Vi måste ta tillvara på de särbegåvade

Särbegåvade barn. De senaste åren har vi kunnat se att detta ord börjat användas alltmer.

Det handlar om elever som inte varit riktigt synliga i skolan. Det uppges att mellan två och fyra procent av befolkningen som kan räknas dit. Sveriges Radio sände i dag ett inslag om särbegåvade barn i Ekot.

Det är hjärtskärande att höra på För 12-årige Oscar Magnusson i Kristinehamns historia, om hur han inte fick en undervisning i lågstadiet som stimulerade honom. Och glädjen när han känner att han idag möter motstånd är så hoppfull.

”Jag kände så här: det här är väldigt svårt… jag älskar det! Jag var jätteglad över den känslan.”

Så ska alla elever få känna…

Nyhetsinslaget som tog upp att det nu pågår flera olika satsningar för att öka stödet i skolan till de särbegåvade barnen, följdes av ett längre reportage och samtal i P1-Morgon med Ken Engström, som var särskilt begåvad som barn och råkade illa ut och mådde mycket dåligt, men som tagit revansch, och Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Det är allvarligt är att till synes studiestarka elever riskerar att bli problembarn, för att deras behov ses som lyxproblem (om det ens ses som ett problem, tidigare har det inte gjort det). Samtidigt mister Sverige viktig hjärnkraft som kan göra skillnad för oss alla. Sverige är ett litet land som behöver stora kunskaper och vi har inte råd att misshushålla med begåvningar och människor på detta vis.

Att detta problem nu diskuteras mer öppet är viktigt, såväl för dessa enskilda elever som för vårt land. Just de särbegåvade är de som tänker nytt och komplext, har tokiga idéer som hjälper oss att ta nya steg.

Det svenska skolsystemet måste ge lärare mer tid och bättre möjlighet att ägna sig åt alla elever. Det betyder att även kunna ägna tid åt också de särskilt begåvad och studierstarka eleverna. Det duger inte att som i dag kunna ägna tre minuter för varje elev. Och det kräver att  skolans huvudmän satsar på skolans kunskapsuppdrag.

Läs mer om särbegåvade barn här.

 

Rättvisa betyg

Hur sätter man som lärare rättvisa betyg på sina elever? Finns det någon absolut rättvisa? Lärarnas Riksförbunds ordförande i Stockholm Stad, Ragnar Sjölander, var med i Aftonbladet TV:s morgonsändning och talade om betygssättning.

Se inslaget här:

Ragnar Sjölander beskrev lärarens roll som att var både elevernas tränare och domare. Givetvis måste det finnas en rättssäkerhet i detta. Diskussionen om betygssättning utgick från en artikel på DN:s Insidan på onsdagen, ”Relationen till läraren påverkar betygen”.

Där presenterades Ilona Rinnes nya avhandling, ”Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg”.

Det är viktigt att uppmärksamma lärares situation och att lärare behöver ordentligt med fredad tid för det ansvarsfulla och viktiga uppdraget.  Det är också värt att påpeka att sätta betyg är inget som självklart blir lättare för att man har lång erfarenhet. En bra lärare inser allvaret och betydelsen, och vinnlägger sig om att vara rättvis. Trots att trycket är stort på att läraren ska anpassa betygen efter vad elever, föräldrar – och även skolledning – vill…

Extern examination som är vanligt i många andra länder, försvann i Sverige redan på 1960-talet. Inom Lärarnas Riksförbund pågår ingen aktiv diskussion om extern examination just nu. Men när det gäller rättningen av de nationella proven vill förbundet ha digitaliserade prov i så stor utsträckning som möjligt.

 

Varför så sena stödinsatser?

”En läsaskrivaräknagaranti är sannolikt en av de effektivaste åtgärderna för att höja skolresultaten. Frågan är bara varför den kommer först nu.”

Svenska Dagbladets skolreporter Maria Sundén Jelmini funderar i ”Senkommet uppvaknande om elevstöd”på varför Sverige varit så sent med att satsa på tidigt stöd i skolan, när hon nu åker runt i Finland för att se hur skolan fungerar där.

Liksom Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson undrar hon varför det dröjer så länge för politikerna att införa den garanti för grundläggande kunskaper som Gustav Fridolin berättade om i veckan.

Det är nämligen Finland som är förebilden för den läsaskrivaräknagaranti som regeringen presenterade på onsdagen. Svårigheter i räkning och läsning upptäcks tidigt och resurser sätts in omedelbart. Sedan några år tillbaka är det också lag på att skolorna ska arbeta för att upptäcka svårigheter tidigt.

