Arkiv för kategori ‘lärarutbildning’

« Äldre inlägg
Nyare inlägg »
onsdag, 2 februari, 2011

Lärarstudenter får undermålig utbildning

I måndags, samma dag som den omdiskuterade serien ”Klass 9 A” började sändas, kunde man läsa ett omskakande litet inlägg på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Det var lärarstudenten Caroline Jarheim som tog bladet från munnen och berättade om hur lärarutbildningen ser ut i dag. Läs henne artikel, De som läser till lärare stämplas som oviktiga.

Hon skriver bland annat om att lärarstudenter idag har i genomsnitt fyra lektionstimmar i veckan, och att det anser hon vara för litet.

”Under lärarutbildningen får man hela tiden höra att våra ämnen innehåller så pass mycket mer än vad som kommer fram under lektionerna, men det finns ingen tid att lära ut allt.”

Ja, man undrar ju då när ämneskunskaperna  ska läras ut och om det verkligen ska räcka med förkortade kursversion just för lärare? Det är som bakvända världen att den som ska lära ut ska få komprimerade kortkurser där man knappt lär sig mer än vad skoleleven ska lära sig.

Caroline lyfter också fram att avhoppen från lärarprogrammet är stora.

”…många blir besvikna och oinspirerade när man efter ett tag förstår att man nästan hinner jobba heltid samtidigt som man går på lärarprogrammet på heltid.”

I en kommentar till en annan kommentar av artikeln förklarar Caroline Jarheim varför hon vill ha mer lektionstid och mindre självstudier:

”Vi måste få chansen att lära oss hur vi ska hantera situationer i klassrummet, och det är därför vi går lärarutbildningen.”

Fullständigt självklart kan tyckas. När lärarutbildningen nu görs om kan man hoppas att betydligt mer tyngd läggs på såväl ämneskunskaper som lärarmetodiken.

Detta har för övrigt Lärarnas Riksförbund krävt under lång tid. Läs exempelvis Skilj utbildning och löner för olika slag av lärare där Metta Fjelkner 2008 dömde ut likriktningen av lärarutbildningen och menar att den gemensamma lärarutbildningen och jämlika ingångslöner för alla lärare, gymnasielärare såväl som förskollärare, gjort det svårt att rekrytera de bästa begåvningarna till grundskola och gymnasier.

Läs också Lärarnas Riksförbund kräver totalöversyn av lärarutbildningen där Metta Fjelkner 2007 krävde att regeringen skyndsamt tillsätter en statlig utredning som ska se över utbildningen.

Nu är också en ny utbildning på väg. Vi får se om Carolines efterföljare kommer att bli nöjda.

Share

Postat i lärarutbildning | 4 kommentarer »

onsdag, 26 januari, 2011

Lärarbas säger ifrån

Någon måste stå upp för lärarna. Det gjorde Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i en debattartikel i dagens pappersupplaga av Aftonbladet. Artikeln publicerades redan i går på webben,  ”Lärarna: Klass 9A smutskastar oss”.

Även om det är glädjande att serier, om än såpaserier med dramaturgiskt upplagda berättelser, lyfter fram skolan och lärarans viktiga roll och uppgift, så finns det ett problem med att lärarkåren ensam ska åläggas det ansvar som rätteligen ligger på politiker, skolhuvudmän  och skolledare. 

Metta Fjelkner skriver bland annat:

”I fallet med klass 9 A i Örebro kan man fråga sig var skolledarna varit då en klass tillåtits halka efter andra kamrater i samma ålder? Varför låter man en enskild lärare i en enskild klass stå till svars för tillkortakommanden som politikerna inte tagit ansvar för? Varför ställs inte de högst ansvariga, politiker och skolledare, till svars för att både elever och lärare på alltför många håll har en ohållbar situation?”

Artikeln avslutas med följande:

”Jag menar att svensk skola måste låta lärarna leda igen. Men för att det ska var möjligt behöver vi ha ett system där ansvariga lyssnar när lärare varnar för att problem uppstår, att elever behöver särskilt stöd och att fokus måste ligga på undervisning och resultat. Men det kräver också att lärare får det stöd som behövs och den fortbildning som är nödvändig i alla yrken.”

