Betygsättning under press

Från och med denna hösttermin får inte obehöriga som arbetar som lärare längre sätta betyg på eleverna utan att en legitimerade lärare medverkar i betygsättningen.

Det visar sig råda stora oklarheter om förutsättningar som arbetsgivaren ger för att betygsättningen ska kunna genomföras.

Dessutom finns det en problematisk inställning hos arbetsgivare som inte förstår att krävs mer tid och rätt organisatoriska förutsättningar. Lärare som ska hjälpa icke-legitimerade kollegor med betygsättning får helt enkelt inte den tid de behöver. Detta uppmärksammades i Ekot i morse.

Lyssna på utbildningsminister Gustav Fridolin och ordföranden för Skolledarna Matz Nilsson som deltog i ett uppföljande samtal i P1-morgon.

 

Politikerna med på tåget, men behöver mer eld i baken

I morse kunde vi se något så ovanligt som politiker som är helt överens. Det var i TV4 Nyhetsmorgon som Helene Hellmark Knutsson, socialdemokratisk minister för högre utbildning, och Camilla Waltersson Grönwall, moderaternas skolpolitiska talesperson, möttes för att tala om vilka lösningar de vill se för att möta lärarbristen.

Om tio år beräknas det enligt Skolverket att uppåt 70 000 lärare kan saknas. Och inte minst att det kommer saknas lärare i vissa bristämnen som naturvetenskapliga ämnen och matematik men också i moderna språk. När det nu också kommer fler nyanlända in till Sverige, varav många troligen kommer att stanna i Sverige, så kommer också behovet att öka på fler lärare.

Men liksom i de flesta yrken väntar stora pensionsavgångar. För lärarna är läget dock mer akut då bristen i vissa ämnen är så stor.

De två politikerna lyfte viktiga saker. De talade om att det behöver satsas på lärarutbildningarna, det behöver skapas fler vägar in i läraryrket. Absolut, om man inte börjar tumma på behörighetsreglerna.

Helene Hellmark Knutsson talade också om vikten av satsningen på Lärarlönelyftet, där tre miljarder statliga lönepengar årligen ska gå till lärarna.

Det tycktes också finnas en insikt i att lärarna måste få ägna sig åt undervisning, såväl förberedelse och efterarbete. Dessutom behöver man få in andra kategorier som ska utföra andra uppgifter i skolan.

Programledaren Steffo Thörnqvist (själv före detta lärare) ställde frågan om attityden till skolan och att många lärare är oroliga för att anmälas när de sköter sitt jobb. Hur påverkar det?

Det mötte inge större förståelse hos Knutsson och Grönwall. Båda politikerna talade om att stärka lärarprofessionen. Moderaternas talesperson ville också se mer av positiva bilder från skolan. Gärna från lärarfacken. Och det kändes ju inte så nytt.

Dock var det glädjande att se att moderater och socialdemokrater i grunden verkade eniga om att det krävs stora insatser för att höja läraryrkets attraktivitet. De var med på tåget. Men för att vi ska fortsätta se de positiva tecknen växa måste de få mer eld i baken. Framförallt måste de lokala politikerna gå från ord till handling ute i hela landet. Det är lättare sagt än gjort. Och det är där som vi måste se de avgörande förbättringarna för att Sverige ska få se fler behöriga lärare i rätt ämne och skolform.

Lärarnas bokmässa

Bokmässan i Göteborg som avslutades i helgen är alldeles speciell och rentav ett litet paradis för den läsande och bokglade besökaren. Själv har jag besökt mässan nästan varje år sedan 1989 och alltid blir jag drabbad av bokens kraft och samtalets förmåga.

Mässan är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. I år var det närmare 100 000 personer som passerade entrédörrarna.

Målgrupp lärare
Bland målgrupperna har lärare och bibliotekarier funnits sedan starten. I år var lärarna verkligen synliga på många sätt. Lärarnas Riksförbund fanns bland annat i det så kallade ”Molnet” där fler aktörer samlades för att lyfta skolans roll på mässan. Men också genom att arrangera flera seminarier om brännheta frågor om hur vi främjar verklig tolerans och motverkar främlingsfientlighet. Det fanns även samtal om skolan och yttrandefriheten i Sverige och i Ungern och hur man arbetar med hållbar utveckling, såväl ekologiskt som mänskligt.

Dessutom spelades flera intressanta samtal av Lärarpodden. Samtalen tar upp bland annat sfi-undervisning, interkulturella klasser, digitala verktyg i klassrummet, tolerans i skolan och i klassrummet, genusforskning i slöjdämnet, vägen till en mobbningsfri skola, hur skolan kan lyfta sig i Sverige och i Europa…

För den som vill följa vad förbundet gjorde under mässan finns mer information här. Det var verkligen en lärarnas bokmässa, ständigt hördes hänvisningar till skolan och till läsningens vikt och grundläggande funktion i ett demokratiskt samhälle.

