Arkiv för kategori ‘statligt ansvar för skolan’

måndag, 4 april, 2011

Gästkolumnist på Aftonbladets ledarsida vill se statlig skola

Bloggen lyfte tidigare i dag fram att Expressen nu tydligt förordar en statlig skola för att komma tillrätta med några av de ökande problemen i skolan, som till exempel en allt större olikvärdighet och allt större kvalitetsskillnader. Se blogginlägget ”Expressen vill se statlig skola”.

Samma dag, måndagen, har också kvällstidningskollegan Aftonbladet publicerat en text på ledarsidan som vill detsamma.  I ”Gästkolumnen” skriver Stefan Svallfors, professor i sociologi om en ”Ny kunskapspolitik för vänstern i fem punkter”. Den första punkten i hans program lyder:

Återförstatliga skolan. Medge att kommunaliseringen var ett misstag. Skolan utbildar för en nationell arbetsmarknad och högre utbildning. Det finns inget egenvärde i lokala variationer.”

Svallfors är kritisk till den tidigare skolpolitiken från socialdemokraterna, men han är lika kritisk till den borgerliga skolpolitiken. Han skriver bland annat:

”Social­demokraterna har inte haft en fungerande kunskapspolitik under det senaste kvartsseklet. Den katastrofala kommunaliseringen av skolan drevs fram av Göran Persson som skolminister, hans efterträdare har inte efterlämnat några avtryck. Man låter sig lockas in i pseudofrågor kring ordning och reda och ålder för första betyg. Man saknar strategier för den avancerade yrkesutbildningen. Man urholkade finansieringen av högskoleutbildningarna. ”

Det är intressant att landets två stora kvällstidningar för fram samma krav, på samma dag. Utirfrån helt olika ingångar kommer man fram till samma slutsats. Skolan måste bli statlig.

måndag, 4 april, 2011

Även Expressen vill se statlig skola

Den liberala kvällstidningen Expressen har satt ner foten när det gäller ansvaret för skolan. Efter Maciej Zarembas mycket uppmärksammade  – ja, enligt Expressen ”drabbande” – reportage i gårdagens Dagens Nyheter, så skriver man nu om behovet av nytt ansvar för skolan.

Tidningen stödjer Jan Björklund (och Lärarnas Riksförbund) i kravet på en statlig skola.

I dagens ledare, ”En uppgift för staten”, skriver man bland annat om de stora skillnaderna mellan olika kommuner i hur mycket och på vilket sätt de satsar på skolan.

”En skola presterar visserligen inte nödvändigtvis bättre för att den kostar mer pengar. Men när skolor systematiskt och under lång tid åderlåts av dumsnåla kommunpolitiker får det för eller senare allvarliga konsekvenser för undervisningen.”

Och kommunernas sätt att sköta den svenska skolan imponerar inte:

”Det är inte bara på grund av ekonomin som det kommunala styret skapar en oacceptabel geografisk ojämlikhet i skolväsendet. Den grundläggande förbannelsen ligger i att landets kommunpolitiker har en så varierande (om än ofta dålig) förmåga att driva skolor. Självfallet fanns ojämlikheter i skolan även innan kommunaliseringen. Men för varje år som gått har kunskapens träd vuxit sig spretigare.”

Även om en justering av huvudmannaskapet möjligen inte skulle vara helt smärtfri, så menar Expressen att den är nödvändig.

”Men det viktigaste välfärdsstaten kan ge är jämbördiga utbildningschanser till barnen.”

Det krävs alltså att någon tar ett helt ansvar. Eller som Expressen skriver:

”Dagens geografiska lotteri är oacceptabelt. Moderaterna borde lyssna på Jan Björklund. Det är dags att låta staten ta hand om skolan.”

måndag, 14 mars, 2011

Politiker ber om ursäkt för kommunaliseringen av skolan

Det är med respekt man läser Bengt Silfverstrands debattartikel i Aftonbladet idag, ”Förlåt, lärare – jag gjorde fel”.

Bengt Silfverstrand från Höganäs satt som riksdagsledamot för socialdemokraterna 1976-2002 och var ledamot i utbildningsutskottet 1988-1998, under den period som skolan kommunaliserades.

Nu menar han att det var fel beslut som fattades då. Han skriver rakt och ärligt:

”Jag deltog i beslutet att kommunalisera lärartjänsterna och skolan. De argument för saken som då framfördes fann jag rimliga och relevanta. Men i perspektivet av vad vi därefter upplevt så tycker jag att beslutet var felaktigt. Jag erkänner, utan att känna prestige, att jag som politiker hade fel.”

