Krav på uppgörelse om betygskriterier

I gårdagens Ekonyheter berättades att det pågår ett högt politiskt spel i riksdagens utbildningsutskott just nu. Frågan som står i centrum är det nya betygssystemet som ska beslutas i veckan, och särskilt gäller det frågan om betygskriterierna.

Regeringen såg ut att gå mot en förlust i utbildningsutskottet under tisdagen när den rödgröna oppositionen skulle vinna en omröstning om betygen, med stöd av Sverigedemokraterna. Plötsligt valde Socialdemokraterna då att begära bordläggning.

Frågan gäller de nya betygen som kommer nästa läsår – där regeringen bara infört betygskriterier för A C och E. De rödgröna och Sverigedemokraterna vill nu ha egna kriterier också för betygen B och D.

Men enligt Skolverket är det inte så enkelt som att skriva in nya kriterier, betygssystemet måste i så fall göras om på nytt om några år.

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, som egentligen vill ha kriterier på varje betygssteg, är nu beredda att gå en medelväg med dessa krav.

– Får det så negativa konsekvenser så menar jag att var och en måste ta sitt ansvar och backa, och att de politiska partierna framför allt tar sitt ansvar och hittar en lösning i riksdagen, säger hon till Ekots reporter.

I ett pressmeddelande har Lärarnas gått ut och uppmanat partierna att göra upp i frågan så att inte ett nytt stabilt betygssystem fördröjs ytterligare.

För att skapa arbetsro och sammanhang med reformerna är det överordnat annat att det nya betygssystemet kan börja gälla 1 juli 2011. En framkomlig väg som Lärarnas Riksförbund kan se är att Skolinspektionen ges ett tilläggsuppdrag och särskilt följa konsekvenserna av det nya betygssystemet, inte minst med avseende på hur kriterierna tillämpas och hur avsaknaden av kriterier för två steg påverkar betygssättningen.

Under första kvartalet av 2014 görs en första utvärdering av hur det nya systemet fungerar. Lärarnas Riksförbund föreslår att skulle det visa sig att avsaknaden av kriterier för stegen B och D medfört stora nackdelar, så ges uppdraget att utarbeta kriterier även för dessa steg grundat på de erfarenheter som de första årens tillämpning av det nya systemet gett.

Möjligheten till kompromiss finns alltså. Nu ligger bollen hos politikerna i riksdagen. Återstår att se om man är mogna att visa statsmannaskap och kan enas  för svensk skolas skull.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)