Att denna artikel tas emot med öppna armar av många lärare som står upp för sitt yrke och som inte vill vara syndabockar för kommunernas misslyckande är tydligt när man på Aftonbladets hemsida läser kommentarer som ”Ihacs”:

”Lärarnas Riksförbund (LR) är den enda fackliga organisation som diskuterat den svenska skolan de senaste 20 åren. Göran Persson skriver själv i sina memoarer hur han, genom att höja lärarlönerna i grundskolan, lyckades ”lura ” lärare från Lärarförbundet att rösta JA till kommunaliseringen av den svenska skolan. Jag tillhörde själv den gruppen, men när jag insåg sveket bytte jag förbund till LR. Under alla dessa år när skolan och skolfrågor blivit degraderade, har det känts bra att Metta Fjelkner varit den som vågat framföra kritiska synpunkter. Hon har ett engagemang för skolan som saknats hos många av de ”profeter” som talat sig varma för elevernas självbestämmande och makt. Eleverna visste ju bäst vad de behövde….Nu återstår det att se om Björklund och Alliansen lyckas ändra riktning på skolskutan. Detta är mycket allvarliga frågor för hela vårt land och vår framtid. Björklund fick utstå mycket spott och spe när han tillträdde. Men med tiden verkar det som att folk förstår vad han menade när han talade om ”flumskolan”. Vi kan inte utsätta barn och ungdomar för den stress som det innebär att vistas i ett rum där den starkes lag gäller, när den starke är den som söker bekräftelse genom att bli bäst på att vara värst. Kanske för att han en gång i börja av sin skoltid satt timme efter timme och försökte välja vad han ville göra….Det var hans ‘frihet’.”

Även bloggaren Moteld har samma uppfattning och skriver i inlägget ”Utbildning ingen kommunal angelägenhet” bland annat:

”Återvänder till ett av mina mantran, skolan. Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, har rätt i att man måste lyssna på lärarna. Det slutade man dock med redan 1989 när Göran Persson var skolminister, trots lärarnas strejker. Han satte den första spiken i kistan med kommunaliseringen. Den banade väg för det kaos som idag råder i skolvärlden.”

På Tysta tankar läser vi dock att lärarutbildaren Mats tröttnat på dessa angrepp på kommunerna (och på lärarutbildningens stora brister). I ”Det är gentagelserna som är helvetet…” skriver han att han drabbas av en oresonlig matthet när han läser Fjelkners text. Det kan jag förstå… Men tyvärr ger verkligheten anledning att fortsätta  skriva texter som dessa.

Man kan alltid hoppas att den berömda droppen kan urholka stenen… och att politiker slutligen ska tvingas ta sitt ansvar.

Share

Postat i lärarutbildning, läraryrket, likvärdighet, statligt ansvar för skolan | 2 kommentarer »

måndag, 20 december, 2010

Verklig konstruktivitet

Vi läser en mycket intressant ledarkommentar i Svenska Dagbladet som vi missade i fredags. På ledarredaktionens blogg läser vi idag texten ”Hårda bandage från Högskoleverket” av Sanna Rayman, som kommenterar de två lärarorganisationernas olika reaktioner till beskedet att bara 32 av 59 högskolor och universitet fått sin ansökan att examinera grundlärare beviljad av Högskoleverket.

”Det låter inte bra, men likväl rätt och riktigt. Om inte ansökan, eller än värre utbildningen i sig, uppfyller de krav som ställs så ska man naturligtvis inte heller få något tillstånd. I förlängningen handlar det om vilken kvalitetsnivå vi vill ha på våra lärare, och där har vi som bekant en del att hämta in.”

Sanna Rayman fortsätter:

”Intressant är därför de olika reaktionerna från de två lärarfacken. Här om någonstans torde man måna om utbildningarnas kvalitet. Lärarförbundets ordförande säger följande till Ekot:

– De många avslagen gör att det blir svårt att klara lärarförsörjningen, framför allt i norra Sverige och Stockholmsregionen.

Hennes förbund kräver därför att ”HSV, lärosätena och regeringen nu agerar snabbt för att säkra utbildningen av nya grundlärare”.

Det är ju ett klokt krav så tillvida att målet för hennes önskan är något vi alla delar. Det är klart att vi alla hellre vill att det här fungerar – och det snabbt – än att det inte gör det. Men gissningsvis sitter varken HSV eller regeringen och tjyvhåller på alternativa lärarutbildningsinstanser som de kan plocka ur bakfickan. Anledningen till att vi har hamnat här är ju tvärtom att en länge behövd uppstyrning av lärarutbildningarna nu tar sin början. I det avseendet är ju HSV:s hårda behandling av universiteten och högskolorna något vi bör välkomna, snarare än sörja. Visst är lärarförsörjningen viktig, men bara om den försörjer våra skolor med bra lärare. Annars förlänger vi ett redan djupt liggande problem.