Och artikeln avslutas lika rakt och öppenhjärtigt:

”Utan utredning eller närmare granskning rusade vi i väg och skadade svensk skolan på ett olyckligt vis. Det är hög tid för politisk självrannsakan och omprövning av en ‘reform’ som uppenbarligen grovt missade målet. Om lärarna vill ha en uttrycklig bekräftelse på att kommunaliseringen av skolan var ett misstag bör vi som var med om beslutet bjuda på en sådan.
Jag hoppas att vi kan reparera förtroendet mellan politiker och den yrkeskår som sveks på ett så fatalt vis. Det är nödvändigt att stödet till lärarna byggs upp igen. För elevernas och vårt lands skull.”

Bengt Silfverstrand är en politiker med civilkurage som man kan hoppas inspirerar fler socialdemokrater att våga följa sitt hjärtas mening och inte stå fast vid en dogm. Fler partier bör följa efter. Folkpartiet har redan tagit ställning för en statlig skola. Även Vänsterpartiet är inne på samma spår.

Silfverstrand är också en av författarna i antologin ”Kommunaliseringen av skola. Vem vann – egentligen?” som ges ut av Ekerlids förlag i samarbete med Lärarnas Riksförbund. Redaktör är journalisten Christer Isaksson.

"Kommunaliseringen av skolan. Vem vann — egentligen?"

Tisdagen den 15 mars anordnas ett seminarium om boken vid Lärarnas Riksförbunds kansli på Sveavägen i Stockholm. Namnkunniga företrädare som tidigare finansministern Kjell- Olof Feldt (S) och tidigare ordföranden i utbildningsutskottet Ann-Cathrine Haglund (M) samt nuvarande riksdagsledamoten Rosanna Dinamarca (V) deltar.

Seminariet leds av Christer Isaksson och webbsänds från klockan elva i morgon. Gå in på denna länk.

torsdag, 10 mars, 2011

Det finns inga bekväma svar på skolans problem

Beskedet om att utbildningsutskottet tvingar fram en ny och bred utredning över 90-talets alla skolreformer har applåderats av Lärarnas Riksförbund som vill se att det tas ett helhetsgrepp på skolan.

Idag kritiserar den annars kloke ledarskribenten Johannes Åman på Dagens Nyheter beslutet i utskottet. Se krönikan, ”Skolutredning: Partierna söker där de tror sig finna bekväma svar”.

Han menar att de strukturella frågorna om skolans styrning och finansiering inte är så viktigt, i alla fall inte lika viktigt som samspelet mellan lärare och elever.

Men tänk om det är lika viktigt? Tänk om samspelet mellan lärare och elever påverkas av under vilka förhållanden och med vilken kunskap som skolan styrs?

Länge har många talat om målet ”En skola för alla”, vilket är ett vackert mål. Men tyvärr har det på alltför många håll blivit ”En skola för ingen”, eller ”En skola för den med goda förutsättningar”…

Om man menar allvar med det målet måste något göras.

Lärarnas Riksförbund och Metta Fjelkner försöker – för elevernas och landets skull – driva fram en förändring. Det är inte OK att fortsätta kräva att få driva skolan vidare som de senaste tjugo åren. I den debatt som återgavs i programmet Skolministeriet, som sändes i tisdagskväll, varnades precis för det som sedan hände med skolan.

Mindre likvärdighet, mindre rättvisa och mindre resurser till de som behöver mest stöd. Samt mindre uppskattning av och intresse för läraryrket.

Låt oss börja med att rätta till kommunaliseringen för att sedan fortsätta med friskolereformen och fria skolvalet. Dessa reformer måste samspela och inte motverka varandra. Vi måste få ett helhetsgrepp på skolan.

Kommunpolitikerna kan inte fortsätta få sätta stopp för en nödvändig förändring för att vi ska få just en skola för alla. En skola där också begåvade arbetarbarnen, eller barn från resurssvaga förhållanden, får komma så långt som möjligt. En skola som inte är gjord bara för barn med välbärgade och välutbildade föräldrar.

tisdag, 8 mars, 2011

Utvärdering av skolreformer stöds av majoritet i riksdagen

Riksdagens utbildningsutskott röstade på tisdagen igenom en motion som kräver att de stora skolreformerna från 90-talet ska utredas och utvärderas. Precis det som Lärarnas Riksförbund krävt.

”Detta är ännu ett glädjande besked från riksdagen på kort tid”, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i ett pressmeddelande i dag.

Vänsterpartiet fick stöd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och även av Sverigedemokraterna om att utreda kommunaliseringen av skolan , men också det fria skolvalet och friskolereformen.

Utredningen är viktig”, säger vänsterpartiets Rossana Dinamarca till Ekot.

