Omtumlande skolutspelsvecka

Vad händer med skolan och den politiska debatten om det som beskrivs som den viktigaste valfrågan? Det kan man fråga sig nu när utspelen spottas fram med en häpnadsväckande frenesi.

Denna vecka har det snart sagt varit nya skolutspel varje dag. Såväl från oppositionen som från regeringen. Besked från regeringen och löften från oppositionen om nya satsningar på mindre skolklasser, olika satsningar för att få fram mer lärare, bland annat genom extra pengar, fler platser på lärarutbildningarna, snabbvägar till läraryrket, obligatorisk sommarskola efter nian…

Förslagen är förvillande lika mellan blocken och ordet “triangulering” bör var allmängods numera. Diskussionen har också i mycket handlat om kopierandet av motstådarens förslag. I Expressen publicerades en mycket kritisk ledare om utspelen i början av veckan. I ”En idéstöld för mycket” läser vi:

”Vid en presskonferens med alla fyra partiledare på tisdagen underströk regeringen hur allvarligt läget är för regeringen, genom att sno Socialdemokraternas förslag om mindre klasser i lågstadiet. Detta förslag, det senaste i en rad av desperata utspel och idéstölder, är både skrattretande och beklämmande.”

I socialdemokratiska Aftonbladet läser vi på ledarsidan att ”S vann den första ronden om skolan”.

”Att ha en trovärdig skolpolitik kommer vara avgörande för hur det går i höstens val. Men skolpolitiken måste ­också ge resultat. Annars kommer det att gå lika illa som för Jan Björklund. Han har enväldigt fått ­regera på Utbildningsdepartementet i åtta år. Skolresultaten har fortsatt att sjunka, liksom partiets väljarstöd.
Att alla partier nu lägger förslag om minskade skolklasser är inte konstigt. Det är en populär åtgärd bland väljarna.
Problemet är att sambandet mellan klasstorlek och skol­resultat inte är okomplicerat. Stora klasser är dåligt. Riktigt små klasser är inte heller bra. ”

Aftonbladet efterfrågar ledarskap också från oppositionsledaren Stefan Löfven:

”En bättre skola kräver ett ­modigt politiskt ledarskap. ­Alla åtgärder kommer inte vara lika populära som mindre klasser. Socialdemokraterna vann i går första ronden i slaget om skolan. För att vinna hela matchen kommer mer att behövas./…/
Det behövs en realistisk plan för hur vi snabbt ska få fler välutbildade lärare.  Skolpolitiken är inte bara till för att vinna val. Den ska ge ­resultat också.”

Svenska Dagbladets Göran Eriksson har analyserat situationen i skolpolitiken nu i flera artiklar. Också han konstaterade att ”Regeringen har precis stulit S främsta vallöfte”.

På frågan vilken sida har initiativet i skolpolitiken, skriver Eriksson följande:

”Socialdemokraterna vinner förtroendemätningarna om skolan. Regeringen inledde därför valåret med att planka S-förslaget om tioårig grundskola, och fortsätter alltså i dag med satsningen på mindre klasser, som är det skolpolitiska förslag som har störst stöd bland väljarna. Skolan är den valfråga som väljarna rankar högst, och regeringen försöker ta tillbaka initiativet. Hittills har metoden varit att göra det vid kopieringsmaskinen.”

Han diskuterar också om en valfråga kan raderas:

”Kan man inte vinna, så kan man försöka se till att det inte blir någon match. Regeringen spenderar nu miljarder på skolan – och på att göra skolfrågan betydelselös för väljarna i september.”

Eriksson beskriver en “katt-och-råtta-lek” i svensk skolpolitik.

”Socialdemokraterna började med att plagiera de borgerligas inriktning på kunskapsskola. Efter flera år hade de lyckats vinna väljarnas förtroende i de flesta mätningar, och sedan dess har de borgerliga svarat med att kopiera S-förslagen.”

Och avslutningvis:

”Att regeringen försöker desarmera skolfrågan betyder inte att man kommer att lyckas. Men det kommer att göra det svårare för Socialdemokraterna att driva valrörelse på den fråga som de flesta väljare tycker är den viktigaste.”

Kommentarer (4)

  1. Marita Berggren skriver:

    Låt lärare och andra inom skolan få jobba ifred. Skolan blir inte bättre av att byråkratin ökar såsom den gjort under Björklunds vanstyre. Alla utspel handlar om uppmärksamhet och jag är pessimistisk vad gäller tron på att någon av dessa vill skolans väl i tillräcklig utsträckning. Lärarkåren måste lyftas och då talar om om ALLA lärare och inte enbart en liten klick som pekas ut som “de bästa” och “de handplockade”. Alla uttalanden om lärare och deras brister gör inte saken bättre och inte heller den servilitet som varje skola pådyvlas gentemot ett Skolverk som ofta verkar vara långt från verkligheten. Skolverket är en viktig samtalspartner men att vi inom skolan ska darra som asplöv inför besök känns makabert. Vi ska ju vara på samma sid och med eleven i fokus. Det värsta är att jag tror inte eleverna har varit i fokus när man försökt stöpa om skolorna utan det handlar om egocentricitet från allehanda dilettanter i ett samhälle där den som skriver högst får bäst betalt och mest uppmärksamhet. Vem tänker på eleverna? De behöver duktiga och uppskattade lärare och alla behöver vi arbetsro och att känna förtroende från omvärlden. Skolan får inte bli en krigsplats!

  2. Pekka Karvonen skriver:

    Min gissning är att rekryteringen till bristämnena i skolan inte kommer att åtgärdas inom överskådlig tid.
    Arbetsmiljön och lönenivån är, med de rikspolitiker vi har, för tunga bitar att åtgärda redan nu.
    Katastrofen måste vara total innan saker kommer att hända.
    En spännande tid är att vänta för en blivande bananrepublik.

  3. Kerstin Irehjelm skriver:

    Nu väntar jag bara på att någon av de stora elefanterna ska fatta att väljarstödet för ett återförstatligande av skolet är STORT och våga ta den fajten mot alla kommunala småpåvar i partiet. Gissar att det partiet skulle ta hem opinionsmätningen.

  4. Malin skriver:

    Jag tycker att det redan är en total katastrof både vad gäller arbetsbelastningen och stressnivån för lärare, och rekrytering av lärare i bristämnena (Teknik/NO/Ma).

    Jag är utbildad NO/Ma-lärare och har de senaste två åren sökt fyra jobb. I samtliga dessa fyra fall ringde skolans rektorer upp mig dagen efter jag skickat ansökan och frågade när jag kunde komma på intervju. Jag tror att jag var den enda sökande på två av tjänsterna.

    Rektorer som behöver NO/Tk/Ma-lärare kan hitta forskare som i en del av sitt projekt jobbar en termin eller ett år som lärare, ofta mycket välutbildade men inte vidare långsiktigt. Eller några sökande som bryter så starkt på ett annat språk att det är svårt att förstå vad de säger. Eller, om de har riktig tur, lyckas norpa någon av de ytterst få nyexade som talar svenska med svag/ingen brytning.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)