Tillgång till läromedel granskades
Ett seminarium som fick en hel del uppmärksamhet var det som handlade om problemen med att få läromedel som kan användas skolan. Trots att kommunerna lägger mångmiljonbelopp på att digitalisera undervisningen så är ofta de digitala läromedel som finns undermåliga – eller saknas helt. Något som blev en nyhet när Svenska Dagbladet på torsdagen berättade om den nya undersökningen som Lärarnas Riksförbund presenterade på mässan ”Kostnadsökning eller kvalitetsminskning”. Rapporten lyfter också fram i en debattartikel på fredagen, ”Lärare efterlyser digitala läromedel”.

Tolerans och yttrandefrihet
Bland det mest angelägna som diskuterades handlade om hur man arbetar för tolerans och hur yttrandefriheten hanteras i skolan.  I den namnkunniga panelen deltog bland andra Mona Sahlin, Bo JanssonBengt Westerberg och Christer Mattsson.

Svaret hur toleransen ska öka och främlingsfientligheten minska är dialog i stället för konfrontation.  Christer Mattsson menade att den politiska polariseringen var ett klassrumsproblem för tjugo år sedan – nu finns den i hela samhället. Att arbeta för tolerans är en huvuduppgift för den svenska skolan. Men den konfrontativa pedagogiken måste ersättas med en uthållig dialog.

Ett av årets teman var ”Yttrandefrihet” och årets land var Ungern. Båda dessa teman möttes i Lärarnas Riksförbunds program. I ett samtal mellan den ungerska läraren Judit Benyovszki och hennes svenska kollegor Åsa Fahlén och Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson framkom både likheter och skillnader mellan de två ländernas syn på skolan.

Temalandet Ungern har beskrivits som ”Europas HR-värsting”. En bok som beskriver vad som händer i Ungern är ”Tystnadens triumf”, som man kan läsa mer om här.

Boktips om diktatorers arv
Slutligen kommer två tips på böcker som ramade in bokmässans teman: ”Hej herr diktator! om Ungern under Orban” som visar vad som egentligen händer i landet, samt boken om Eritrea – Gränslöst land och där man får en förståelse för bakgrunden till att den svenske medborgaren Dawit Isaak suttit fängslad i fjorton år.

Inför bokmässan skrev för övrigt 82 mediechefer under på en debattartikel för att Isaak måste befrias och att det är dags för Sveriges regering att pröva andra metoder än den tysta diplomatin.

Frihet och demokrati, samt tolerans och respekt för våra medmänniskor är något vi lär oss och måste kämpa för. Den kampen börjar i skolan.

 

DN ger ut specialtidning för skolan

På söndagen ger DN ut en digital extratidning riktad mot skolor. Den ska utgöra underlag för lärare att diskutera medmänsklighet, näthat och flyktingkris med sina elever.

Dagens Nyheters digitala specialtidning är avsedd för landets skolor och andra intresserade. Där samlas reportage och texter om flyktingsituationen i Europa, om näthat och uppropet #jagdelar.

“Målet är att lärare i landets högstadie- och gymnasieskolor ska ha ett bra underlag för att diskutera frågor om allas lika värde och den pågående flyktingkrisen”, säger DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.

I denna specialtidning finns författaren och akademiledamoten Kerstin Ekmans enkla men starka ord från uppropet #jagdelar:

”Under århundradena har vi långsamt erövrat en humanism i vårt land. Ibland är den skymd, ibland djupt nergrävd. Men den finns där som en guldreserv. Den har kommit i dagen under tider då många sinnen infekterats av obehagliga och farliga ideologier. Under andra världskriget tog familjer emot judiska flyktingar. Barn som tvingats lämna sina föräldrar under finska vinterkriget fick komma hit. Överlevande från koncentrationslägren kom till oss i Röda korsets vita bussar. Tyska ruinbarn, som de kallades, fick bo och gå i skola här efter krigsslutet. Till och med undernärda barn från det isolerade Västberlin fick under det kalla kriget hem här hos oss.

Nu har vi blivit fler och fler som inte längre vill tiga och gå undan när de orubbliga lägger ut texten. Hädanefter kommer vi att höras. Vi är många och vi vill verka för att humanism och medmänsklighet i en mycket mörk och svår tid ska komma upp i dagsljuset.”

När jag läser i DN:s specialtidning lyssnar jag också på Söndagsintervjun i radions P1. Där berättar FN:s särskilda sändebud i Syrien, svenskättade Staffan de Mistura, realistiskt och trots allt hoppfullt. Han pekar gång efter annan på att syrierna är mycket hemkära och älskar sitt land och inget hellre vill än återvända hem till det.