I Finland är det inte skambelagt att få hjälp och stöd. I den skola SvD besöker är det en dryg tiondel av skolans elever får specialstöd någon gång.

Det är just det tidiga stödet och en snabb identifiering av elever med stödbehov, som experterna, forskare, rektorer och lärare i Finland lyfter fram som en av de faktorer som gör den finländskaskolan så framgångsrik.

Jo, majoriteten av stödinsatserna i Finland har skett i just årskurs 1 och 2 – i Sverige sker de i årskurs 8 och 9.

Facket sätter stopp för missförhållanden

Återigen stormar det kring situationen i skolornas i Malmö kommun. Denna gång har Värner Rydénskolan i Malmö stängts på grund av hot och våld på skolan. Ledningen och personalen håller krismöten och eleverna skickades hem efter ett informationsmöte på morgonen.

 

Det var i fredags efter att eleverna gått hem som skolan stängdes på initiativ av skyddsombudet för Lärarnas Riksförbund. Man agerade tillsammans med Lärarförbundet och det hela väckte stor och berättigad uppmärksamhet vilket bland annat SVT berättade om.

Idag har skolan varit stängd och polis har varit på plats något som rapopiorterats i såväl SVT som i DN.

Idag gick också folkpartiledaren och tidigare utbildningsministern Jan Björklund ut och var kritisk till skolstängningen.

Lärarnas Riksförbunds distriktsordförande Catharina Niwheden, som varit ute i media mycket flitigt från i fredags, över helgen och fram till i dag förklarar i Skolvärlden vad det hela handlar om.

Bakgrunden är att skolan länge präglats av hot och våld i korridorer och på skolgården.

”Flera lärare har haft en obehaglig arbetssituation och upplevt arbetsplatsen som osäker. Vi har diskuterat hur vi ska lösa problemet under hela hösten.”

Skolan har satt in extra personal, men det har inte hjälpt.

”Vi hoppades på förbättring, men förhållandena på skolan har snarare blivit sämre. Till och med extrapersonalen har känt att de inte kunnat hantera situationen. Det hela blev så allvarligt att vi blev tvungna att stänga skolan.”

Det som har brustit är, enligt Catharina Niwhede, det systematiska arbetsmiljöarbetet. Målet är nu att öppna skolan igen så snart som möjligt. Allra helst redan under tisdagen.

”Men först måste man komma fram till en ordentlig plan för hur man hanterar stök, hot och våld”, säger Catharina Niwhede till Skolvärlden.

Se också vad Bo Jansson nyligen skrivit om hot och våld i skolan och vuxenvärldens ansvar.

 

Lärarnas Riksförbund pressar politiker om stressen

Under förra veckan kunde vi åter läsa om att Lärarnas Riksförbund  lyfter frågan om lärarnas arbetsmiljö och möjligheter att kunna utföra sitt samhällsviktiga uppdrag.

Förbundet har pressat politiker och ansvariga tjänstemän runtom i landet. Särskilt mycket uppmärksamhet har man fått i Stockholm, men också i Lund.

I den årliga arbetsmiljörapporten från kommunföreningen i Lund kan man glädjande nog nu se vissa siffror som är bättre, för första gången. Men fortfarande finns det stora problem för en pressad och stressad lärarkår.

Det mediala trycket började med några artiklar i Sydsvenskan som berättade om resultaten från den nya enkäten om lärarnas arbetsmiljö, ”En strimma av hopp”.Mot slutet av veckan kom så  politikernas kommenterar till resultatet av enkäten. Såväl i Sydsvenskan som i Skånskan.

Lärarnas Riksförbunds arbete ger resultat. Genom att ha grundat med tre gedigna undersökningar tidigare år så tycks det tydligt att det politiska styret vill förbättra lärarnas situation. Lärarnas Riksförbunds ombud, Robert Jivegård och Lena Arnesen i Lund, kan vara nöjda med uppmärksamheten.

Vi får se hur långt det räcker denna gång. Politikerna vet i alla fall att de har ett fackförbund som håller koll på hur de agerar. Och som pressar på, i konstruktiv anda

Tydlig ökning av våld i skolan

Anmälningar om våld i skolan, som Arbetsmiljöverket ser som allvarligt, har ökat med nästan 40 procent mellan 2012 och 2014. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot idag.

