Tankar om skolan i media

I en debattartikel på Newsmill skriver den politiska krönikören på Expressen Lotta Gröning om den drömregering som hon tycker Fredrik Reinfeldt borde utse. Läs hela artikeln här.

Gröning listar 21 statsråd inklusive statsministern. Hon väljer fritt från såväl höger som vänster och hon väljer personer som kan sin sak. Bloggen lägger särskilt märke till vad Gröning skriver om skolministern i sin drömregering:

”Skolminister
Metta Fjelkner nu ordförande i Lärarnas Riksförbund och hon kan verkligen skolan och vet vad som behöver göras.”

Bloggen tycker det onekligen vore ett klokt val för svensk skola, för elever och för lärare.

Snart är det dags att gå och rösta i val till riksdag, landsting och kommun. Ofta glöms det bort i mediarapporteringen att valet också gäller den lokala politiken.

För kommunvalet är dock inte denna lilla valguide och sammanställning av länkar för den skolintresserade, till vidare hjälp. Men om du vill veta vad dina lokala politiker tycker så tala med dem i mataffären, stoppa dem på gatan, mejla till dem och be att få svar.

Börja annars gärna med att läs om Lärarnas nya opinionsundersökning om skolan som går igenom vad väljarna tycker är de viktiga skolfrågorna.

En given sida för den skolintresserade väljaren som vill ha en sammanställningar av vad partierna tycker i skolpolitiken finns i Lärarnas medlemstidning Skolvärlden, som i sitt förra nummer hade en mycket bra genomgång. Läs ”Det här vill partierna med skolan” .

Läs också gärna vidare på Skolfronts hemsida där man tar upp valet ur ett skolperspektiv. Där kan man bland annat lyssna till skådespelaren Joel Kinnemans kloka ord om skolan. Han vill se mindre klasser och uppskattar betyg för att hjälpa eleverna att få motivation och göra sitt bästa.

Nyligen skrev bloggen om en undersökning av vilka partier lärarkåren sympatiserar med. Se inlägget ”Politik och lärare”.

I dag gör Dagens Opinion, ett medieföretag som genom webb och nyhetsbrev riktar sig till alla som arbetar med opinionsbildning, en mycket intressant genomgång av politiska sympatier bland fackförbundsmedlemmar. Man skriver om vilket bestämt partier medlemmarna tänker eller kan tänka sig rösta på i valet.

Nedan finns just lärarnas sympatier anvgivna i de båda lärarfacken. Den som vill läsa om övriga fackförbund kan gå in på Dagens Opinion och läsa artikeln med hela listan.   

Lärarnas  Riksförbund
1 Miljöpartiet 53,8
2 Folkpartiet 44
3 Socialdemokraterna 40,1
4 Moderaterna 38,4
5 Centern 27
6 Vänsterpartiet 25,6
7 Kristdemokraterna 22,4
8 Sverigedemokraterna 1,4

 Lärarförbundet
1 Socialdemokraterna 59,7
2 Miljöpartiet 52,4
3 Moderaterna 35,9
4 Folkpartiet 31,7
5 Vänsterpartiet 30,7
6 Centern 24,4
7 Kristdemokraterna 18
8 Sverigedemokraterna 4,5

Skolan hör till de frågor som väljarna anser absolutviktigast inför valet. Enligt en färsk undersökning är det den tilloch med den allra viktigaste frågan i årets valrörelse.

Under måndagskvällens skoldebatt, som anordnades av Utbildningsradions ”Skolfront”, och där alla partiledarna deltog, ställdes de båda blockens skolpolitik mot varandra.  Under kvällen presenterades också en undersökning som bland annat visade att 62 procent av lärarna anser att det sätts för höga betyg.

Just glädjebetyg men också ordning och reda i skolan var några av ämnena som togs upp.

Det gavs många besked under debatten.

Båda blocken står fast vid sina löften att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan.
Alliansen vill ha betyg från årskurs 6. De rödgröna från årskurs sju.

Alliansen tycker att skolk ska synas i betyget och vara en del i skolans fostransuppdrag. Man menade att valfriheten ska lösa segregationsproblematiken och anser att det fria skolvalet är viktigt.

Ett kanske överraskande förslag från Fredrik Reinfeldt var att man ska kunna läsa upp betyg på komvux senare i livet, dock inte direkt efter gymnasieskolan. Något som alliansen förhindrat under mandatperioden.

När det gällde överklagande av betyg ville Jan Björklund och Reinfeldt inte att eleverna ska kunna överklaga betyg, vilket däremot Maud Olofsson och Göran Hägglund ville.

De rödgröna vill ha mindre klasser genom att införa delningstal – minst 9 lärare per 100 elever. Man lovar anställa 6 000 lärare i skolan. De rödgröna vill också ha kriterier för alla betygsstegen.

Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly vill inte ha kvarsittning i gymnasiet vid ett maktskifte, däremot ansåg de att betygen ska kunna överklagas.

De rödgröna  är, liksom alliansen, splittrade i fråga om statens roll och ett förstatligande av skolan. Intressant nog blev det en debatt om skolan ska förstatligas. Frågan har kommit för att stanna och politikerna kan inte längre ducka, vilket man alltför länge gjort. Det är ingen djärv förutsägelse att inför nästa val kommer frågan om statligt styrd skola vara i fokus.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner recenserade debatten i Svenska Dagbladet i artikeln ”Själva debatten blev spretig” och menade att det var en ”debatt utan djup – men med en del intressanta öppningar”.

”Jag saknade frågan om hur resurserna i skolan används”, sa Metta Fjelkner till SvD. Och hon gav både ris och ros.

”Själva debatten blev väldigt spretig eftersom man är inne i detaljer hela tiden. Men positivt är att det finns två områden där man är väldigt överens: Båda blocken är beredda att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan, samt att man närmar sig varandra vad gäller betygen. Detta gör att det borde finnas möjlighet till en blocköverskridande överenskommelse som är väldigt viktig för både lärare och elever.”

Hon välkomnade också debatten om vikten av behöriga lärare, men saknade definitionen av en likvärdig skola.

”Jag saknade även frågan om hur resurserna i skolan används. Nu sitter jag visserligen med facit, som säger att 52 % av de pengar som går till skolan i dag går till undervisning, men jag skulle vilja veta vad politikerna tycker om hur pengarna fördelas. ”

Hon saknade också ett samtal om vad som förväntas av en lärare i dag, men överraskade av att samtliga partier verkade vilja ha det fria skolvalet kvar.

”Att ingen från de rödgröna protesterade tycker jag är en stor nyhet.”

Lärarnas Riksförbund (LR) är ett renodlat yrkesförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare. Förbundet ansluter inte obehöriga eller skolledare/rektorer, vilket ger en unik förmåga att företräda de professionella lärarnas och vägledarnas sak och intressen.

Lärarnas Riksförbund är strikt partipolitiskt obundet med medlemmar i allehanda olika politiska färger. Det är därför man med lätt förvåning läser en artikel om lärarnas partisympatier  i senaste numret av Lärarförbundets (LF:s) medlemstidning ”Lärarnas Tidning” (sid 29, hittar tyvärr ej artikeln på nätet).

I artikeln sägs att LF:s medlemmar är ”mer till vänster” och att ”LRs medlemmar gillar Björklund”. Man kan ju undra vad syftet är med denna bild, särskilt med tanke på att skillnaderna är små mellan förbunden.

Siffrorna ser ut enligt följande:
LF (c) 1,6; (fp) 4,0; (kd) 3,3; (mp) 14,3; (m) 11,7; (s) 23,9; (v) 7,9; (sd) 1,4, blankt 3,1
LR (c) 3,1; (fp) 9,5; (kd) 2,6; (mp) 14,8; (m) 15,9; (s) 19,7; (v) 7,9; (sd) 1,2, blankt 3,3

(Det är svårt att bedöma tillförlitligheten eftersom många  inte bestämt sig för hur de ska rösta. Enligt undersökningsföretaget är siffrorna ”ganska säkra”. Bara cirka 68 procent av LF-lärarna och cirka 75 procent av LR-lärarna har angett vilket parti de röstar på.)

Siffrorna kan, om man vill, istället läsas som att spridningen bland partisympatierna är större inom Lärarnas Riksförbund: (c), (fp), (mp), (m) och (v) har lika många eller fler anhängare hos LR än hos LF, medan LF har fler anhängare för  (kd), (s) och (sd).

Man kan ju tycka att det är bra med större spridning bland medlemmar för ett opolitiskt fackförbund. Och visst kan man å ena sidan hålla med om att det kan anses oroande att 1,4 respektive 1,2 procent av lärarna i respektive förbund har bestämt sig att rösta på (sd). Men å andra sidan är lärarna tydligt underrepresenterade bland sd:s sympatisörer, långt under de 3,4-4,7 procent som partiet har pendlat mellan i opnionsmätningarna.

I senaste numret av ”Skolvärlden”, medlemstidningen för Lärarnas Riksförbunds medlemmar, finns för övrigt en intressant genomgång av det känsliga  ämnet lärare och politik, ”Lärare i politiken av olika skäl”.

Det är upplysande att läsa om Jan-Olof Sundh och Ann-Sofie Lifvenhage, båda politiskt engagerade lärare. Den ene för vänstern och den andra för moderaterna. Här kan vi läsa om hur man kan hantera frågan om de egna politiska sympatierna på olika sätt.

För ett renodlat yrkesförbund är inte den politiska tillhörigheten hos medlemmarna det viktiga, så länge som man delar de demokratiska värderingarna och synen på människors lika värde, som ju är bärande delar i vårt samhälle.