Ordning och struktur gynnar alla

Även Expressens ledarsida kommenterar Bo Janssons uppmärksammade budskap om behovet av mer lärarledd undervisning i skolan. I ledaren “Skolpojkar duger inte som de är” läser vi:

”Många i Skolsverige har pekat på att dagens skola, där elever i hög grad förväntas ta ansvar för sin kunskapsinhämtning, missgynnar pojkarna. I skärtorsdagens Expressen skrev Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, på den bogen. Jansson vill ta ett bestämt farväl av den heliga “individualiseringen” och se en återgång till mer struktur och ordning i klassrummet, med en lärare som “tydligt styr undervisningsprocessen”. Den modell vi har nu har inte gynnat svenska elever, skriver han, och den har särskilt missgynnat pojkarna.
Det finns mycket som tyder på att det är så, för ingenstans har pojkarna tappat mer än i Sverige. Ordning och struktur gynnar alla, men särskilt de mer omogna och ostrukturerade – eller de från hem utan studievana. “Jag hade aldrig kunnat göra min klassresa i dagens skola. Aldrig”, har exempelvis den framgångsrika före detta Handelsprofessorn Magnus Henrekson sagt till Magasinet Neo.”

Det kan vara värt att citera följande stycke i Bo Janssons debattartikel,“Pojkar offras på pedagogikens altare”, som så många har tyckt säger något väsentligt om svensk skola av idag:

”Att undervisningen mer och mer kommit att handla om att allt större ansvar läggs på den enskilde eleven har egentligen varit till skada för alla elever, även om effekterna varit särskilt tydliga för svagpresterande pojkar. Elever generellt behöver en tydlig struktur, där lärarna i mycket stor utsträckning har ansvaret för att planera undervisningen. Att på ett outtalat sätt lägga en stor del av inlärningsansvaret på eleverna innebär, så som jag ser det, en generell risk för nivåsänkning och ökad olikvärdighet.

Hur kommer det sig då att undervisningen i svenska klassrum utvecklats mot mer ansvar för eleven på detta olyckliga sätt? Svaret är att det har varit svårt att göra på annat sätt, och det av flera anledningar! Sverige är ett extremt land där olika trender och modeord slår igenom obarmhärtigt, och ingen får vara däremot. Undervisningen ska individualiseras och eleverna ska lära sig att ta mycket ansvar, redan från början, och allt annat är bakåtsträvande. Strukturerad undervisning, som trots allt ändå ges, har dömts ut av de värsta demagogerna som “katederundervisning”, alltså något negativt. Till detta ska läggas att viktiga undervisningsmoment som specialpedagogiskt stöd (snacka om individualisering!) många gånger uppfattas som stigmatiserande.

Dessa tankar passade dessutom utmärkt ihop med decentralisering, new public management och allmänna samhällsattityder där individen är kung, och kollektivet något som bara står i vägen för individen. Men i skolans värld passar detta illa. Att lära tillsammans är en viktig del av både det pedagogiska och sociala uppdraget.”

Att lära tillsammans. Det är just det som tycks ha tappats bort i strävan efter skolutveckling mot en “ny” och “framtidssäkrad” skola.

Kommentarer (13)

  1. fk12 skriver:

    Lärarnas Riksförbund har uppenbarligen inte lärt sig någonting alls av den debatt vi hade 2011 där stormen mot katederundervisning var som mest intensiv. Tusentals tweets, hundratals blogginlägg och tusentals uppdateringar på Facebook. Det stora flertalet kritiserade i kraftiga ord katederundervisningen. Att snacka om att återinföra denna form för undervisning är som att berätta för en läkare att denne inte ska använda modern läkekonst eller som att berätta för en bankanställd att denne ska sluta använda datorer och återgå till papper, penna och pappersarkiv.

    Att backa in i framtiden har aldrig varit en god idé och kommer aldrig vara det heller. Jag tackar bestämt nej till katederundervisning, vilken är i konflikt med skolans demokratiska uppdrag och med samhällsutvecklingen. Om LR vill göra sig själva omöjliga för framtiden är man definitivt på rätt väg nu.