Allvarliga händelser där liv och hälsa är i fara ska anmälas till Arbetsmiljöverket och sedan 2012 kan man anmäla på nätet. Fram till 2014 har anmälningar om allvarliga hot ökat med 20 procent. Enligt Ingela Eriksson Settergren, arbetsmiljöinspektör i Göteborg, är hot och våld är ett välkänt arbetsmiljöproblem i skolan.

”När siffrorna är så pass tydliga så måste det ha blivit en ökning, men skolan kan i vissa fall också ha blivit ännu duktigare på att se risken och att anmäla den”, säger hon till Ekot.

I P1-Morgon samtalade man om hur våldet och hoten ska kunna stoppas. Bo Jansson, Lärarnas Riksförbunds ordförande mötte Matilda Hellström, förbundsordförande för SVEA och Matz Nilsson, ordförande på Skolledarna. Lyssna på samtalet här.

Bo Jansson sa bland annat att det är viktigt att det är ett viktigt signalvärde att inte tolerera våld och hot i skolan. Det handlar om skolans fostrande roll. Vi kan inte acceptera hot och våld i skolan, som ju är både lärares och elevers arbetsmiljö. Här måste arbetsgivaren ta sitt ansvar och stå upp för lärare som ingriper i situationer med hot och våld.

Han lyfte också fram att allvarliga att skolledningar inte har velat lyfta problemet ordentligt.

Lärarnas Riksförbud har gjort arbetsmiljöundersökningar sedan 2002 och bland annat följt förekomsten av hot och våld i skolan. Den senaste undersökningen är från 2013. Där visar det sig att närmare en fjärdedel av de svarande lärarna uppger att de blivit utsatta – och detta inom sin yrkesutövning. (Den som vill kan läsa undersökningen i sin helhet här, från sid 28 står det om hot och våld.)

Det återstår uppenbarligen mycket arbete för att komma till rätta med denna mycket viktiga del av lärarnas arbetsmiljö. Inte minst för att läraryrket ska vara attraktivt att söka sig till och stanna kvar i.

Bo Jansson har tidigare  uppmanat alla lärare som blir utsatta för hot och våld att polisanmäla detta. Det är oacceptabelt med hot och våld i skolan, och Sverige kan inte förvänta sig några höjda resultat från våra elever om inte dessa problem tas på allvar. Skolans arbetsmiljö måste bli bättre och där har skolledningar och arbetsgivare ett mycket stort ansvar.

Läs också pressmeddelandet med Bo Janssons kommentarer.

Ta ansvar för kommande lärarbrist

Under lång tid har Lärarnas Riksförbund varnat ansvariga för att det inte kommer finnas behöriga utbildad lärare i enskilda ämnen. Det finns en lärarbrist som blivit skarpare då det krävs att lärare är utbildade och behöriga i de ämnen de undervisar i.

Nyligen skrev Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson i en debattartikel i Göteborgs-Posten:

”Bristen på lärare i svensk skola är alarmerande. Under de närmaste tio åren kommer 500 NO-lärare per år att gå i pension samtidigt som extremt få lärarstudenter väljer exempelvis fysik eller kemi. Under tiden växer elevkullarna. Det här är en ekvation som inte går ihop. De utbildade lärarna kommer bara räcka till vissa elever.”

Redan 2013 var Bo Jansson ute och varnade när förbundet sammanställt siffror och såg vart utvecklingen var på väg i enskilda ämnen. Ojämnt söktryck inom ämneslärarutbildningen.

SCB:s ”Trender och Prognoser” från december förra året som uppmärksammas i media igen visar  att det år 2025 kan komma att saknas 65 000 lärare.

Läget är mycket bekymmersamt för Sverige som nation. De kommunala och fristående huvudmännen måste satsa på kraftigt höjda lärarlöner och på att få behöriga och utbildade lärare att återvända till läraryrket.

Det krävs att huvudmännen tar sitt fulla ansvar som arbetsgivare och satsar på lärarnas löner och arbetsförhållanden. Lärare måste få förutsättningar att göra sitt jobb. Men det måste också finnas utbildade och behöriga lärare som kan göra detta – för såväl individ som för samhälle – helt avgörande arbete.

Buller i skolan ett stort problem

I veckan har bullret i skolans matsalar diskuterats. Sveriges Radio berättade om höga bullervärden de fått fram i en mätning på flera av landets skolmatsalar. Det leder till att eleverna blir trötta och då får det till följd att de får svårare att lära sig.

