Fria skolvalets negativa effekter måste justeras

Under veckan har det förts en het debatt om det fria skolvalet. Skolverkets generaldirektör och tillika ordförande i Skolkommissionen, Anna Ekström öppnade i förra söndagens Agenda för att förändra det fria skolvalet. Hon konstaterade att: “Det fria skolvalet förstärker skillnaden mellan skolorna”.

Anna Ekström menade att Sverige har ett, i jämförelse med andra länder, väldigt oreglerat skolvalssystem i och med det fria skolvalet och tittar på hur man kan begränsa det fria skolvalet.

“Jag vill väcka tanken på detta, det finns ett antal förslag som att tillämpa lottning snarare än att ha vanlig kö till skolorna.”

Det beskedet skrämde upp många. Bland andra ordföranden för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton, som   absolut inte kunde tro på slutsatsen att det är det fria skolvalet som är boven i dramat vad gäller skolsegregation. Tvärtom är hon övertygad om att obligatoriska skolval skulle leda till mer blandade klasser i fler kommuner. Något hon skriver om i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Samma dag gick också Svenskt Näringslivs skolpolitiske expert Fredric Skälstad ut och skrev ännu en debattartikel. Han menade att stoppad valfrihet skulle minska blandningen av elever på många skolor. Det är därför fel väg att gå. I stället anser Skälstad att vi måste se till att ännu fler barn och föräldrar gör aktiva val.

Anna Ekström slog i sin slutreplik fast att det går att kombinera ökad likvärdighet med någon form av skolval. Hon lyfter fram att hon och hennes kritiker är överens om att skolvalet har fördelar, men de verkar inte vara överens om att det också har nackdelar. Ekström avslutar sin artikel med att påminna om att:

“Alla barn i Sverige förtjänar en skola som ger dem bästa tänkbara kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det.”

Det är ett tydligt tecken på att ovannämnda friskoleföreträdare trängts in i ett hörn av den växande kritiken mot deras många gånger mycket goda verksamhet, när de inte ser att det som Anna Ekström och många med henne ser, och inte vill diskutera vilka förändringar som kan motverka det fria skolvalets negativa effekter.

Även om Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv motsätter sig alla justeringar så kan vi påminna oss om att ingen mindre än Marcus Strömberg, vd för landets största friskolekoncern Academedia, förra året var ute i en debattartikel i Aftonbladet och föreslog social kvotering till skolor. Han skrev att:

“Det fria skolvalet kan ha en viss segregerande effekt. När högpresterande elever aktivt söker sig bort från dåliga skolor finns risker för att de lämnar elever med sämre förutsättningar bakom sig.”

Det finns fler som visar insikten om att något måste göras för att hantera de negativa effekterna av skolvalet.

“Utan facket har du inte en chans”

I senaste numret av tidningen Gymnasieskolen, de danska gymnasielärarnas tidning, kan man läsa om Lärarnas Riksförbund. Här lyfts nyttan av att vara medlem i en fackförening.

Gymnasieskolens reporter Aandreas Rasmussen berättar om de svenska lärarfacken i en artikel med den tuffa rubriken “Utan facket har du inte en chans”. Där intervjuas bland annat läraren Håkan Persson som haft sitt yrke i elva år. Håkan är medlem i Lärarnas Riksförbund och han förklarar hur han se på fackens roll. Han säger att han valde LR eftersom förbundet inte organiserar  skolledare, utan hänvisas dessa till Sveriges Skolledarförbundet, systerförbundet inom Saco.

Håkan berättar hur han fick hjälp av facket att bli fastanställd efter att ha varit vikarie och projektanställd under lång tid. Men det ändrades då ombudet kom till skolan.

”Så kom tillidsrepræsentanten for distriktet. Han gik ind til min rektor og sagde, at enten blev jeg fastansat i en fart, ellers ville fagforeningen tage kampen op, og det ville koste skolen dyrt,” fortæller han og tilføjer:

”Dagen efter ringede tillidsrepræsentanten til mig og fortalte, at rektor havde givet sig, og jeg nu var fastansat”.

Håkan anser att arbetsvillkor och löner är kärnan i fackförbundets arbete.

