Arkiv för kategori ‘statligt ansvar för skolan’

torsdag, 20 maj, 2010

Myter från SKL

Bloggen måste tipsa om ännu en debattartikel från Dagens Samhälle. Det är frågan om kostnaderna för kommunernas administration som granskas och debatteras återigen.

I ”Felaktiga fakta från SKL” har nationalekonomen Johan Kreicbergs tillsammans  med Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram,  tittat närmare på SKL:s försök att försvara den kommunala byråkratin. Ett försök som inte tycks vara helt sanningsenligt…

SKL tycks nämligen försöka lura allmänheten att tro att administrationen, alltså byråkratin, är mycket mindre än vad den i själva verket är i den egna verksamheten. Detta genom att helt enkelt förstora andelen adminstratörer i den privata verksamheten. Enligt SKL är en snickare således egentligen till hälften en byråkrat och av de anställda på en revisons- och advokatbyrå är 100 procent administratörer…

Metoden känns igen. När Lärarnas Riksförbunds uppmärksammade rapport ”Från byråkrati till undervisning” presenterades på DN Debatt tidigare i år, ”Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning”, försökte SKL göra samma sak, nämligen genom att räkna in andra grupper än de som granskades i rapporten får man fram en ”motbild” som inte svarar på kritiken att alltför lite resurser läggs på undervisning och alltför mycket resurser läggs på byråkrati och annat som inte har med undervisning att göra.

onsdag, 14 april, 2010

Skolhuvudmannen tar inte sitt ansvar

Återigen får vi i dag läsa om hur skolhuvudmannen, Sveriges kommuner, inte förmår ta sitt ansvar för kunskapsuppdraget och kvalitén i skolan.

Det är Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson och delegationens sekreterare Teresa Jonek som kritiserar landets kommuner i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt,  ”Svårt för lärare att utvecklas”.

Att kommunerna inte klarar att tillgodose att lärarna får den kompetensutveckling och fortbildning de har rätt till är tyvärr välkänt. Teknikdelagationen visar nu också att fyra av tio kommuner saknar riktlinjer för kompetensutveckling av lärare.

Bland annat ser man att i många kommuner brister samordningen mellan ledningsnivåerna, och skolledning och skolpolitiker har skilda verklighetsbeskrivningar.

Vidare understryker artikelförfattarna att rad undersökningar pekar på att ämneskompetensen inom lärarkåren är bristande inom matematik, naturvetenskap och teknik.

Man skriver också att: ”Resultatet bekräftar att begreppet lärarbehörighet tolkas olika, och att det på många håll saknas både styrning och politisk förankring av frågan. Med skilda krav på vad behörighet innebär är risken stor att eleverna får olika tillgång till ämneskompetenta lärare beroende på var de bor – och därigenom olika förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper.”

Återigen får vi nya bevis och exempel på att kommunerna brister i sitt ansvar för svensk skola. Hur många larmrapporter och hur stort kunskapstapp behövs det innan ansvariga politiker reagerar?

Svenska folket vet vi vill ha en mer statligt styrd skola, men ansvariga på nationell nivå väljer att huka för den kommunala politiska nivån. Svansen tillåts styra huvudet. Hur länge till är frågan?

lördag, 10 april, 2010

Hur ser kommunala arbetsgivarna på lärarna, egentligen?

Idag kan vi läsa ännu en artikel om lärarnas avtalsrörelse. I Trelleborgs Allehanda skriver politiske redaktören Mattias Karlsson en klok och resonerande krönika, ”Lärarnas tuffa situation”, där han frågar sig vem vill bli lärare idag och utbilda framtidens medborgare?

Denna verkligen läsvärda text förtjänar att citeras i sin helhet, men vi nöjer oss med ett centralt stycke här:

”I de avtals förhandlingar som nu förs känns det som att SKL behandlar lärarkåren som boskap. Lärarna ska minsann in i fållan med 40-timmarsvecka, kosta vad det kosta vill, är arbetsgivarens hållning. Det är också märkligt att SKL tror på högre kvalitet genom att dra ner på antalet timmar från 45 till 40 timmar. Det är den magiska ekvationen som man tror ska lösa skolans problem.”

