Arkiv för kategori ‘Valet 2014’

fredag, 15 februari, 2013

Den heta skolgröten

I dag läser vi krönikören, journalisten – och faktiskt gamle LR-medlemmenKG Bergström som har skrivit en lysande och insiktsfull krönika, ”Ett symptom på att Björklund har tappat auktoriteten”.

Där går Bergström också ut med vad han tycker i frågan om vi ska ha ökat statligt ansvar för en nationell skola eller fortsatt lokalt kommunalt ansvar. Det senare menar han är ”det viktigaste skälet till krisen i skolan”.

Det vore välkommet om de makthavare och andra som annars läser honom, nu tar till sig KG Bergströms insiktsfulla analyser, här särskilt grundad i egen erfarenhet och slipad av en mångårig verksamhet som tuff politisk reporter och senare oberoende politisk kommentator på Rapport.

Numera följer han svenska politik och kommenterar den för Expressen i sina krönikor. Liksom många andra har han uppmärksammat de många skolutspelen som varit särskilt intensiva från partierna de senaste veckorna.

Pärlband av skolutspel
Miljöpartiet har gått ut om lärarnas administrativa börda. Moderaterna, socialdemokraterna och kristdemokraterna likaså.  Socialdemokraterna har även föreslagit obligatorisk gymnasieskola, medan centerpartier har hävdat att skolan inte är långsiktigt hållbar och därför ska åka ut på en skolresa och diskutera vad man ska göra. Men redan innan resan verkar man, liksom Sveriges Kommuner och Landsting, landa i att det är jämförelser mellan kommuner och goda exempel som ska greja det hela.

Nu senast i går gick moderaterna ut och föreslog betyg från trean, ett förslag som dock avvisades ganska brett både från lärare och andra partier. En av de få som tyckte betyg från tredje klass var en bra idé var utbildningsminister Jan Björklund.

KG Bergström menar i sin krönika att Jan Björklund försvagas när alla, oppositionen men nu alltmer också allianskollegorna, går ut i det ena skolutspelet efter det andra. Lägg därtill att statsministern ägnade hela sitt jultal åt skolan och att finansministern i går gick ut med det moderata utspelet om skolan där han också lovade satsa fem nya miljarder kronor på skolan.

Jo, nog pågår det en skoloffensiv från så gott som alla partier. Men detta kan ju också ses som Björklunds totala seger i skolpolitiken. Han har fått alla att vilja bli skolpolitiker, och de flesta har anslutit sig till hans problembild. .

Går som katten kring het gröt

Men särskilt fäster vi oss alltså vid det Bergström skriver i slutet av krönikan:

Många av de olika utspel som nu görs är förvisso rimliga och får till och m ed applåder av lärarförbunden (dock inte betyg från årskurs 3).

Ändå går de flesta partierna som katten kring het gröt när det gäller det viktigaste skälet till krisen i svensk skola. Göran Perssons kommunalisering av skolan.

Trots att det är så uppenbart att lärarnas status och löner har försämrats i dess spår, så vill de flesta partierna fortfarande ge kommunerna förtroende att fortsätta vanskötseln. Bara V och FP vill låta staten få chansen igen.

När jag var adjunkt var lönen så pass hygglig, att jag trots ytterst påver bakgrund hade råd att köpa en ny Volvo. Kan dagens högstadie- och gymnasielärare göra det?”

Ja, ibland kan en tankeresa tillbaka till framtiden vara nödvändig för att det nya som krävs för att gå vidare ska bli synligt.         

 

Dela med andra:
torsdag, 8 mars, 2012

Också kristdemokraterna kräver satsning på lärarna

I dag faller våra ögon på nya numret av tidningen Kristdemokraten. I en artikel betitlad ”Lärarnas arbetsmiljö måste förbättras” (tyvärr ej på nätet för ickeprenumeranter) läser vi att kristdemokraternas talesperson i skolpolitiska frågor Annica Edlund klokt säger:

”Läraryrkets status måste höjas och arbetsmiljön förbättras, så att fler vill bli lärare.”

Artikeln tar upp att kristdemokraterna tycker att folkpartiet fått stå ganska ensamma kring skolfrågorna i regeringen. Därför arbetar nu kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp med att ta fram nya förslag och krav på åtgärder som ska presenteras i mars 2014.