Och tanken kommer farande: ”Hur kommer vi se på oss själva om vi inte ställer upp i denna svåra tid? Vill vi se den bilden i spegeln?”

Fria skolvalets negativa effekter måste justeras

Under veckan har det förts en het debatt om det fria skolvalet. Skolverkets generaldirektör och tillika ordförande i Skolkommissionen, Anna Ekström öppnade i förra söndagens Agenda för att förändra det fria skolvalet. Hon konstaterade att: ”Det fria skolvalet förstärker skillnaden mellan skolorna”.

Anna Ekström menade att Sverige har ett, i jämförelse med andra länder, väldigt oreglerat skolvalssystem i och med det fria skolvalet och tittar på hur man kan begränsa det fria skolvalet.

”Jag vill väcka tanken på detta, det finns ett antal förslag som att tillämpa lottning snarare än att ha vanlig kö till skolorna.”

Det beskedet skrämde upp många. Bland andra ordföranden för Friskolornas Riksförbund Ulla Hamilton, som   absolut inte kunde tro på slutsatsen att det är det fria skolvalet som är boven i dramat vad gäller skolsegregation. Tvärtom är hon övertygad om att obligatoriska skolval skulle leda till mer blandade klasser i fler kommuner. Något hon skriver om i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Samma dag gick också Svenskt Näringslivs skolpolitiske expert Fredric Skälstad ut och skrev ännu en debattartikel. Han menade att stoppad valfrihet skulle minska blandningen av elever på många skolor. Det är därför fel väg att gå. I stället anser Skälstad att vi måste se till att ännu fler barn och föräldrar gör aktiva val.

Anna Ekström slog i sin slutreplik fast att det går att kombinera ökad likvärdighet med någon form av skolval. Hon lyfter fram att hon och hennes kritiker är överens om att skolvalet har fördelar, men de verkar inte vara överens om att det också har nackdelar. Ekström avslutar sin artikel med att påminna om att:

”Alla barn i Sverige förtjänar en skola som ger dem bästa tänkbara kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det.”

Det är ett tydligt tecken på att ovannämnda friskoleföreträdare trängts in i ett hörn av den växande kritiken mot deras många gånger mycket goda verksamhet, när de inte ser att det som Anna Ekström och många med henne ser, och inte vill diskutera vilka förändringar som kan motverka det fria skolvalets negativa effekter.

Även om Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv motsätter sig alla justeringar så kan vi påminna oss om att ingen mindre än Marcus Strömberg, vd för landets största friskolekoncern Academedia, förra året var ute i en debattartikel i Aftonbladet och föreslog social kvotering till skolor. Han skrev att:

”Det fria skolvalet kan ha en viss segregerande effekt. När högpresterande elever aktivt söker sig bort från dåliga skolor finns risker för att de lämnar elever med sämre förutsättningar bakom sig.”

Det finns fler som visar insikten om att något måste göras för att hantera de negativa effekterna av skolvalet.

”Utan facket har du inte en chans”

I senaste numret av tidningen Gymnasieskolen, de danska gymnasielärarnas tidning, kan man läsa om Lärarnas Riksförbund. Här lyfts nyttan av att vara medlem i en fackförening.

Gymnasieskolens reporter Aandreas Rasmussen berättar om de svenska lärarfacken i en artikel med den tuffa rubriken ”Utan facket har du inte en chans”. Där intervjuas bland annat läraren Håkan Persson som haft sitt yrke i elva år. Håkan är medlem i Lärarnas Riksförbund och han förklarar hur han se på fackens roll. Han säger att han valde LR eftersom förbundet inte organiserar  skolledare, utan hänvisas dessa till Sveriges Skolledarförbundet, systerförbundet inom Saco.

Håkan berättar hur han fick hjälp av facket att bli fastanställd efter att ha varit vikarie och projektanställd under lång tid. Men det ändrades då ombudet kom till skolan.

”Så kom tillidsrepræsentanten for distriktet. Han gik ind til min rektor og sagde, at enten blev jeg fastansat i en fart, ellers ville fagforeningen tage kampen op, og det ville koste skolen dyrt,” fortæller han og tilføjer:

”Dagen efter ringede tillidsrepræsentanten til mig og fortalte, at rektor havde givet sig, og jeg nu var fastansat”.

Håkan anser att arbetsvillkor och löner är kärnan i fackförbundets arbete.

”Uanset om det handler om udbetaling af overtid, om hvordan deltidsansattes arbejdstimer udregnes eller noget helt tredje, så er det dejligt, at fagforeningen er med i billedet. Utan facket har du inte en chans (uden fagforeningen har du ikke en chance, redaktionen)”.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson, som också intervjuas i artikeln, förklararar målen som han menar att facket ska kämpa för: rimligare arbetsbelastning, högre lärarlöner och han nämner också att skolan ska klara lärarförsörjningen, helt enkelt att det finns utbildade behöriga lärare i svenska skola också i framtiden.