Buller i skolan är ett allmänt problem och finns på fler platser än i matsalen. Se på denna film från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vad kan göras för att förbättra ljudmiljön i skolan och samtidigt få en bättre studiemiljö som gynnar undervisning och inlärning? Kanske borde det rentav inrättas en ”bullerkommission” för att förbättra ljudmiljön i skolan? Något som Hörselskadades Riksförbunds föreslagit.

På exempelvis Ljudskolan kan man läsa mer om hur ljudmiljön i skolan kan förbättras. Bra lärare blir bättre i en bra ljudmiljö.

www.ljudskolan.se

Ljudmiljöproblemen i skolan är stora, allvarliga och viktiga att komma till rätta med. Såväl Lärarnas Riksförbund som Lärarförbundet och SKL sade sig redan 2010 vara beredda
att stödja ett initiativ för att regeringen ska tillsätta en bullerkommission för skolan och förskolan. Men lite händer.

Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Anders Almgren ser en självklar koppling mellan ljudnivån i skolan och dåliga skolresultat och han påpekar  att det är en förvånande hög andel lärare som får hörselskador.

Och om lärare upplever att ljudmiljön är dålig ska skyddsombud och arbetsgivare agera, händer det inget ska man kontakta Arbetsmiljöverket.

I HRFs ljudmiljörapport, ”Kakofonien” redovisades en undersökning som gjordes i samarbete med Novus Opinion. Här är några resultat från rapporten. Den lär tyvärr fortfarande vara giltig eftersom inte mycket gjorts.

  • Varannan arbetstagare har problem med ljudmiljön på jobbet. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger.
  • Två av tre lärare/förskollärare tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag/varje vecka. Över hälften har ofta/ibland svårt att höra eleverna i klassrummet.
  • 57 procent av dem som jobbar i kontorslandskap tycker att ljudmiljön är störande. Särskilt utsatta är journalister: två av tre tycker att ljudmiljön i öppna kontor (redaktioner) är dålig.
  • Halva svenska folket har svårt att höra på caféer/restauranger. 47 procent undviker caféer/restauranger där de vet att ljudmiljön är dålig och ungefär en tredjedel har lämnat ställen på grund av dålig ljudmiljö.

Föräldrar som stjälper mer än hjälper

I Gomorron Sverige i dag togs en omdiskuterad fråga upp till diskussion. Det handlade om en del föräldrars engagemang som kanske stjälper snarare än hjälper skolan.

Läraren Helena von Schantz (även ordförande för Språklärarnas Riksförbund) menar att en del föräldrar lägger sig i skolans arbete för mycket – eller i alla fall på fel sätt. Hon menar att föräldraengagemanget alltför ofta leds fel, och att maktbalansen har rubbats från skolan till föräldrarna.

Bäst vore att maktbalansen är jämnare, att föräldrar och lärare samverkar. Det är något som försvåras av att föräldrar idag är kunder i skolan. Och kunden ska ju alltid ha rätt…

Läs Helena von Schantz uppmärksammad artikel på SVT Opinion, ”Föräldrarna stressar lärarna”, där utvecklar hon sina tankar mer. Den artikeln var i sin tur en reaktion på en rapport från Arbetsmiljöverket som bland annat lyfts fram i Dagens Nyheter.

Granskningen visade exempelvis att föräldrars sms och telefonsamtal blivit en tung stressfaktor för lärarna i Stockholms skolor. Arbetsmiljöverket konstaterade också att det görs för lite från arbetsgivarna för att motverka stress och hög arbetsbelastning.

Helena von Schantz samtalade om detta med Tommy Lindström, ordförande Föräldraalliansen. Lindström menade att skolan behöver strategier för att hantera föräldrarna, något han inte tycker finns i dag.

Se hela debatten cirka 28 minuter in i programmet (kl 6.53 på morgonen).

Recept på hur kunskapstappet ska hejdas: Ändra kulturen i skolan och i hemmen

I sociala medier har en debattartikel av psykiatern, debattören och författaren till boken ”Hur barnen tog makten”, David Eberhard åter börjat  spridas. Den  diskuterar hur vi uppfostrar våra barn och hur det påverkar skolan och elevernas resultat.

”Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa” publicerades i Göteborgs-Posten december 2013 och konstaterar att svenskar lever i världens mest annorlunda land.