Så har vi Lärarnas Riksförbund, som reagerar genom sin ordförande Metta Fjelkner. Deras synpunkter lyder som följer:

– Det är bra att HSV har hållit en hög standard och inte tagit andra hänsyn när de har delat ut tillstånden.

– Detta känns som en garanti för att de som antas till de olika grundlärarutbildningarna hösten 2011 verkligen kan se fram emot en utbildning som ger god förberedelse för arbetslivet.

Samt:

– De lärosäten som har fått examensrätt bör få möjlighet att ta in fler studenter om det behövs.

Ah. Konstruktivitet. Vilken himla bra egenskap det är! Kan vi månne kräva att den lärs ut till blivande lärare?”

Bloggen instämmer, förstås.

Share

Postat i lärarutbildning | Inga kommentarer »

söndag, 24 oktober, 2010

Satsa på bra lärare – och glöm ej ämnesmetodiken

Idagens Expressen  kan vi läsa en intressant debattartikel av Pär Kurlberg, professor i matematik vid KTH och tidigare i år belönad med det prestigefyllda Gustafssonpriset i matematik.

I ”Björklunds skola i retorikernas våld” kan vi läsa vad en verkligt ämneskunnig anser om kunskapsläget i svensk skola, en skola där nyligen Skolinspektionen konstaterade att matematikundervisningen här stora brister. Liksom många andra, däribland Lärarnas, menar Kurlberg att lärarutbildningen varit undermålig och inte lockat tillräckligt bra studenter. Kullberg påpekar att:

”Retoriskt skickliga pedagoger har sålt en mirakellösning där bra didaktik ersätter ämneskunskaper. ‘Teorier om lärandeprocesser’ är viktigare än hur nyblivna lärare håller ordning på och intresserar ett rum fyllt med förstaklassare; metodik är numera ett fult ord.”

Och Kurlbergs avslutning får vi hoppas utbildningsministern verkligen läser noga och tar till sig och – än viktigare – ser till att kommunerna följer:

”Bäste utbildningsminister Jan Björklund, låt pedagogiken, likt läkevetenskapen, bli evidensbaserad innan den tillåts reformera skolan och lärarutbildningen. Skapa incitament för skolor att premiera bra lärare, och få många duktiga elever att se läraryrket som en attraktiv karriär – utan detta är lärarlegitimation meningslöst. Ett konkret förslag är att i statlig regi anställa disputerade gymnasielektorer, säg en per tio ämneslärare. Det kostar, men har en kunskapsnation värd namnet råd att låta bli?”

Share

Postat i kunskapsresultat, lärarutbildning, Matematik | Inga kommentarer »

tisdag, 4 maj, 2010

Satsning på teknik och naturvetenskap

Tidningen Ny Teknik har en stort uppslagen artikel i sitt senaste nummer, ”Så ska tekniklärarna bli mer kompetenta”, där man uppmärksammar Teknikdelegationens betänkande som i torsdags överlämnades till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Målet är bland annat att höja kompetensen i lärarkåren i dessa ämnen.

Teknikdelegationen tillsattes av regeringen 2008 för att ta reda på hur man stimulerar ungas intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Bloggen har tidigare uppmärksammat en debattartikel där delagationen presenterade en del av sina förslag.  Se inlägget ”Skolhuvudmannen tar inte sitt ansvar”.

När delegationens ordförande Leif Johansson (ladda ner pressmeddelandet som pdf) överlämnade betänkandet den 29 april sa han, enligt tidningen:

”Det här är den bästa investering i landets välstånd du kan göra under de närmaste fem åren, Tobias!”

I Teknikdelegationens 1,2 miljardersförslag är fortbildning av lärarkåren den tyngsta posten, 700 miljoner.

”Lärarna är en otroligt viktig grupp”, säger delegationens huvudsekreterare Teresa Jonek till Ny Teknik. Hon fortsätter:

”Och inte är det deras fel om de saknar behörighet i teknik- och naturvetenskapsämnena. Det är kommunerna, som ska ta ansvar för skolan.”

Enligt delegationens företrädare råder det förvirring kring vad ”behörig” innebär. Inte heller på detta område klarar ledningen i kommunerna sitt uppdrag.

