvärdering i skolan. Men han är mycket kritisk till vad som görs i Sollentuna:

”Det är inte elevernas uppgift att sätta lärarnas löner. Det är skolledarnas och skolhuvudmännens uppgift att sätta löner utifrån en helhetsbild av den anställdes prestation och erfarenhet. Att blanda ihop löner med utvärdering som Sollentuna kommun nu gjort flertalet gånger är ytterst olyckligt och direkt oprofessionellt.”

På kvällen uppmärksammades frågan i SVT:s fördjupande nyhetsmagasin Aktuellt. Det var mycket tydligt att lärarna i Sollentuna inte gjorts delaktiga i försöken med utvärderingsfrågorna, eller fått påverka dem. Och inte heller har lärarfacken stått bakom detta, trots att ansvariga tjänstemän och politiker påstått det.

Lärarna Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner debatterade med Maria Stockhaus, moderat ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna samt även ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings utbildningsberedning.

Bland annat klargjordes att betygen – eller utvärderingen – av elever från årskurs tre  ska påverka lönen för lärarna.

Se debatten i efterhand på SVT Play. Gå först in på Aktuellts hemsida. (Sändningen finns tillgänglig fram till och med den 23 februari.)

Omdebatterade stämpelklockor i Piteå skjuts upp

I tisdagens Piteå-Tidningen kan man läsa att de uppmärksammade flexklockornas införande i Piteå skjuts upp.

Avsikten var att kommunens skolor och förskolor  skulle införas flextid med stämpeklockor. Men istället har kommunen och de fackliga organisationerna kommit överens om att försöken med flextid får anstå till dess avtalsrörelsen är över.

Detta är säkerligen något som välkomnas varmt av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som har fått se hur Piteå blivit till en åskådlig modell för det arbetsgivarna vill uppnå i årets avtalsrörelse. Där tycks det viktigaste vara att få koll på lärarnas tid och se till så lärarna är i skolan, oavsett om eleverna är där eller inte.

Bakgrunden till lärarutbildningens problem

I dag finns en intressant artikel på debattsajten Newsmill som ingående försöker gå igenom orsakerna till att den nuvarande lärarutbildningens stora problem.

Det är Sven Georg Ericsson, som tidigare arbetat med utbildning av matematiklärare i Sverige och Östafrika som ger sin bild av bakgrunden till lärarutbildningens utveckling på senare år. Hans artikel är värd att läsa, oavsett om man håller med eller inte.

Han pekar på det faktum att politikerna bombarderades med vykort från en aktiv part som fick igenom sin syn på lärarutbildningen. Och att det som blev resutatet – och som ska överges nu – är att vi har en utbildning utan specialister. En enhetslärare där alla skulle kunna lika mycket – eller lika lite.

Lärarnas Riksförbund stämmer Sollentuna inför Arbetsdomstolen

I helgen kunde man i många medier läsa att Sollentuna kommun stämts i Arbetsdomstolen. Om du missat det så se  vårt pressmeddelande här.

Detta var en nyhet som plockades upp av många medier i hela landet. Bland annat i Sveriges Radio och i Aftonbladet.

Även om man kan tro något annat så är det bara Lärarnas Riksförbund som hittills stämt Sollentuna till Arbetsdomstolen för brott mot arbetstidsavtalet. Idag måndag fanns det bara en stämning inlämnad. Men jag vet att Lärarnas gärna ser mer stöd i detta så fler kommer förhoppningsvis framöver…

Och förbundet avser att dra ytterligare drygt tiotalet kommuner till AD. Vi kommer med säkerhet få återkomma till detta då media också lär följa dessa stämningar noga.