Arkiv för kategori ‘skolans finansiering’

torsdag, 20 maj, 2010

Myter från SKL

Bloggen måste tipsa om ännu en debattartikel från Dagens Samhälle. Det är frågan om kostnaderna för kommunernas administration som granskas och debatteras återigen.

I ”Felaktiga fakta från SKL” har nationalekonomen Johan Kreicbergs tillsammans  med Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram,  tittat närmare på SKL:s försök att försvara den kommunala byråkratin. Ett försök som inte tycks vara helt sanningsenligt…

SKL tycks nämligen försöka lura allmänheten att tro att administrationen, alltså byråkratin, är mycket mindre än vad den i själva verket är i den egna verksamheten. Detta genom att helt enkelt förstora andelen adminstratörer i den privata verksamheten. Enligt SKL är en snickare således egentligen till hälften en byråkrat och av de anställda på en revisons- och advokatbyrå är 100 procent administratörer…

Metoden känns igen. När Lärarnas Riksförbunds uppmärksammade rapport ”Från byråkrati till undervisning” presenterades på DN Debatt tidigare i år, ”Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning”, försökte SKL göra samma sak, nämligen genom att räkna in andra grupper än de som granskades i rapporten får man fram en ”motbild” som inte svarar på kritiken att alltför lite resurser läggs på undervisning och alltför mycket resurser läggs på byråkrati och annat som inte har med undervisning att göra.

fredag, 7 maj, 2010

Lärarnas Riksförbund närvarande på Vänsterns partikongress

Just nu pågår Vänsterpartiets kongress i Gävle. Vi kan läsa på Aftonbladets reportern Johanna Meléns blogg om att  Pontus Bäckström från Lärarnas Riksförbund ställer frågor till partiledaren Lars Ohly och vill veta mer om Vänsterpartiets skolpolitik.

”Bekämpa de religiösa friskolorna och segregationen”, säger Lars Ohly.

Där skolfrågor debatteras på allvar, där finns Lärarnas Riksförbund med.

tisdag, 27 april, 2010

Oppositionen lovar mer pengar till skolan

I dag kom ett utspel från den rödgröna oppositionen om mer pengar till välfärden, till skolan, vården och omorgen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet Brännpunkt, ”Tolv miljarder mer till välfärden”, skriver de två partiledarna och de två språkrören, Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, att de tillför tolv miljarder kronor till kommuner och landsting de närmaste två åren.

I vårbudgeten kommer man föreslå att kommunernas resurser stärks med nio miljarder kronor mer än i regeringens budget över en tvåårsperiod. Dessutom läggs över tre miljarder i riktade satsningar över en tvåårsperiod.

Totalt beräknar de att denna satsning ger 10 000–15 000 fler jobb i kommuner och landsting. Bland annat nämns särskilt att detta ska ge ”fler utbildade lärare kring barnen i skolan”.

Dessutom lovar oppositionen att, om de vinner nästa val så ska de kontinuerligt se över statsbidragens storlek för att under nästa mandatperiod se till att ha värdesäkrat statsbidragen.

Detta besked mottogs mycket positivt av Lärarnas Riksförbund. Förbundsordförande Metta Fjelkner kommenterade och menade bland annat att det är välkommet med mer pengar till skolan, men att man också måste öronmärka pengarna. Dessutom tyckte hon att:

”Detta borde vara det första steget till en nationellt finansierad skola. Det är inte bara viktigt att man satsar pengar på skolan, utan också hur man satsar”.

Men regeringen var, föga förvånande, inte imponerad. Kommunminister Mats Odell (KD) gick snabbt ut genom TT och kallade utspelet för ”ren Tobleronepolitik” och ifrågasatte finansieringen:

”De förslår nya miljardsatsningar varje dag. Det kommer att öka statsskulden och skatterna för företag och människor vilket i sin tur försämrar skatteunderlaget för kommunerna och på sikt ger det sämre möjligheter för bibehållen välfärd.”

Men bara några timmar senare går Odells chef, statsminister Fredrik Reinfeldt ut och säger att det kommer mer till det som regeringen kallar ”välfärdens kärna”.  Han öppnar för mer resurser till kommunerna i det borgerliga valmanifestet i sommar.

lördag, 6 mars, 2010

Södertälje satsar extra på skolan efter Lärarnas rankning

Sveriges Radio rapporterar i dag om att Södertälje kommun satsar 35 extra miljoner på skolan. Kommunstyrelsen fattade beslutet i går. 

Läget för Södertälje och andra kommuner med svårigheter att klara skolan har varit aktuell de senaste dagarna. Bland annat Sveriges Radios Studio Ett har tagit upp frågan. Något vi skrivit om här och här

Bakgrunden är att nyligen  utsågs kommunen till en av landets sämsta i Lärarnas Riksförbunds rankning av kommuner. Om den stora uppmärksamheten kring rankningen gjort det enklare för politikerna att hitta medel, är det glädjande.

lördag, 6 mars, 2010

Ge lärare bättre betalt

Senaste tiden har det kommit allfler signaler om att insikten att lärarlönerna måste höjas rejält sprider sig.

Sydsvenska Handelskammaren presenterade en rapport i slutet av december där man menade att duktiga lärare måste kunna få 10 000 kronor mer i lön. Häromdagen i Sydsvenskan sa Moderaterna i Burlöv att de bästa lärarna måste få högre lön.

Och i dag har Dagens Nyheter en huvudledare med rubriken ”Billiga lärare” som konstaterar att  svenska lärare har bland de lägsta lönerna i Västeuropa, enligt en årlig undersökning från den schweiziska storbanken USB.