”Uanset om det handler om udbetaling af overtid, om hvordan deltidsansattes arbejdstimer udregnes eller noget helt tredje, så er det dejligt, at fagforeningen er med i billedet. Utan facket har du inte en chans (uden fagforeningen har du ikke en chance, redaktionen)”.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson, som också intervjuas i artikeln, förklararar målen som han menar att facket ska kämpa för: rimligare arbetsbelastning, högre lärarlöner och han nämner också att skolan ska klara lärarförsörjningen, helt enkelt att det finns utbildade behöriga lärare i svenska skola också i framtiden.

Skollotteriet i fokus på Skolans dag

Idag på Skolans dag släpper Lärarnas Riksförbund en rapport som visar hur skolans lotteri ser ut i med 290 olika huvudmän som alla sköter skolan väldigt olika. Rapporten har uppmärksammats i media, bland annat i TV4 som förutom nyhetsinslag också talat med förbundsordföranden Bo Jansson i Nyhetsmorgon.

Rapporten “Vad säger statistiken om skolan i din kommun?” visar att det finns mycket stora skillnader mellan huvudmän och hos en och samma huvudman.

Förbundet har rankat kommuner efter fem olika parametrar: elevresultat, likvärdighet, lärarlöner, behörighet och resursanvändning.

I den sammanslagna rankingen ligger Piteå, Lomma och Sotenäs i topp medan Munkfors, Vansbro och Lilla Edet är sämst. Bland annat har elever i mindre kommuner betydligt sämre skolresultat än elever i rika Stockholmskommuner.

“Alla elever har rätt till en bra utbildning, inte bara vissa som haft tur att födas i ‘rätt’ kommun”, säger Bo Jansson.

Hur få fler elever bli behöriga till gymnasiet?

I ett reportage i SVT som sändes på söndagen har Malmö fördubblat antalet elever som blev behöriga till gymnasiet efter att staden lade ner högstadiet på Rosengårdsskolan. Ett mycket omdiskuterat beslut.

Att flytta elever från segregerade områden till mer blandade skolor är något fler kommuner prövar. Men inte i Rinkebyskolan utanför Stockholm. Där satsar man mer resurser till skolan i det invandrartäta området.

Olika vägval och intressant diskussion om olika syn på vilken väg som är bäst för att få fler att klara skolan.

Satsa på språket

Det är ingen nyhet att ett gott språk är avgörande för hur eleverna lyckas i andra skolämnen, och senare i yrkeslivet.

Trots detta är fyra av fem gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk obehöriga, enligt statistik från Skolverket. Något som Dagens Nyheter uppmärksammade i en artikel nyligen.

Förra året kom över 23 000 barn kom till Sverige så behovet är stort. Experter varnar för att de nyanlända inte kan få en bra utbildning och lära sig svenska på ett bra sätt. Något som riskerar att öka utanförskapet.

”Ett tillräckligt gott språk är avgörande för hur eleverna lyckas i andra ämnen”, säger läraren Anna Kaya i DN-artikeln.

Regeringen har under flera år ökat resurserna till fortbildning av lärare i andraspråksinlärning. Tidigare i år fick Skolverket i uppdrag att se över hur kvaliteten i undervisningen kan förbättras för nyanlända elever.

Under sommaren föreslog Moderaterna tillsammans med Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening och Lärarförbundet Student i en debattartikel i Aftonbladet att alla lärarstudenter ska få kompetens i svenska som andraspråk under sin utbildning. Man ville också öka den statliga styrningen av lärarutbildningarna.

Det behövs snabba åtgärder och realistiska satsningar. Helst redan i går.

Stoppa Skollotteriet!

Nej, Vi behöver inte ett skollotteri. Idag ser vi ännu ett argument för att skolan behöver få en nationell finansieringsmodell,

Det är Frank Stoor, chef för utbildningsförvaltningen i Gävle. Han skriver på SVT Opinion, ”En skoltävling har alltid förlorare”, om lärarbristen och konstaterar att kvaliteten på undervisningen sjunker om det inte finns utbildade behöriga legitimerade lärare och menar att förutsättningarna att klara gymnasieexamen blir alltmer olika i landet beroende på vilken grundskola man gått i.

