Extremismens gissel

En lyckad skolgång är ett skydd mot många framtida sociala problem, däribland extremistiska miljöer.

Extremismens gissel kommer vara ständigt närvarande under valåret. Hur ska det motverkas och hur ser verkligheten ut?

Det sistnämnda gav Dagens Nyheter en del av svaret på i den artikelserie om extremism i skolan som inleddes i går.

I den första artikeln berättades det att under valåret räknar Säpo med att de extrema grupperna kommer att bli allt mer aktiva – och ett av deras viktigaste mål är eleverna i den svenska skolan.
Drygt hälften av gymnasierektorerna som svarat på DN:s undersökning har upplevt att utomstående försökt sprida extremistisk propaganda i skolan.

Samtidigt kunde vi läsa en debattartikel i SVT Opinion om hur den växande extremismen i skolan ska motverkas. Det var Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som tillsammans med Akademikerförbundets SSR:s ordförande Heike Erkers och Segerstedtinstitutets tf föreståndare Christer Mattsson presenterade sex konkreta punkter för vad som måste göras för att möta hotet från den växande extremismen:

  • Ge skolkuratorer mer tid för varje elev. Ett riktmärke för att skolkuratorer ska kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande är 300 elever per kurator.
  • Ge lärare mer tid för varje elev. Lärare måste få tid att se varje elev varje lektion samt ha tid för det viktiga för- och efterarbetet till varje lektion.
  • Minska arbetsbelastningen för både lärare och socialarbetare så att det finns tid för samverkan och förutsättningar att vara kvar i yrket.
  • Socialtjänsten måste vara lätt att få hjälp av tidigt både för barn och föräldrar. Satsa på föräldrastöd och uppsökande socialt arbete.
  • Satsa på skolpersonal som har möjlighet att följa upp elevernas frågor och psykiska hälsa. Det handlar om tillgång till rastvakter, kuratorer, skolsköterskor och psykologer.
  • Inrätta ett statligt professionsprogram som ger lärare en struktur för fortbildning oavsett huvudman. Det behövs påfyllning av kunskaper inom detta och många andra områden.

”En lyckad skolgång är ett skydd mot många framtida sociala problem, däribland extremistiska miljöer. På samma sätt är social hälsa en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera. Det talas idag ofta om vikten av att vi ska samverka och det är vår uppfattning att vi ska verka tillsammans. Att verka tillsammans betyder att vi använder våra gemensamma resurser på ett genomtänkt och långsiktigt framgångsrikt sätt. Idag har samverkan kommit att handla mer om att rapportera individer som kan vara radikaliserade till oklara instanser, på mycket klent vetenskapligt underlag, än att utveckla våra professioners förmåga att arbeta i mycket svåra miljöer.”

 

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)