    • Zoran Alagic skriver:

      Hej,
      Din ståndpunkt är välkänd för mig. Du väljer att fortsätta hårdra och använda ett ord som en symbol för något annat än vad som avses. Bo Janssons debattartikel har fått ett väldigt positivt mottagande från både lärare och allmänhet. Man ser inte den väderkvarn du – återigen – försöker måla upp.

      Men du har rätt i att det har hänt v ä l d i g t mycket sedan 2011. Du verkar dock inte ha följt med i den utvecklingen.

      Hälsningar Zoran

  2. fk12 skriver:

    Zoran,

    Tusentals tweets. Hundratals blogginlägg och tusentals inlägg på FB från elever, lärare och en fly förbannad allmänhet som skällde ut hela idén med katederundervisning efter noter 2011. Det första professionella upproret i sociala medier i Sverige var där och då ett faktum. Det var så kraftig kritik att till och med utbildningsministern tvingades ut på Twitter för att försöka förklara sig. Utan det greppet hade han sannolikt varit tvungen att avgå. Så stor och stark var den orkan som drev fram 2011.

    Det är tid att utveckla undervisningen för framtiden. Det är tid att ta till sig att samhället idag förändras i ett rasande tempo. Nära nog alla, utanför skolsystemet, talar om samma sak: Hur ska vår bransch hänga med i dessa snabba förändringar? Hur ska vi kunna forma framtidens innovationer? IBM har frågat 1200 av världens högsta företagsledare om vilka de viktigaste kompetenserna hos framtida arbetstagare är. De pekar ut två: 1. Kreativitet 2. Anpassning till snabba förändringar. Om vi tror vi kan möta framtiden genom att backa in i den, ja då har vi ett existensiellt hot mot skolan. Den överlever inte de kommande 10 åren om vi inte radikalt förändrar skolan.

    • Zoran Alagic skriver:

      Jag föreslår att du närläser den debattartikel som Per Kornhall och Kirsti Hemmi hade på DN Debatt i går. Särskilt bör du läsa:

      “Man slås vid läsning av rapporten av likheterna mellan attityden till läromedel i England och i Sverige. Rapporten citerar en forskare som skriver: ‘Attityden i utbildningskretsar i detta land har varit mer negativ mot läroböcker än i många andra länder; i en sådan utsträckning att man kan postulera en antiläroboks-anda’. Det verkar onekligen som om utvecklingen i England har drivits av samma pedagogiska ideologi som funnits på svenska lärarutbildningar, där lärobokens betydelse förminskats för att inte säga förringats. Detta trots att till exempel 30 procent av variationen i resultat i matematik i Pisa förklaras av tillgången på adekvata läro­medel och utrustning. (Inte minst är det en viktig faktor som förklarar skillnader i resultat mellan skolor med elever från olika socio-ekonomisk bakgrund).”

  3. fk12 skriver:

    Jag ska svara Per Kornhall så småningom också. Men då blir det via e-post.

  4. sören holdar skriver:

    “fk12”

    Uttrycket katederundervisning är närmast att se som ett icke definierat skällsord so används för att omfatta någons slags ide’ om gammaldags undervisning. Därför är det svårt att bemöta eller debattera men jag ska göra ett flörsök utifrån ett citat i en av dina kommentarer ovan:

    Hur ska vår bransch hänga med i dessa snabba förändringar? Hur ska vi kunna forma framtidens innovationer? IBM har frågat 1200 av världens högsta företagsledare om vilka de viktigaste kompetenserna hos framtida arbetstagare är. De pekar ut två: 1. Kreativitet 2.
    Anpassning till snabba förändringar.Hur ska vår bransch hänga med i dessa snabba förändringar? Hur ska vi kunna forma framtidens innovationer? IBM har frågat 1200 av världens högsta företagsledare om vilka de viktigaste kompetenserna hos framtida arbetstagare är. De pekar ut två: 1. Kreativitet 2. Anpassning till snabba förändringar.