En grundskolelärare i Stockholm med tio års erfarenhet tjänar omkring 25.000 kronor i månaden. I många andra jämförbara länder är lönen 10-15 000 kronor högre. DN skriver:  ”En framgångsrik skola förtjänar stolta lärare. Låga löner stärker inte självkänslan.”

Vidare lyfter ledaren Lärarnas Riksförbunds undersökning  ”Från byråkrati till undervisning”:

”De låga lärarlönerna innebär att Sverige har relativt låga kostnader för undervisning. Genomsnittet för hur stor del av grundskolans kostnad som går till undervisning är 63,6 procent i OECD-länderna. Men i Sverige är motsvarande siffra bara 50,1 procent. Resten går framför allt till lokaler och övrig personal i skolan.

Det innebär att vi har en lågbudgetskola i Sverige trots att vi lägger stora resurser på utbildningssystemet. Vi köper billig undervisning av lärare med kort utbildning och lägger relativt mycket pengar på lokaler och andra personalkategorier i skolan.”

fredag, 5 mars, 2010

Stora skillnader i skolan leder till krav på Skolakut

I går kunde man höra om problem för skolorna i Södertälje i Studio Ett. I vissa skolor underkänns tre av fyra elever. En mycket stor grupp nyanlända flyktingar kräver stora resurser, enligt kommunen, som kräver hjälp från staten.

I dag kommenterade utbildningsminister Jan Björklund frågan i Studio Etts 17-timmen. Han mötte kraven från Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner, som idag går ut och stöder Södertälje kommuns Thomas Johansson med en begäran om en Skolakut riktad till kommuner med ekonomiska problem som måste lösas omdedelbart.

Jan Björklund menade att det är kommunernas ansvar att satsa på skolan och att det vore bättre att förstatliga skolan om inte kommunerna klarar skolan.

torsdag, 4 mars, 2010

Lågt rankade skolkommunen Södertälje diskuteras i Studio Ett

Idag har Sveriges Radios aktualitets och samhällsmagasin Studio Ett uppmärksammat att Lärarnas Riksförbund rankat Södertäljes grundskolor bland de sämsta i landet.

Programmet lyfte också fram att segregationen mellan skolor med bra och dåliga resultat är stor. På en del skolor når så gott som alla elever godkänt i alla ämnen på en del andra är det så få som var fjärde elev som når godkänt. Dessutom finns en tydlig segregation mellan skolor med stor andel invandrare och skolor med svenska elever och välutbildade föräldrar.

Nu har beslutet att flytta lågstadiebarn till en av de utsatta skolorna i Södertälje orsakata protester från föräldrarna i Ronna. De menar att en högstadieskola med så stora problem inte är en miljö för små barn.

Lyssna på Katarina Gunnarssons reportage och följ det efterföljande samtalet i 17-timmen. Kommunpolitikern Thomas Johansson (S) deltar i en intressant diskussion där han tydligt efterfrågar riktat stöd från statligt håll.

söndag, 28 februari, 2010

Skolan under rätt flagg?

Stödet för lärarna i avtalsrörelsen syns på flera håll. I lördagens ledarkrönika i Trelleborgs Allehanda, Skolan under SKL:s flagg, kunde man läsa bland annat följande:

”Utgången av årets avtalsrörelse är en viktig fråga för framtidens skola. Det beror framför allt på lärarnas dåliga löneutveckling under lång tid vilket lett till sänkt status för hela yrkeskåren. Följden har blivit att allt färre studenter läser till lärare; lärarprogrammet är i dag den utbildning som har lägst söktryck med lite drygt en sökande per plats.

Men är Sveriges kommuner och landsting beredda att ta sitt ansvar för att förbättra läraryrkets status? Det är tveksamt. Det initiativet måste komma från annat håll, från staten.”

Ledarskribenten Mattias Karlsson går ett steg längre när det gäller ansvaret för skolan och fortsätter:

”Skolverket presenterade i höstas en rapport som visade att elevernas skolresultat i grundskolan stadigt försämrats sedan i mitten av 1990-talet. Att vända den trenden tar lång tid och kräver långsiktighet. Kanske kräver det också en skola som staten tar ansvar för.”

torsdag, 11 februari, 2010

Hur kan skolan finansieras bättre?

Det är bra att frågan om skolans finansiering debatteras och diskuteras. Lärarnas Riksförbunds finansieringsförslag är ett försök att få igång en seriös och konstruktiv debatt. Då vore det önskvärt att SKL gör mer konstruktiva inlägg än när man svarar på Lärarnas Riksförbunds debattartikel i DN med en replik,  eller när man skriver på sin egen hemsida.

Noterar vidare att Lärarnas Riksförbunds rapport, som visar att alltför mycket resurser går till kommunernas skolbyråkrati istället för undervisning, har lett till fortsatt debatt på annat håll. Thomas Idergard från Timbro skriver nu i bland annat Smålandsposten att:

”Till att börja med borde staten skaffa sig bättre verktyg för att se till att kommuner och landsting verkligen använder intäkterna från statsbidragen till välfärdens kärna.”

Och finansieringsrapporten används på flera håll. I Hela Hälsingland pågår en intressant debatt där lärare och rektorer utmanar Ljusdals kommun att satsa på skolan för att höja resultaten. Bland annat lyfts avvägningen mellan resurser för undervisning kontra byråkrater upp.  

Igår kom utbildningschefens svar.

Vi följer debatten. Det är bra att frågan diskuteras och att många slår sina kloka huvuden ihop för att stärka likvärdigheten i svensk skola. En likvädighet som är förvagad idag.

PS På lördagen, 13 februari fortsatte debatten med ett inlägg från Lärarans Riksförbuds kommunombud  Christian Jensen, ”Du skriver men svarar inte”. Värt att läsa.