I en debattartikel i Kvällsposten som bloggen missat den 17 mars lyfter Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, behovet av fler karriärvägare för lärare. I ”Skapa fler karriärvägar för lärare” skriver hon bland annat:
”Riksdagen har beslutat att införa en yrkeslegitimation för lärare. Legitimationen är ett viktigt steg. För att höja läraryrkets status inför alliansregeringen också en helt ny lärarutbildning.
Att höja läraryrkets status är ett sätt för att locka fler till yrket. Men det är också viktigt att vi får fler att stanna kvar i yrket. En lärare som vill göra karriär är i dag hänvisad till att lämna undervisningen. För att behålla lärare som vill utvecklas måste vi möjliggöra karriär i den undervisande rollen.”
Margareta Pålsson lyfter fram lektorerna som en viktig brygga mellan gymnasieskolan och universitetet liksom mellan skolan och forskningen. Grunden för lektorernas ställning i gymnasieskolan är att de har ett ständigt utbyte med forskningen inom sitt eget ämne. Hon understryker att fler kvalificerade lektorer ökar den akademiska kvaliteten på undervisningen.
”Lektorerna är både kunniga i ämnet och kan på ett pedagogiskt sätt förmedla sina ämneskunskaper till eleverna. Den som får titeln lektor är vidare en lärare som har minst en licentiatexamen och som under fyra år visat god pedagogisk skicklighet. Detta är särskilt viktigt med tanke på att svenska elever har fått allt sämre resultat i bland annat matematik och fysik.”