Bland annat vill man se certifierade kommuner, som ligger långt fram inom det naturvetenskapliga och tekniska området. För att stärka och samordna insatserna för att höja intresset för teknik och matematik föreslår Teknikdelegationen en kommission.

Teknikdelegationens betänkande heter ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT” (SOU 2010:28). Det finns att ladda ned här i pdf-format.

Share

Postat i kunskapsresultat, lärarutbildning, Okategoriserade | Inga kommentarer »

lördag, 17 april, 2010

Lärarna sätts ständigt på prov

Dagens Nyheter har ett stort uppslag idag, en så kallad Fokusartikel, som helt ägnas läraryrkets dramatiska förändring, till det sämre. Det handlar om de välutbildade gymnasielärarnas försämrade löneutveckling och därmed sjunkande status.

I artikeln ”Lärarnas status och tålamod sätts ständigt på prov” intervjuas några gymnasielärare på Nacka gymnasium och på Kungsholmens gymnasium. De vittnar om problemen för denna högt kvalificerade yrkeskår.

En yrkesgrupp som har hamnat på efterkälken jämfört med exempelvis ekonomer och ingenjörer (men som också har haft en betydligt sämre relativlöneutveckling jämfört med förskollärare). De senaste årtiondenas lönesatsningar i kommunerna har inneburit satsningar på de lägst avlönade grupperna, vilket har förstärkt lärarnas eftersläpning jämfört med andra grupper i skola och förskola.

När detta skrivs har ännu inte DN lagt ut artikeln på sin hemsida. Men i artikeln kan man läsa om hur nyutbildade Hanna Ribbeklint och pensionerade Monica Forsman upplever och har upplevt yrket.

Monica berättar hur hon har sett lönenivån sjunka, från att vara riktmärke för riksdagsledamöternas löner till att ligga bland de absolut lägsta lönenivåerna för akademiker. Hanna säger att hon upplever att lärarnas arbete i dag misstros av omgivningen, såväl politiker som föräldrar.

Ändå älskar de båda sitt yrke. Och det är väl förklaringen till hur kommunerna och skolhuvudmännen har kunnat pressa tillbaka denna yrkeskår som alltför länge låtit ansvarskänslan för uppdraget att undervisa eleverna gå före att rättmätigt kräva bättre villkor.

En ansvarskänsla som hänsynslöst utnyttjats, och som arbetsgivarparten tydligen ämnar fortsätta utnyttja…

I artikeln berättas det också om SKL:s försök att få lärarna att lämna den professionella friheten att förbreda och efterarbeta undervisningen utanför klassrummet. Detta vill man ska relgeras i ett centralt avtal istället för att som i dag kunna göras om lärarna lokalt tycker det är en bra idé.

Men att tvinga lärarna att överge ferietjänsterna som innebär att lärarna arbetar som mest på terminerna när eleverna går i skolan, har inte fallit i god jord hos lärarnas fackliga organisationer. Vare sig Lärarnas Riksförbund, LR, som organiserar majoriteten av lärarna i gymnasieskolan samt även behöriga lärare i grundskolan, eller Lärarförbundet, LF, som organiserar främst förskollärare och lärare, accepterar detta.

I DN:s Fokusartikel säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner att ferietjänsterna och möjligheten att arbeta hemma är det som håller skolan uppe i dag.

Share

Postat i arbetstid, avtalsrörelsen, lärarlöner, lärarutbildning, Okategoriserade, SKL | Inga kommentarer »

söndag, 7 mars, 2010

Legitimation för lärare

Läser i bloggen ”Omkretsen” på Sydsvenskans webb. Där skriver SO-läraren Lars Lundgren under rubriken Låter du en icke legitimerad läkare operera ditt barn? om varför lärarlegitmation är bra för skolan och för eleverna. Han kritiserar regeringenför att ännu inte ha lagt fram ett förslag om en legitimation eller auktorisation.

Enligt Lärarutredningens förslag skulle en legitmation och skärpta behörighetsregler börjat införas i januari i år. Men inget har hänt när det gller legitimationen. Detta trots att Jan Björklund i förra valrörelsen sa sig vilja införa en sådan.

Faktum är att tre av fyra allianspartier är för legitimationen. Förutom folkpartiet har även moderaterna och kristdemokraterna gett tydliga besked om en legitimation för lärare:

”Således borde det inte vara något problem med att införa legitimationen när en klar majoritet av regeringspartierna står bakom förslaget. Med endast sex månader kvar till valet är det hög tid att regeringspartierna visar att de menar allvar med det de lovade lärarna i valrörelsen 2006.”

