Tankar om skolan i media

Idag kan vi läsa två mycket intressanta artiklar i Trelleborgs Allehanda. Den ena konstaterar skolans centrala roll i årets valrörelse. Det är tidningens ledarskribent Mattias Karlsson i artikeln ”Skolan central i valet” som bland annat skriver:

”I den begynnande valrörelsen har skolan seglat upp som en av de viktigaste frågorna och det är inget att förvånas över. Det handlar inte bara om att skolan är viktig för framtiden utan också om att elevernas resultat de senaste femton åren ständigt blivit sämre. Den svenska skolan måste förbättras och det läget är det naturligt att partierna kommer med förslag på vad som behöver göras.”

Den andra artikeln är skriven av Lars Henric Ekstrand, professor emeritus i pedagogik. I sin mycket ingående genomgång och tankeväckande analys ”Ställ högre krav på skoleleverna” påpekar han att ett stort reformarbete har inletts för skolan, men att mer behövs. Ekstrand menar att bland annat att lärarna måste få mer tid till undervisning, och då kunna förbereda denna.

Pedagogikprofessorn vill även att kraven på eleverna ska höjas, vilket eleverna på högstadiet och gymnasiet själva efterfrågar, givetvis inom rimliga gränser. Men det borde vara självklart att höga förväntningar och positiva krav är vad skolan behöver. Liksom överalt annars där människor samarbetar.

Jag slår vad om att 90% av landets lärare i grundskolan håller med Ekstrand i hans analys och förslag till förbättringar av skolan. De vet att det gynnar eleverna.

Särskilt med tanke på den studie som Ekstrand refererar till, nämligen Anna Sjögrens uppmärksammade granskning, ”Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden”, av följderna av att betygen i mellanstadiet slopades på 70-talet. Sjögren, som arbetar vid Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), jämförde vuxna individer som fått respektive inte fått betyg med avseende på högre studier, yrkesframgång och inkomst.

Det visade sig att att barn till lågutbildade föräldrar inte gick igenom gymnasiet lika ofta när de var betygsfria jämfört med när de fick betyg. I denna grupp var det barn med sämre skolresultat som påverkades mest.

Detta får mig osökt att tänka på den undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterade under årets Politikervecka i Almedalen, ”Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan”.

I den svenska skolan har klassbakgrund blivit en allt viktigare faktor. Och det beror på att stadgande och stödjande faktorer har försvagats i skolan. Från mindre betyg och kunskapskontroller och – inte minst – mindre fokus på läraren och kvaliteten i undervisningen.

Kanske är det dags att nu lyssna på personer som  Lars Henric Ekstrand?

De senaste dagarna har det hettat till i skolpolitiken. Först gjorde utbildningsminister Jan Björklund ett utspel där han berättade att skolk ska skrivas in i betygen. Det togs emot rätt välvilligt och fick mycket uppmärksamhet trots att det varit känt sedan 2008…

Sedan gjorde Björklund han ännu ett utspel, denna gång i den känsliga frågan om hur beslöjad och maskerad man kan vara i skolan och ändå få – och för läraren ge – en god undervisning.

Debatten som följde var som väntat polariserad, även om Lärarnas Riksförbund försökte hålla upp elevens rätt till god undervisning och menade att statsmakterna måste våga ta ställning.

I en artikel i Svenska Dagbladet sa ordförande Metta Fjelkner:

”Antingen ska det vara tillåtet, eller så ska det inte vara tillåtet. Samma regler ska gälla oavsett om man går på en skola i Kiruna eller i Stockholms förorter. Det här är inget mastodontproblem som varje skola brottas med, men när det dyker upp behövs en tydlig lagstiftning.”

Och några dagar senare kom ett stort utspel från Vänsterpartiets Lars Ohly som tillsammans med Rossana Dinamarca.  Vänsterpartiear revovisade intressanta uppgifter och siffror över de stora vinsterna i friskolorna. Detta gjordes genom en läsvärd debattartikel i DN, ”Skolan är en sedelpress för aggressiva aktiebolag”.

Sedan gjorde då Jan Björklund återigen ett tredje utspel under sitt sommartal i Marstrand om att föräldrar till stökiga elever ska tvingas sitta med i klassrummet. Säkert bra i vissa fall, men samtidigt inte det lättaste att klara  rent praktiskt för föräldrar som har arbeten…

Lärarnas Riksförbund ställde sig ändock  tveksamt positiva till förslaget.

”Detta kommer inte att lösa alla disciplinproblem som finns i klassrummet, men är ett förslag värt att prova”, sa Metta Fjelkner.

Hon önskade att samarbetet mellan hem och skola vore bättre än vad det är i dag. Samtidigt menade hon att det finns många hem som inte är så stabila och då är det andra insatser som krävs.

Johan Kants blogg ägnar två läsvärda inlägg åt vad som hänt den senast tiden när det gäller skolpolitiken. Läs Valet: Skolan i fokus 1 och Valet: Skolan i fokus 2.

I dagens Aftonbladet ägnas huvudledaren åt frågan om friskolornas vinster och det starka intresset från investerare och riskkapitalbolag.  Samtidigt skriver Dagens Nyheter om en ny undersökning från FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, som säger att väljarna tycker att skolan är den viktigaste politiska frågan nu inför årets val.

Så är det och det kan alla som följer skoldebaten intyga. Folk, väljarna, bryr sig helt enkelt mycket om  skolan.

Ännu är det över en månad kvar till valet och vi kan nog vänta oss mycket mer när det gäller skolpolitiska utspel. Det kommer bli en spännande valrörelse…