Mattias Karlsson har som sagt en nyanserad hållning, men ser ändå de stora problemen som kommunalsieringden av skolan medfört. Denna text förtjänar verkligen många läsare. Gå in och kopiera och skicka den till så många som möjligt!

Vi kan ändå inte låta bli att också citera avslutningen:

”Elevernas allt sämre resultat är ett stort problem i dagens skola. Men tyvärr hyser jag inget större hopp om att SKL kan vända på den trenden. Det behövs en långsiktighet och stabilitet som kommunerna tyvärr inte har i dag. Därför borde man så snart som möjligt se över formerna för hur skolan ska organiseras i framtiden. Det kan i sin tur leda till att lärarnas situation förbättras och att fler vill utbilda framtidens medborgare.”

fredag, 5 mars, 2010

Stora skillnader i skolan leder till krav på Skolakut

I går kunde man höra om problem för skolorna i Södertälje i Studio Ett. I vissa skolor underkänns tre av fyra elever. En mycket stor grupp nyanlända flyktingar kräver stora resurser, enligt kommunen, som kräver hjälp från staten.

I dag kommenterade utbildningsminister Jan Björklund frågan i Studio Etts 17-timmen. Han mötte kraven från Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner, som idag går ut och stöder Södertälje kommuns Thomas Johansson med en begäran om en Skolakut riktad till kommuner med ekonomiska problem som måste lösas omdedelbart.

Jan Björklund menade att det är kommunernas ansvar att satsa på skolan och att det vore bättre att förstatliga skolan om inte kommunerna klarar skolan.

torsdag, 4 mars, 2010

Lågt rankade skolkommunen Södertälje diskuteras i Studio Ett

Idag har Sveriges Radios aktualitets och samhällsmagasin Studio Ett uppmärksammat att Lärarnas Riksförbund rankat Södertäljes grundskolor bland de sämsta i landet.

Programmet lyfte också fram att segregationen mellan skolor med bra och dåliga resultat är stor. På en del skolor når så gott som alla elever godkänt i alla ämnen på en del andra är det så få som var fjärde elev som når godkänt. Dessutom finns en tydlig segregation mellan skolor med stor andel invandrare och skolor med svenska elever och välutbildade föräldrar.

Nu har beslutet att flytta lågstadiebarn till en av de utsatta skolorna i Södertälje orsakata protester från föräldrarna i Ronna. De menar att en högstadieskola med så stora problem inte är en miljö för små barn.

Lyssna på Katarina Gunnarssons reportage och följ det efterföljande samtalet i 17-timmen. Kommunpolitikern Thomas Johansson (S) deltar i en intressant diskussion där han tydligt efterfrågar riktat stöd från statligt håll.

söndag, 28 februari, 2010

Skolan under rätt flagg?

Stödet för lärarna i avtalsrörelsen syns på flera håll. I lördagens ledarkrönika i Trelleborgs Allehanda, Skolan under SKL:s flagg, kunde man läsa bland annat följande:

”Utgången av årets avtalsrörelse är en viktig fråga för framtidens skola. Det beror framför allt på lärarnas dåliga löneutveckling under lång tid vilket lett till sänkt status för hela yrkeskåren. Följden har blivit att allt färre studenter läser till lärare; lärarprogrammet är i dag den utbildning som har lägst söktryck med lite drygt en sökande per plats.

Men är Sveriges kommuner och landsting beredda att ta sitt ansvar för att förbättra läraryrkets status? Det är tveksamt. Det initiativet måste komma från annat håll, från staten.”

Ledarskribenten Mattias Karlsson går ett steg längre när det gäller ansvaret för skolan och fortsätter:

”Skolverket presenterade i höstas en rapport som visade att elevernas skolresultat i grundskolan stadigt försämrats sedan i mitten av 1990-talet. Att vända den trenden tar lång tid och kräver långsiktighet. Kanske kräver det också en skola som staten tar ansvar för.”