“Gymnasieresultaten riskerar sjunka och avhoppen öka. Därför är det angeläget också för de större och resursstarka kommunerna att kvaliteten på skolor i alla regionens kommuner och skolor är fortsatt hög.
I den skoldebatt som pågår får man ibland intrycket av att skolans kvalitet och resultat är upplagd som en slags tävling mellan kommuner och mellan skolor.
En tävling har alltid förlorare. I skolan är det barn och unga som förlorar på att bo i en förlorarkommun och gå i en förlorarskola.
Också de barn och unga som bor i kommuner som är förlorare när de gäller att hitta legitimerade lärare har rätt till bästa möjliga utveckling och lärande.
Sverige är inte större än att frågan om skolors kvalitet och resultat borde vara hela nationens gemensamma angelägenhet oavsett var man bor – precis som det står i skollagen.”

Det Sverige inte behöver se en fortsättning på är det pågående Skollotteriet. Men det betyder att skolan måste ha starkare nationell styrning och finansiering för att säkra likvärdigheten och kvalitén i skolan. För alla elever. I Gävle så väl som i alla andra kommuner.

 

Vilken syn har Academedia på lärarprofessionen?

Så har det blivit dags igen. Nu vill ännu en skolhuvudman låta elever betygssätta lärare – och därtill ska denna betygssättning påverka lärarens lön. Nu är det landets största friskolekoncern Academedia som är ute i grumliga vatten.

Detta trots att de kommuner (exempelvis Sollentuna och Malmö) som velat prövat på denna modell av utvärdering/betygssättning, och lönesättning, redan lagt ner. Det var ingenting som fungerade i verkligheten.

I en debattartikel i helgen i SvD skrev tre lärare inom Academedia och medlemmar i Lärarnas Riksförbund, Mauritz Axelsson, Magnus Ekblom och Göran Drougge, att det är huvudlöst och feltänkt. ”Eleverna ska inte sätta lärarens lön”.

Det är alltså inte första gången som dessa tankar förs fram. Och det kan ju låta bra. Men problemet är att man blandar in lön i elevernas utvärdering. Såväl forskare som lärare menar att vare sig betyg på lärare eller prestationslöner i skolan är rätt väg för att höja resultaten. Att låta elever vara med och sätta sin lärares lön är istället ett säkert sätt att försvaga yrket.

De tre lärarna skriver klokt att friskolekoncernen Academedia bör ­omvärdera sitt beslut att införa denna lönepåverkande elevenkät i höst, som man planerat.

Det är dock värt att understryka att lärare inte alls är ovilliga att låta utvärdera sin undervisning. Det gör en bra lärare ofta och gärna. Eller som de tre lärarna skriver i debattartikeln:

”Vi är inte emot elevenkäter. Vi har erbjudit våra rektorer kvalitativt inriktade kursutvärderingar. Vi anser att elevernas tankar är viktiga för att förbättra vår lärargärning och vi välkomnar alltid idéer och tips från våra elever. Det hindrar inte att vi ställer höga krav på våra elever samt uppfyller kunskapskraven i varje kurs och målen i läroplanen som är bestämda av Sveriges riksdag. Med Academedias elevenkät är risken stor att vi kommer att straffas lönemässigt ju hårdare vi håller fast vid kunskapskraven.”

Lärarna avslutar sin artikel klokt: ”Den svenska skolan behöver istället metoder som stärker lärarnas roll, uppvärderar ­synen på kunskap och ger eleverna den utbildning de har rätt att kräva. Endast så placerar vi Sverige i toppen bland kunskapsnationer igen.”

I en replik skriver företrädare för Academedia att lärarna nog missuppfattat saken. Men i sak motsägs egentligen inte alls lärarnas kritik. Det står tydligt att elevenkäterna är “en del i en rektors totala uppföljning av hur en lärare fullgör sitt uppdrag”. Ingen hade väl kunnat drömma om att elever ensamma skulle få sätta hela lönen, förlåt betyget, på lärarna? Det är dock talande för vilken syn på lärarnas profession som skymtar här.

(Redan 2010 skrev dåvarande ordföranden för LR, Metta Fjelkner, och skolforskaren Trevor Dolan om frågan”Betyg på lärarna helt feltänkt”. Den är fortfarande läsvärd.)

Istället för kortat sommarlov borde tioårig grundskola införas

Inför midsommarhelgen lanserade en arbetsgrupp hos Moderaterna förslag som man hoppades blir M-politik efter partiets stämma i höst.

Man föreslår att skolelevers sommarlov föreslås bli kortare, undervisningstimmarna bli fler och att tre skolterminer införs.

Dessa snabbt utslängda förslag fick dock inget stöd från lärarfacken.

