Tankar om skolan i media

Beskedet om att utbildningsutskottet tvingar fram en ny och bred utredning över 90-talets alla skolreformer har applåderats av Lärarnas Riksförbund som vill se att det tas ett helhetsgrepp på skolan.

Idag kritiserar den annars kloke ledarskribenten Johannes Åman på Dagens Nyheter beslutet i utskottet. Se krönikan, ”Skolutredning: Partierna söker där de tror sig finna bekväma svar”.

Han menar att de strukturella frågorna om skolans styrning och finansiering inte är så viktigt, i alla fall inte lika viktigt som samspelet mellan lärare och elever.

Men tänk om det är lika viktigt? Tänk om samspelet mellan lärare och elever påverkas av under vilka förhållanden och med vilken kunskap som skolan styrs?

Länge har många talat om målet ”En skola för alla”, vilket är ett vackert mål. Men tyvärr har det på alltför många håll blivit ”En skola för ingen”, eller ”En skola för den med goda förutsättningar”…

Om man menar allvar med det målet måste något göras.

Lärarnas Riksförbund och Metta Fjelkner försöker – för elevernas och landets skull – driva fram en förändring. Det är inte OK att fortsätta kräva att få driva skolan vidare som de senaste tjugo åren. I den debatt som återgavs i programmet Skolministeriet, som sändes i tisdagskväll, varnades precis för det som sedan hände med skolan.

Mindre likvärdighet, mindre rättvisa och mindre resurser till de som behöver mest stöd. Samt mindre uppskattning av och intresse för läraryrket.

Låt oss börja med att rätta till kommunaliseringen för att sedan fortsätta med friskolereformen och fria skolvalet. Dessa reformer måste samspela och inte motverka varandra. Vi måste få ett helhetsgrepp på skolan.

Kommunpolitikerna kan inte fortsätta få sätta stopp för en nödvändig förändring för att vi ska få just en skola för alla. En skola där också begåvade arbetarbarnen, eller barn från resurssvaga förhållanden, får komma så långt som möjligt. En skola som inte är gjord bara för barn med välbärgade och välutbildade föräldrar.

Riksdagens utbildningsutskott röstade på tisdagen igenom en motion som kräver att de stora skolreformerna från 90-talet ska utredas och utvärderas. Precis det som Lärarnas Riksförbund krävt.

”Detta är ännu ett glädjande besked från riksdagen på kort tid”, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i ett pressmeddelande i dag.

Vänsterpartiet fick stöd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och även av Sverigedemokraterna om att utreda kommunaliseringen av skolan , men också det fria skolvalet och friskolereformen.

”Utredningen är viktig”, säger vänsterpartiets Rossana Dinamarca till Ekot.

Till Skolvärlden säger hon:

”Det känns fantastiskt att motionen är antagen. Det här är en otrolig viktig utredning eftersom både forskning och Skolverket på senare år visat på att de tre stora skolreformerna gjort effekt och försämrat både likvärdigheten och elevernas resultat.”

Lärarnas Riksförbund välkomnar givetvis att utbildningsutskottet kräver en bred utvärdering av 90-talets skolreformer.

”En ordentlig och djupgående utredning och utvärdering av skolreformerna är nödvändig för att man ska kunna stärka möjligheterna till en likvärdig utbildning. Här har vi sett stora problem i dagens skola”, säger Metta Fjelkner.

Eftersom alla oppositionspartierna stödjer motionen så kommer riksdagen med största sannolikhet att rösta igenom den när den läggs fram den 30 mars.