Skollotteriet i fokus på Skolans dag

Idag på Skolans dag släpper Lärarnas Riksförbund en rapport som visar hur skolans lotteri ser ut i med 290 olika huvudmän som alla sköter skolan väldigt olika. Rapporten har uppmärksammats i media, bland annat i TV4 som förutom nyhetsinslag också talat med förbundsordföranden Bo Jansson i Nyhetsmorgon.

Rapporten ”Vad säger statistiken om skolan i din kommun?” visar att det finns mycket stora skillnader mellan huvudmän och hos en och samma huvudman.

Förbundet har rankat kommuner efter fem olika parametrar: elevresultat, likvärdighet, lärarlöner, behörighet och resursanvändning.

I den sammanslagna rankingen ligger Piteå, Lomma och Sotenäs i topp medan Munkfors, Vansbro och Lilla Edet är sämst. Bland annat har elever i mindre kommuner betydligt sämre skolresultat än elever i rika Stockholmskommuner.

”Alla elever har rätt till en bra utbildning, inte bara vissa som haft tur att födas i ‘rätt’ kommun”, säger Bo Jansson.

Hur få fler elever bli behöriga till gymnasiet?

I ett reportage i SVT som sändes på söndagen har Malmö fördubblat antalet elever som blev behöriga till gymnasiet efter att staden lade ner högstadiet på Rosengårdsskolan. Ett mycket omdiskuterat beslut.

Att flytta elever från segregerade områden till mer blandade skolor är något fler kommuner prövar. Men inte i Rinkebyskolan utanför Stockholm. Där satsar man mer resurser till skolan i det invandrartäta området.

Olika vägval och intressant diskussion om olika syn på vilken väg som är bäst för att få fler att klara skolan.

Satsa på språket

Det är ingen nyhet att ett gott språk är avgörande för hur eleverna lyckas i andra skolämnen, och senare i yrkeslivet.

Trots detta är fyra av fem gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk obehöriga, enligt statistik från Skolverket. Något som Dagens Nyheter uppmärksammade i en artikel nyligen.

Förra året kom över 23 000 barn kom till Sverige så behovet är stort. Experter varnar för att de nyanlända inte kan få en bra utbildning och lära sig svenska på ett bra sätt. Något som riskerar att öka utanförskapet.

”Ett tillräckligt gott språk är avgörande för hur eleverna lyckas i andra ämnen”, säger läraren Anna Kaya i DN-artikeln.

Regeringen har under flera år ökat resurserna till fortbildning av lärare i andraspråksinlärning. Tidigare i år fick Skolverket i uppdrag att se över hur kvaliteten i undervisningen kan förbättras för nyanlända elever.

Under sommaren föreslog Moderaterna tillsammans med Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening och Lärarförbundet Student i en debattartikel i Aftonbladet att alla lärarstudenter ska få kompetens i svenska som andraspråk under sin utbildning. Man ville också öka den statliga styrningen av lärarutbildningarna.

Det behövs snabba åtgärder och realistiska satsningar. Helst redan i går.

Stoppa Skollotteriet!

Nej, Vi behöver inte ett skollotteri. Idag ser vi ännu ett argument för att skolan behöver få en nationell finansieringsmodell,

Det är Frank Stoor, chef för utbildningsförvaltningen i Gävle. Han skriver på SVT Opinion, ”En skoltävling har alltid förlorare”, om lärarbristen och konstaterar att kvaliteten på undervisningen sjunker om det inte finns utbildade behöriga legitimerade lärare och menar att förutsättningarna att klara gymnasieexamen blir alltmer olika i landet beroende på vilken grundskola man gått i.

”Gymnasieresultaten riskerar sjunka och avhoppen öka. Därför är det angeläget också för de större och resursstarka kommunerna att kvaliteten på skolor i alla regionens kommuner och skolor är fortsatt hög.
I den skoldebatt som pågår får man ibland intrycket av att skolans kvalitet och resultat är upplagd som en slags tävling mellan kommuner och mellan skolor.
En tävling har alltid förlorare. I skolan är det barn och unga som förlorar på att bo i en förlorarkommun och gå i en förlorarskola.
Också de barn och unga som bor i kommuner som är förlorare när de gäller att hitta legitimerade lärare har rätt till bästa möjliga utveckling och lärande.
Sverige är inte större än att frågan om skolors kvalitet och resultat borde vara hela nationens gemensamma angelägenhet oavsett var man bor – precis som det står i skollagen.”

Det Sverige inte behöver se en fortsättning på är det pågående Skollotteriet. Men det betyder att skolan måste ha starkare nationell styrning och finansiering för att säkra likvärdigheten och kvalitén i skolan. För alla elever. I Gävle så väl som i alla andra kommuner.