Edlund pekar på problemen i läraryrket. En alltmer pressad arbetssituation, med högre krav på dokumentation och administration.

”Mycket tid går åt till att hålla ryggen fri om man skulle behöva visa upp till exempel vad man gjort för att ett barn ska få tillräckligt stöd för att klara skolan, eller inte utsättas för mobbning. Kraven på dokumentation har ökat av den anledningen, vilket naturligtvis är en bra tanke i grunden, men det tar mycket tid”, säger Edlund.

”Här tror jag att man måste tänka på att utnyttja andra kompetenser, andra yrkesgrupper i skolan, för att lärarna ska få ägna sig åt det de är bäst på.”

Bland mycket annat menar kristdemokraterna att en god, kompetent lärare är den viktigaste faktorn för att skolan ska lyckas och därför säger man att det måste till en ändring i lärarnas arbetssituation för att fler ska söka sig till yrket.

”Det är det stora svarta hålet som jag ser det. Vi måste se till de duktigaste studenterna väljer yrket och att det finns en attraktionskraft i det. Nya reformer spelar ingen roll, om vi inte får folk att vilja bli nya, goda pedagoger.”

”Statusen måste upp för yrket och då är det inte bara lön det handlar om, även om det är viktigt. Söktrycket till sjuksköterskeutbildningen är till exempel högre än till lärarutbildningen, säger Edlund.”

Nu väntar landets lärare på att det tas fram resurser så att lönerna och arbetsförhållanden verkligen förbättras. Alla politiker talar nämligen väl om skolan, så även kristdemokraterna.

Om partiet kan bli en spjutspets i riksdag och kommuner för att få fram mer resurser till skolan, då kan de göra skillnad. Men i övrigt är tiden för vackert tal om lärarna och skolan passerad. Nu kräver lärarna, liksom föräldrar och allmänhet en tydlig satsning på skolan.

Dela med andra:
tisdag, 6 mars, 2012

Livlig debatt livsnerven i opinionsbildning

Debattartiklar är ett av många sätt att lyfta frågor och skapa debatt. Det är ett bra sätt. Många debatter och samtal börjar med en debattartikel, fortsätter som nyhetsinslag, växer i soffsamtal, tas upp i debattprogram och engagerar i fikarumsdiskussioner.

Idag visade min kollega Peter Käll en sammanräkning av Lärarnas Riksförbunds debattartiklar under förra året.

Det visar sig att under 2011 hade Lärarnas Riksförbund centralt fått 44 debattartiklar publicerade i olika medier, varav cirka 30 publicerats i större medier som DN Debatt och SvD Brännpunkt och liknande stora debattarenor. Det är nästan en debattartikel i veckan om man räknar bort sommar- och julledighet.

Lägg därtill ett ansenligt antal debattartiklar och inlägg från lokala företrädare runtom i landet, så framträder Lärarnas Riksförbund som en av Sveriges viktigaste opinionsbildare. Och givetvis som den kanske mest aktiva aktören inom skolområdet.

Det är också tydligt att tempot ökar i debatten. 2006 hade förbundet 10 debattartiklar i tyngre forum, 2007 var det 11, 2008 13 och 2009 16. Sedan skedde en tydlig ökning 2010 till 28 och 2011 till 30.

Delvis återspeglar det att det kommit fler seriösa arenor och fler debattsajter samt att även webbpubliceringar ger effekt på debatten. Idag är alla viktiga aktörer aktiva på webben och i sociala medier. Samtalet är intensivare och aktiviteten större.

Så här arbetar Lärarnas Riksförbund för att lyfta viktiga frågor om skolan och läraryrket. Det är ett arbetssätt som ger resultat. Skolan genomgår nu stora förändringar där förbundet i många fall varit påskyndare om inte initiativtagare.

En livlig debatt är livsnerven i framgångsrik opinionsbildning. Allt börjar med en idé och med en debatt som leder till förändring. Och i denna debatt behöver alla stämmor och alla röster höras för att styrkan i idéerna ska bära.

Redan vid valet var 2010 var skolfrågorna en av de viktigaste för väljarna. Skolan lär inte var mindre viktigt 2014.

Dela med andra: