Höjda lärarlöner – men erfarna lärare missgynnas

En ny genomgång av lärarlöner i Mölndal visar att erfarna lärare missgynnas i lönesättningen, även där. Att de lärare som är lojala och erfarna inte värderas rätt av arbetsgivarna när det gäller lön är ett stort problem.

I flera år har det talats om lärarbristens konsekvenser. Hur påverkar det kommunernas lönepolitik?

I Mölndals-Posten (23/1) skriver man (bakom betalvägg) om att lönerna ligger på en hög nivå för nyexade lärare, vilket är bra. Men samtidigt får inte äldre och erfarna lärare får upp sina löner, vilket är dåligt.

Läget är att parallellt som ingångslönerna för nyexaminerade lärare aldrig varit högre, så känner sig många rutinerade och rotade lärare tvungna att byta arbetsplats för att alls kunna få upp sin lön, berättar tidningen.

Mölndals-Posten har granskat lönerna för samtliga kommunanställda lärare. Den bäst betalda läraren tjänar 45 000 kronor i månaden och undervisar skolbarn i tidigare åren. Hon anställdes i augusti 2018. Läraren med lägst månadslön är modersmålslärare och har en månadslön på 26 600. Båda är kvinnor. Bland de lärare som anställdes under fjolåret var löner över 37 000 inte ovanliga, och många lärare väljer i dag att byta både arbetsplats och kommun för att förbättra sin situation.

Skolnämndens ordförande Johanna Rantsi (M) säger att hitta behöriga lärare har varit viktigt för kommunen, men hon inser att det missgynnar lärare som trivs med sin arbetsplats och väljer att stanna kvar. En del i lösningen tror hon är att lärarna framöver kan erbjudas fler karriärssteg än i dag. Men Johanna Rantsi medger att det har förekommit arbetsplatsbyten också bland lärarna i Mölndals stad.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger att hon hoppas att Mölndal tar det på allvar. Hon påminner om att i det nya kommunala avtalet står att man ska premiera erfarenhet, kontinuitet och livslöneperspektiv.

”Det är positivt att folk i lite högre utsträckning byter arbetsplats. Däremot är det inte bra att man tvingas byta trots att man inte vill, eftersom det är det enda sättet man kan påverka sin lön på. De olika lönesatsningarna har gjort att strukturen inte ser så bra ut; ingångslönen har skjutit i höjden, vilket gör att en lärare som varit 15-20 år på samma arbetsplats plötsligt kan få yngre kollegor med betydligt högre lön.”

“Ingen blir lärare för att tjäna en massa pengar, men man måste ändå kunna få en schyst lön för det arbete man utför. Blir det också så att man får vara mentor åt den nya kollegan som har 10 000 kronor mer i lön än en själv, ja, då har jag full förståelse för att man väljer att flytta på sig.”

Denna utveckling har Lärarnas Riksförbund lyft tidigare, bland annat i debattartikeln ”Eleverna går miste om erfarna lärare”:

”Arbetsgivarna måste värdesätta de lärare som väljer att vara kvar och inte byter skola för att höja sin lön. Det är oroande för den svenska skolans långsiktiga utveckling att man inte uppskattar och premierar erfarenhet och kontinuitet.”

Och i debattartikeln, ”Det krävs många åtgärder för att komma tillrätta med lärarbristen”, påminns vi också om att:

”Till exempel bör mer göras för att locka tillbaka de cirka 40 000 lärare som i dag arbetar utanför skolan. Det skulle dessutom få mer omedelbar effekt.”

Lämna en kommentar

  • (will not be published)