Till Skolvärlden säger hon:

”Det känns fantastiskt att motionen är antagen. Det här är en otrolig viktig utredning eftersom både forskning och Skolverket på senare år visat på att de tre stora skolreformerna gjort effekt och försämrat både likvärdigheten och elevernas resultat.”

Lärarnas Riksförbund välkomnar givetvis att utbildningsutskottet kräver en bred utvärdering av 90-talets skolreformer.

”En ordentlig och djupgående utredning och utvärdering av skolreformerna är nödvändig för att man ska kunna stärka möjligheterna till en likvärdig utbildning. Här har vi sett stora problem i dagens skola”, säger Metta Fjelkner.

Eftersom alla oppositionspartierna stödjer motionen så kommer riksdagen med största sannolikhet att rösta igenom den när den läggs fram den 30 mars.

fredag, 4 mars, 2011

Huvudingången bättre än bakvägen

I Pedagogiska magasinets nya nummer finns det en artikel av utredaren Sten Svensson, som har en lång och trogen tjänst i Lärarförbundet, Lf, bakom sig. Den tidigare chefredaktören för Lärarnas Tidning är även författare till en kongressrapport för Lf där han granskade det fria skolvalets följder för likvärdigheten i skolan. Han kom då fram till att segregationen inom skolan har ökat till följd av det fria skolvalet.

Nu skriver han i ”Osant om styrningen av skolan” att Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner driver en kampanj tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund. ”Kampanjen” ska gå ut på att skolan ska återförstatligas.

Det är intressant att Svensson med fast förankring hos Lf inte känner eller hör vad lärarkåren ger uttryck för. Det är svårt att tro att de medlemmar som verkligen är lärare i Lf inte tycker som lärarna i Lärarnas Riksförbund. Flera omfattande undersökningar visar att lärarkåren, liksom väljarkåren i stort, vill se att staten tar ett ökat ansvar för skolan. Om man sedan vill kalla det för återförstatligande eller något annat är mer en öppen fråga.

Svensson poäng är att staten bakvägen redan förstatligar skolan, så då behövs ingen förändring av huvudmannaskapet. Märkligt att bakvägen ska var mer attraktiv än huvudingången i skolans värld? Varför smussla om det nu krävs ett ökat statligt ansvarstagande. Det anser lärarkåren. Men av någon anledning får inte tala om vad det egentligen handlar om! SKL ska måhända inte förargas?

Under Lärarnas Riksförbunds  framtidsdagar sa dock trehundra ombud och företrädare för lärarkåren att de vill ha ett tydligt och öppet statligt ansvar för skolan. Likaså var LR:s kongress 2008 glasklar. Siktet är inställt på ett förändrat huvudmannaskap.

Att göra denna fråga till en fråga för enbart Metta Fjelkner är verkligen ”hedrande”. Men för LR:s företrädares del handlar det om förbundets ställningstaganden. Inte  om vad ordföranden tycker i den ena eller andra frågan. Men så är det kanske inte i det förbund som står Sten Svensson nära?

Svensson menar att allmänt tal om förstatligande är populism och omöjligt att genomföra. Ja, kanske är det lika omöjligt som det en gång ansågs vara att genomföra en kommunalisering av skolan mot en hel lärarkårs protester…

Om man följer debatten och verkligen lyssnar på vad människor säger i dag, så är det svårt att missa att vinden har vänt. Alltfler inser att lärarna hade rätt. I alla fall Lärarnas Riksförbund, som stod upp för lärarkåren då det gällde.

Nu kan allt hända. Oavsett vad förändringsobenägna och konservativa skolbyråkrater, politiker och fackförbundsföreträdare i Pedagogiskt Magasin må tycka.

torsdag, 3 mars, 2011

Skolinspektionen ger Tolvåkerskolan respit

Så kan vi läsa att Skolinspektionen inte anser att den mycket hårt kritiserade Tolvåkerskolan i Kävlinge behöver tvångsförvaltas av staten.

Skolan som visat stora brister, vad man kan sluta sig till huvudsakligen på grund av att kommunen inte brytt sig om verksamheten tillräckligt. Den har exempelvis haft en extremt stor personalomsättning. Vissa klasser har fått byta lärare mer än femtio gånger under sin högstadietid. Fullständigt barockt!

I ett yttrande till regeringen skriver Skolinspektionen att det ännu är för tidigt att uttala sig om vilka effekter som de åtgärder kommunen vidtagit kommer att få.

En uppföljning är planerad till i maj. Vi får väl se hur det går.

