Miljöpartiets förslag på hur lärarna ska få ägna sig åt att undervisa i stället för att fylla i papper har fallit i god jord. Under rubriken ”Lärarna måste få undervisa” läser vi på Aftonbladets ledarsida:
”Sunt förnuft, utbrister nog de flesta. Det gäller inte minst den lärarkår som håller på att drunkna i administration. Under Björklunds år som utbildningsminister har pappersarbetet blivit mer och mer betungande.”
Ledarskribenten Ingvar Persson, som vanligtvis bevakar fackliga frågor skriver vidare – intressant nog – att han ser andra sammanhang som lyfter fram fördelen med en statlig centralstyrning av vissa delar av skolan:
”Ändå går alltså utvecklingen åt rakt motsatt håll, och det är inte säkert att det bara beror på Jan Björklunds personliga entusiasm för betygsättning och sanktionssystem.
En del av lärarnas växande pappersarbete kan oväntat nog bero på att skolan är mindre centralstyrd.
Eftersom kravet på nationella politiker och myndigheter är att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning innebär både kommunaliseringen och friskolorna att behovet att kontrollera bara växer. Och när utbildningskvalitet dessutom ska användas som medel
i kampen om skolpengen blir dokumentationen en resurs i konkurrensen.
De sakerna brukar Miljöpartiet inte vilja ändra på.
Ambitionen att minska skolkrånglet är utmärkt. Risken är bara att det kommer att visa sig svårare än det låter.
Då borde frågan om specialpedagoger och andra vuxna vara lättare. Den handlar nämligen bara om pengar.”
Även Dagens Nyheters ledarsida är positiv till att politiker försöker se på skolans arbete ut ett lärarperspektiv.
Den skolintresserade ledarskribenten Johannes Åman skriver under rubriken ”Politisk övning i att se skolan i klassrumsperspektiv” bland annat:
”Byråkrati är allt det där som ligger vid sidan av det egentliga jobbet. Småföretagare vill utveckla sin verksamhet – inte ägna dagarna åt pappersarbete. Lärare vill undervisa och satsa sina krafter på eleverna – inte på en massa dokumentation som de påtvingats uppifrån.”
Och han fortsätter längre fram:
”…även om det hittills mest varit prat om byråkratin är det nya intresset positivt. Detta blir om inte annat en övning i att tänka som lärare. Ett perspektiv läggs på skolan som handlar inte om vad beslutsfattarna vill utan om vad som faktiskt blir reformernas sammantagna effekt.
Om lärare till exempel uppfattar fler nationella prov och nya regler om skriftliga omdömen som försämringar av arbetsförhållandena behöver slutsatsen inte nödvändigtvis bli att förändringarna var dåliga. Men politiker som försvarar sådana reformer kan inte slå sig till ro med att dessa har gjorts i syfte att eleverna ska lära sig mer. De måste ta bort något annat så att utrymme skapas för de nya arbetsuppgifterna.
Annars blir effekten att lärare ägnar mindre tid åt det allra viktigaste: att förbereda lektioner och ge eleverna genomtänkt återkoppling.”
Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Bo Jansson var positiv till miljöpartiets förslag på måndagen. Han ville dock att man redan nu ska avskaffa de skriftliga omdömena i år 6-9 där det nu införts en mer detaljerad betygsskala. Läs mer om det här.