”Ett land där man helt enkelt inte får lov att vara en auktoritet. Det har gett avtryck bland annat i svenska elevers skolresultat. Pisa-rapporten visar också att svenska elever är dåliga på kunskaper men bra på att ställa till oreda. För att vända utvecklingen behöver den bakomliggande kulturen förändras som gör detta möjligt”.

Eberhard, som är en omdiskuterad debattör, konstaterar att ”Sverige har än en gång lyckats med konststycket att rasa ytterligare flera steg i den internationella skoljämförelsestudien Pisa. Trots att Sverige konsoliderar och fördjupar en sedan decennier dålig position tycks omgivningen försöka hitta orsaker i dagens skolpolitik. Något som väl mest är att betrakta som politisk pajkastning.”

Han delar synen på att skolan har halkat neråt sedan problembaserad inlärning och grupparbeten kom på modet, i stället för kunskapsfokus och färdighetsträning. Han skriver:

”Att försöka få sjuåringar att diskutera i stället för att inhämta kunskap är minst sagt märkligt. Rädslan för katederundervisning tycks ha skrämt vetandet ur barnen.
Det är inte konstigt att barn inte lär sig saker när det inte finns något krav på att de ska göra det och då nyttan inte är uppenbar. Vad Pisa-rapporten visar är att svenska elever är dåliga på kunskaper men bra på att ställa till oreda.”

David Eberhard hänvisar till World Values Survey där Sverige framstår som världens mest annorlunda land. Ett land där regler och auktoriteter regelmässigt (!) ifrågasätts.

”Därför kan man inte förbjuda barn att prata i mobiltelefon eller surfa på internet inne i klassrummen. Inte för att det inte skulle gå att förbjuda utan för att hela kulturen är inkluderande, barnfokuserad och tillåtande. Termer som egentligen betyder gränslös. Detta gör att det inte längre är föräldrarna som styr utan barnen. Maten blir då barnanpassad, liksom semestern, barnens klädval och vad familjen ser på teve. Barnen har fått makten till skänks.

Men min dräng har också en dräng. Så när barnen kommer till skolan blommar föräldrarna ut. Där får de vara ställföreträdande auktoriteter. Där kan de säga till. Så när ens barn klagar på läraren tar dagens föräldrar för givet att det minsann inte är något fel på det egna barnet. Alltså kan läraren inte ens köra ut ett barn som stör på lektionerna. Det går knappt att rätta ett prov utan att föräldrar ropar på orättvisor. När sedan skolministern föreslår den tämligen självklara åtgärden att man ska låsa dörren för de som kommer för sent blir det föräldrauppror på riktigt.”

För att stoppa och vända det kunskapstapp som svenska skolelever genomgår så ser Eberhard vägar framåt. Han pekar på att konsultfirman McKinsey i flera undersökningar visat vad som gör en bra skola bra och hur den kan förbättras.

”Man måste se till att rätt personer blir lärare, man måste utveckla deras yrkesroll samt ge dem möjlighet att faktiskt lära ut i ett system där kunskap värderas högt.
För att det ska fungera i Sverige måste man ändra kulturen. Ge lärarna mer pengar och makt över sitt klassrum, så kommer lärarnas status att öka. Och då kommer också resultaten.”

Men David Eberhard vill gå längre än så, att bara förändra villkoren för lärarna räcker inte. Även eleverna, barnen och ungdomarna, måste involveras i förändringen.

Barn påverkas mer av sina kamrater än av vuxna. Om hierarkin bygger på vem som är ballast på skolgården kommer knappast den som är bra i skolan att vara föredömet. Om man däremot får barnen att förstå att det ger status att vara bra i skolan och vad syftet med kunskap är, kommer det att vara lättare.”

Och den avslutande salvan går inte av för hackor.

”Det är flera samvarierande faktorer som gjort att Sveriges skola är bland de sämsta i världen. Underskatta dock inte den bakomliggande kultur som gjort det omöjligt att uppfostra. En kultur som kommer att behöva förändras för att vi ska kunna ge våra barn chansen att leva i det högteknologiska samhälle som vi själva har fått förmånen att växa upp i. För utan kunskap kommer Sverige inte längre att vara ett land som står för kvalitet och kreativitet. Och kunskap urholkas om skolan inte fungerar.”

För den som klarar av att lyssna till budskapet och inte distraheras av angreppen finns det en hel del att hämta hos David Eberhard. Eller vad tycker du själv?