Skolan kan ha räddats av gongongen – eller rättare sagt av rådiga föräldrar som tröttnade och anmälde skolan. Skolinspektionen verkar inte ha varit på väg att agera dessförinnan i alla fall…

Läs Skolinspektionens hela yttrande här.

tisdag, 1 mars, 2011

Listor och rankning kan vara användbart

Listor som bara bygger på tycke och smak är inte särskilt användbara. Det kan man hålla med Malin Siwe om, som tycker att man ska se upp med topplistor. I Expressen skriver hon en krönika om listor och rankning av olika slag, ”Tvivla alltid på topplistor”.

Det är alltid lika underhållande att läsa Siwe, om än inte så substansiellt. Vi får bland annat veta att Siwe tycker att Beatles roligaste låt är ”Her Majesty”. Det kan hon gärna tycka…

Men nog kan man enas om att listor som tydligt redogör för kriterier och inte bara bygger på personliga preferenser, är nyttigt och kan leda till förbättringar i den verklighet som man i bästa fall vill påverka med sin rankning. Så är det med den rankning som Skolvärlden presenterar i samarbete med Lärarnas Riksförbund. Rankningen har fått stort genomslag i media sedan den släpptes i förra veckan.

Läs mer i Skolvärlden om den nya rankningen av landets kommuner när det gäller skolkvaliteten. Se hela listan här. Bloggen har också skrivit om det här.

Rankningen är en sammanställning av kommunernas egna uppgivna beskrivning av skolverksamheten. Den är egentligen bara en sortering av kommunernas egen bild av skolan. Kommunerna är skyldiga att årligen rapportera – Så här ser skolan ut i vår kommun!

Lista bekräftar bilden av en skola som inte är likvärdig – trots skollagens skrivningar om en likvärdig utbildning. Och skillnaderna är inte små utan faktiskt skrämmande stora!

Därför driver Lärarnas Riksförbund sedan länge att staten måste ta ett större ansvar för den svenska skolan för att garantera en likvärdig skola (ner på minsta enhet).

Siwe, som jag vet är noga med researchen, kan gärna läsa skolinspektionens och Skolverkets olika rapporter ännu en gång om hon nu inte är övertygad att det är något fel i svensk skola.

torsdag, 10 februari, 2011

Berättigade frågor från lärare

Missa inte denna debattartikel i Ystad Allehanda där fyra ombud för Lärarnas Riksförbund ställer den berättigade frågan till sina lokala politiker;”Vad vill våra lokala politiker göra för skolan?”.

Det är ombuden Martin Sjögren, Peter Nilsson, Lena Andersson och Barbro Lundberg som efter Lärarnas Riksförbunds utbildningsdagar vänder sig till kommunpolitikerna med en rad frågor:

”Hur ska ni som lokala politiker verka och arbeta för att:

– lyfta den svensk skola som uppvisar sjunkande resultat? Hur tar ni ert ansvar för att vända trenden?

– höja läraryrkets status? Yrkets status fortsätter att sjunka. Detta leder till de bästa studenterna i varje årskull väljer bort läraryrket. Sverige behöver att de bästa väljer att bli lärare. Vad planerar ni att göra i er kommun för att höja läraryrkets status?

– ingen elev lämnar lågstadiet utan tillräckliga kunskaper i att läsa, skriva och räkna?”

Vi återkommer om de får några svar.

torsdag, 10 februari, 2011

Obehöriga i skolan kartläggs

Situationen på många håll i landets skolor är att många obehöriga arbetar som lärare i skolan. I och med att endast legitimerade lärare ska få sätta betyg från 2015 blir det nu viktigt att höja nivån och fortbilda eller nyrekrytera utbildade lärare.

I Corren läser vi att Linköpings kommun, som en av de första kommunerna i landet, har kartlagt hur många obehöriga man har och vilken kompetens lärarna har. Bristen är att kartläggningen endast berör lärare i den kommunala skolan. Det är känt att andelen obehöriga är betydligt större i friskolor än i kommunala skolor. Där kan uppåt hälften av de som arbetar som lärare vara utan lärarutbildning.

Kartläggningen i Linköping visar att ett 70-tal av kommunens grundskollärare i Linköping inte har någon examen, och därmed inte uppfyller ens de grundläggande kraven för lärarlegitimationen.

Det är mycket märkligt – och nog betecknande – att alla kommuner inte redan kartlagt vilken utbildning deras lärare – och de som arbetar som lärare – har. Hade kommunerna varit intresserade av undervisningens kvalitet så hade det varit ett självklarhet att  ha koll på detta.

Nu tvingas man till slut göra det då regeringen beslutat att införa en lärarlegitimation. Kommunerna behöver överrocken staten. Fråga är bara när överrocken ska kastas och staten ska kliva in och ta över hela ansvaret för skolans kunskapsuppdrag och undervisningskvalitet? Vi behöver knappast mer rapporter om olikvärdigheten och orättvisan i skolan.