”Vi stödjer inte förslaget om kortat sommarlov. Det krävs mer än så för att lösa de problem som svensk skola har. Jag välkomnar dock en förutsättningslös debatt där allt kan diskuteras”, sa Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund till Aftonbladet.

Bo Jansson och Lärarnas Riksförbund tycker man kan fråga sig varför just tre och inte fyra terminer föreslås, om det nu ska göras om? Fyra terminer vore kanske mer genomtänkt och i ett sammanhang?

”Många inser att det behövs mer tid för skola – men då borde vi börja med att göra förskoleklassen till det första året i en tioårig grundskola. Alla europeiska jämförelser visar att barn klarar det”, säger Bo Jansson.

Och i dag skriver Expressen också skarpt om det moderata förslaget, “Varning för Moderaternas skolpolitik”.

”Moderaternas förslag om fler undervisningstimmar, längre skolår och tre terminer är bra. I teorin. Men i verkligheten är det uselt. För det bortser från verkligheten.”

Tidningen pekar på lärarbristen:

 ”Det saknas lärare i allmänhet och i synnerhet sådana som har behörighet i de ämnen de undervisar i.”

Moderaternas visioner beskrivs som helt verklighetsfrånvända. Expressens efterlyser mindre utopism och mer praktiskt handlag: Att söka efter legitimerade lärare som arbetar utanför skolvärlden. Att få pensionärer som kan tänka sig att fortsätta kanske på deltid. Att låta lämpliga personer snabbutbilda sig till lärare. Sedan ställer man krav på lärarhögskolorna. De måste bland annat bli färre, för att höja kvaliteten.

”I dag ges lärarutbildning vid 28 högskolor. Det är alldeles för många. Än värre är att man kan läsa till för-, låg- och mellanstadielärare på distans. Den möjligheten bör tas bort. Också lärarstudenter lär sig bäst genom att få ordentligt med undervisningstid och möjlighet att diskutera grundligt med kursare.”

Och så slutklämmen:

”När detta väl är gjort – då kan det vara läge att tala om tre terminer. Men politiker som vill vinna förtroende måste visa att de ser och gör något åt de problem som får lärare att fly och föräldrar att förtvivla.”

 

 

Föräldrar pressar lärare om betyg

Det är allt vanligt att elevernas föräldrar på olika sätt använder påtryckningar för att försöka pressa lärarna att ge deras barn högre betyg än vad lärarna anser att de är värda.

I TV4 Nyhetsmorgon talade Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund och gymnasieläraren Elin Pellberg, om hur vissa föräldrar går över gränsen. Elin, som utsatts för hot och påtryckningar från påstridiga föräldrar, berättade att föräldrar mejlar och ringer och vill ha högre betyg.

Skolan som marknad
”Det är klart det är obehagligt att få otrevliga mejl och det är inte alltid föräldrar nöjer sig med svaret, utan tycker man ska höja. Nu har jag turen att ha en bra chef, men det här är en ekonomisk fråga för skolorna.”

Bo Jansson kunde intygade att Elins bild stämmer:

”Våra medlemmar bekräftar den här. Situationen blir allt vanligare.”

”Eleverna representerar en mängd pengar för skolan. Jag har hört en rektor säga: ’Nu går det ju bra. Vi har elever, sabba nu inte det här genom att sätta för låga betyg…’”

Både Elin och Bo berättade att det ofta är de resursstarka föräldrarna som ligger på och vill påverka lärarna och skolan för att få högre betyg till sina barn.

Osund konkurrens med betyg mellan skolor
”Det finns faktiskt skolor där lärarna får högre lön när de sätter högre betyg, med motiveringen att då har de gjort ett bra jobb”, sa Elin Pellberg.

”I Sverige finns en stark tendens att elever och föräldrar att gärna se problemet utanför sig själva och se problemet hos läraren och skolan, istället för att börja med att gå till sig själv: ’Vad kan jag göra för att förändra min situation.’”, berättade Elin Pellberg.

”När det här trissas upp blir de föräldrar som egentligen litar på läraren också oroliga och känner att de också måste ligga på om betygen. Då får vi en skola som vi inte vill ha. Därför är det så viktigt att föräldrar känner att de kan lita på lärarna.” sa Bo Jansson.

