Långsiktigt arbete uppskattas av lärarna

Framgångsrikt opinionsarbete kräver långsiktighet och envishet. Det vet Lärarnas Riksförbund. Uppskattas av medlemmarna och förbundet fortsätter växa

Framgångsrikt opinionsarbete kräver långsiktighet och envishet. Det vet Lärarnas Riksförbund. Uppskattas av medlemmarna och förbundet fortsätter växa

Lärarnas Riksförbund har alltid arbetat parallellt med både de konkreta grundläggande fackliga frågorna, som lön och andra arbetsvillkor, och med utbildningspolitiska frågor. Man har fått igenom många av sina krav. Några nämns här nedan.

Lärarlegitimationen fördes fram 1992. Under många år drev förbundet frågan envetet, först ensamt men sedan fick man med sig fler och fler, och 2011 blev det verklighet. Likaså var man först med att tala om vikten av utbildde och behöriga lärare i skolan.

Statliga lönesatsningar för lärare. Reformförslag fördes fram av förbundet 2011, med syftet att en lärare också skulle kunna göra en karriär utan att behöva byta jobb och bli rektor. Det blev verklighet bara några år senare, 2013, även om resultatet inte var exakt som LR skissat från början. Den bristande transparensen i genomförandet och det olikvärdiga genomförandet har förbundet kritiserat.

Ny lärarutbildning. Förbundet krävde redan 2004 nya reformer, trots att utbildningen ändrats så sent som 2001, och krävde en ny lärarutbildning med tydliga inriktningar. Den nya lärarutbildningen kom 2011.

Nationella stadievisa timplaner är något som Lärarnas Riksförbund har arbetat för i många år. Nu finns det två timplaner i svensk skola: en stadieindelad som gäller för elever som börjar årskurs 1-6 höstterminen 2018, och en timplan utan stadieindelning som gäller för elever som börjar årskurs 7, 8 eller 9 höstterminen 2018.

Statlig skola eller ökat statligt ansvar för skolan har förbundet krävt och drivit sedan kongressen 2008. Lärarna i Lärarnas Riksförbund strejkade 1989 i protest mot kommunaliseringen av skolan, men när beslutet väl fattades och reformen genomfördes jobbade vi efter det som hade beslutats. Men sedan när det blev klart att allt det som förbundet varnat för blev verklighet, såsom minskad likvärdighet och sänkt status för lärarkåren, så fattades beslutet att på nytt ta upp frågan och driva på för att skolan skulle få ett nytt modernt huvudmannaskap.

Och nu lite drygt tio år senare är en omläggning på gång för att få ett ökat statligt ansvar på skolan på plats. I den uppgörelse som ligger till grund för regeringens politik under mandatperioden står det att ett beslutsunderlag för att skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan ska tas fram.
Hur den förändringen ska ske måste givetvis utredas mycket noggrant. Misstaget från Göran Perssons kommunalisering av skolan, som inte föregicks av någon som helst gedigen statlig offentlig utredning, får inte upprepas.

Allt detta långsiktiga arbete har också gett resultat i medlemsutvecklingen. Förbundet har stadigt växt och fått alltfler lärare och studie- och yrkesvägledare som medlemmar.

Nyligen gick Saco, som företräder de akademiska yrkesfacken, ut med färska medlemssiffror där det visar sig att Sacofederationen fortsätter växa. Och det gäller alltså även Lärarnas Riksförbund.

I Dagens Opinion berättar förbundets kommunikationschef Helena Linge att det totala antalet medlemmar låg på närmare 92 000 och antalet yrkesverksamma på 63 000 vid årsskiftet.

”Vi ökar mest bland de yrkesverksamma, med 1,7 procent och med 0,8 procent för det totala antalet. Det är extra roligt, med tanke på många andra förbund minskar , och det i en tid då det är svårt att hitta kvalificerade lärare.”

Lämna en kommentar

  • (will not be published)