    Inget av detta motsäger en undervisning som bygger på lärarens ansvar för att visa på och inspirera till vägar för inlärning. En modell att variera med är vad som på universitetsnivå benämns föreläsning. Det är på grundskolenivå närmast att jämföra med “genomgång”; ett alldeles utmärkt sätt att inspirera, instruera och – håll i dig – individualisera.
    Med vänlig hälsning Sören Holdar (heter det ;- )

  5. Inger Rova skriver:

    Det ena får inte utesluta det andra. Vi ska mixa och ge eleverna kunskap i och kännedom om olika inlärningsmetoder – för att de sedan ska axla ansvaret att utbilda sig inför och på sina kommande arbeten. Även de kreativa behöver kompetensutveckla sig.

  6. fk12 skriver:

    Låt oss ponera att vi har en som skriver noveller Sören. Skulle denna författare resonera i enlighet med följande modell: Jag tänker bara läsa den här novellen en gång. Jag tänker inte lägga den i en bok eller på nätet så du bör ta anteckningar när jag läser den för dig. Knappast va, att en som skriver noveller skulle resonera så, eller hur? Ändå är det precis det vi gör när vi använder oss av föreläsningar i skolan. Om vi ska ha den här typen av föreläsningar bör de läggas på nätet och sedan kan vi använda lektionstiden till bättre saker (till exempel tillämpning (projekt exempelvis, eller som Eric Mazur gör vid Harvard, använda lektionstiden för att undervisa med frågor – en metod som kommer redan från Sokrates dagar – även om Mazur nu bevisat att den ger kraftiga förbättringar resultatmässigt). Tror du kan hitta hans bok relativt enkelt genom att söka på Google om du är intresserad.

  7. sören holdar skriver:

    Du extrapolerar fk12. Discussion dismissed.
    Ps. Ja jag menar att man bör kunna stå för sina åsikter med namn.

  8. Karin skriver:

    Bra skrivet fk12. Inte lätt att förstå skolan utan att själv vara en person som undervisat under ett par år. Inget konstigt att dessa debatter finns. Alla anser sig vara experter på skolan. Fortsätt så fk12. Det viktiga med undervisning generellt är att nå eleven, lärandeprocessen och fokus på det viktigaste för aktuell grupp och ämne. Tyvärr är de flesta läromedel inte uppdaterade, många lärare följer inte styrdokumenten (T.ex. Lämnas ensamma i lärandeprocessen utan exemplifiering och laborationer, learning by doing) och ofta är undervisningsupplägg och planering utan metodologisk grund. Systemet med en kvalitativ skola har vi inte följt. Idag börjar kunskap knoppas, men vi har en lång väg kvar.

    • Zoran Alagic skriver:

      Alla i denna diskussion (utom jag då…) är lärare. Fk12 står rätt ensam med sitt budskap och i sin argumentation. Men det gjorde hen redan 2011. Min bild är att Fk12 är mycket engagerad, men väl ensidig i sin argumentation och sitt budskap…

  9. jimmy skriver:

    Personligen är jag varken för eller mot katederundervisning, eller någon annan specifik metod heller. Delvis därför tycker jag det är problematiskt att Lärarnas skriver en debattartikel som riktar sig mot – ja vad? Vem polemiserar man mot? Kritiken mot kritiken av katederundervisning har vi hört sedan 1990-talet. Att fortsätta på det spåret känns fantasilöst och också ganska ogrundat. Vet vi verkligen att alla dessa lågpresterande pojkar kommer att klara sig så mycket bättre med en annan metodik? Och framförallt, vilka grundläggande frågor av verklig betydelse riskerar vi att missa om vi fokuserar på skolans metodik?

    Återigen, jag är absolut inte emot att man väcker frågan. Men att väcka en fråga och att besvara den är trots allt olika saker. Jag tycker alltför ofta att Lärarnas självmant placerar sig i någon sorts intellektuell gärdsgårdsserie…sorry!

    • Zoran Alagic skriver:

      Svaret som Lärarnas (och som forskningen väl stödjer) är att skolan måste ge möjlighet för lärare att ägna sig mer åt undervisning och vad därtill hör. Att lämna elever att lägga upp sin egen undervisning har inte varit lyckat. Lärare är inte främst coacher i en föränderlig värld. De är något mer. Där bör samtalet fortsätta, Men tyvärr slutar det ofta där.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)