Kunskaperna devalveras
Betygen är viktiga men föräldraengagemanget måste handla om att stödja sina barn. De kunskaperna som eleverna får har betydelse långsiktigt. Det handlar inte bara om betyg, utan om kunskaperna man får med sig.

”Det intressanta är inte att det är synd om oss lärare. Det stora problemet är att kunskaperna devalveras och betygen urholkas.” sa Elin Pellberg klokt.

Slutsatserna av den viktiga diskussionen de senaste dagarna är att:

* Föräldrar måste respektera att lärare är proffs på att undervisa och sätta betyg.

* Problemet är att skolan gjorts till en marknad där föräldrar som kunder kan hota med att byta skola om man inte är nöjd med betyg eller omdömen.

* Det är viktigt med samverkan – det vill lärare ha. Det är bra med engagerade föräldrar som stöttar sitt barn långt innan det är betygsdags.


Mer om föräldrapåverkan i SVT:

Alla förlorar på betygspressen

Läs också Lärarnas Riksförbunds undersökningar:

Du ska få ångra det här resten av ditt liv

Betygsättning under påverkan

 

 

Staten kan garantera långsiktigheten i skolan

Idag berättade Ekot i Sveriges Radios att regeringen ger Skolverket ett utökat uppdrag – och resurser för att – hjälpa skolor med dåliga resultat.

Nyheten följdes sedan upp med ett studiosamtal i P1-Morgon där Malla Taipale, rektor på Hjulstaskolan i Stockholm, talade om hur man konkret kan vända låga skolresultat, och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbunds ordförande berättade vad han tycker om den nya satsningen från regeringen där skolor med dåliga resultat för mer stöd från staten. Bo Jansson är positiv, men vill se fler steg mot ett ökat statlig ansvarstagande.

“Vi i Lärarnas Riksförbund vill att det är staten som tar ett huvudansvar för skolan. Det är klart att vi är positiva när det kommer sådana här förslag. Det visar att det är staten kan garantera en långsiktighet för ett ökat statligt ansvarstagande för skolan. Det handlar i grund och botten om att skolor behöver ha utbildade, behöriga lärare. Alla elever har rätt till det.”

Bo Jansson underströk att det handlar i grunden om en ledningsfråga. Rektor och lärare måste gemensamt diskutera vad som ska göras. Vad ska prioriteras?

“Att staten inte abdikerar när kommuner och friskolor inte har lyckats, det är nödvändigt.

Det är en ledningsfråga. Rektorer och lärare måste diskutera- vad måste vi göra på denna skolan? Men också fråga sig, vad är det vi inte ska prioritera? Allt för att höja elevernas resultat och få en bra verksamhet i skolan.

Malla Taipale, rektor på Hjulstaskolan i Stockholm, berättade att hon satsade på att rusta upp skolan och att göra skolmiljön attraktiv för att få eleverna känna att de är viktiga. Samtidigt var det absolut viktigaste att rekrytera “behöriga legitimerade lärare som har en stor personlig kompetens”.

Målet ska nås genom att öka undervisningens kvalité, och där ingår att ge lärare kontinuerlig fortbildning. Hon underströk flera gånger behovet av att rektorer gör sitt jobb och ger lärare fortbildning.

Det är något som alltför många skolledningar och ansvariga inte har mäktat med. Vilket också är en av anledningarna bakom fördjupning av den lärarkris som nu väntar.

Det är dock glädjande att utbildningsminister Gustav Fridolin i nyhetsinslaget ändå så tydligt lyfter fram statens ansvar för skolan. När nu staten går in med särskilda insatser på skolor med dåliga elevresultat, visar man samtidigt att systemet med ett splittrat huvudmannaskap inte har fungerat väl.  Eller som Fridolin uttrycker det i nyhetsinslaget:

“Lärare, rektorer, elever har kommit i kläm och staten ska inte stå och titta på.”

Även om det beskrivs som att det ska göras överenskommelser med enskilda huvudmän så är det ett underkännande av den huvudmannaskapsmodell som vi har idag. När Fridolin betonar samarbetet mellan Skolverket och den enskilda skolan, så är mest beroende på att det kommunal självstyret fortfarande är heligt i det politiska retoriken. Lyckligtvis nog är den konkret på väg att åsidosättas på så många olika sätt inom skolan.

Nästa steg kan vara att staten går in och öppet tvångsförvaltar skolor som inte håller måttet.