Share

Postat i lärarlegitimation, lärarutbildning, Okategoriserade | Inga kommentarer »

tisdag, 2 mars, 2010

Tuff debatt om lärarutbildningen och kvalitén på studenter

Häromdagen uppmärksammade bloggen ett tufft och uppfriskande debattinlägg i Sydsvenskan av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola.

Nu har han fått ett svar. I dag skriver Nanny Hartsmar, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, i debattinlägg med rubriken Rutten debattnivå. Hon gillar inte att studenterna liknas vid ”rutten frukt” av Pålsson Syll.

Istället försvarar hon sin verksamhet och menar att  att problemen i lärarutbildningen inte alls kan skyllas på dåliga studenter.

”Om jag jämför de krav som ställdes under min lärarutbildning med de som ställs idag, så kan jag konstatera att jag skulle ha fått slita avsevärt mer idag för att få min examen. Kurskraven är på en nivå som de på 70-talet inte var i närheten av.
Jag känner inte igen bilden av sänkta krav. Jag känner däremot igen bilden av lärare som suckar över att det var bättre förr, när merparten av studenterna och lärarna rekryterats med liknande kulturkapital i bagaget.”

Nanny Hartsmar avslutar:

”En debattnivå som liknar dagens lärarstudenter vid rutten frukt främjar vare sig lusten att gå lärarutbildning eller respekten för dem som arbetar där. Det är debattnivån som känns rutten.”

Ta del av debatten och bedöm om man får vara så pass skarp som Pålsson Syll väljer att vara, eller om man måste vara mer fin i kanten för att främja ”lusten att gå lärarutbildningen”?

Share

Postat i lärarutbildning, Okategoriserade | Inga kommentarer »

fredag, 26 februari, 2010

Lärarutbildningen måste locka de bästa

Lars Pålsson Syll, debattglad professor i samhällskunskap vid Malmö högskola tar upp en känslig fråga i Sydsvenskan på fredagen.

I debattartikeln För dåliga studenter på lärarutbildningen menar han att regeringens förslag till ny lärarutbildning blundar för att det avgörande problemet inte är utbildningens innehåll utan vilka som söker och antas till utbildningen.

Artikelförfattaren räds inte hårda formuleringar. Han skriver bland annat:

”Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.”

Pålsson Syll påpekar att kunskapsnivån hos dem som söker sig till lärarutbildningen blivit allt sämre. Den som läst Lärarnas Riksförbunds omtalade rapport ”Vem blir vad och varför?” , som också artikelförfattaren hänvisar till känner igen uppgifterna. Där visade det sig att elever som studerar på lärarutbildningen nu har sämre kognitiv förmåga än tidigare.

”Tyvärr är de studenter som kommer till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Deras sämre förkunskaper gör att det man för bara tio–tjugo år sedan kunde ta för givet att studenterna hade med sig i bagaget från gymnasiet får man istället ägna stora delar av de första högskoleåren åt att ge dem.”

De här trenderna och problemen, menar han, är speciellt tydliga inom lärarutbildningen.

”Lärarstudenter rekryteras i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också sjunkit under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter således försämrats, ställs allt högre krav på lärarutbildningens akademiska nivå.”

För att mer meriterade studenter skall kunna rekryteras måste läraryrkets lönenivå och status höjas rejält, menar Pålsson Syll.

”Om lärare får bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Mycket i Pålsson Sylls debattartikel påminner om budskapet i den debattartikel som Metta Fjelkner hade i Dagens Nyheter när rapporten ”Vem blir vad och varför?” presenterades.

Share

Postat i avtalsrörelsen, kunskapsresultat, lärarlöner, lärarutbildning, Okategoriserade, skolmiljö | Inga kommentarer »

fredag, 12 februari, 2010

Ny lärarutbildning räcker inte

I dag skriver Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, på debattsajten Newsmill, om varför förslaget till ny lärarutbildning inte räcker för att komma tillrätta med skolans problem.

Han höjer blicken och menar att regeringens proposition inte löser den svenska skolans grundläggande problemen. Visserligen tycker han att förslagen till den nya utbildningen är bra, men de räcker inte.

För att lyfta skolan bör man att ge lärare bättre lön och arbetsvillkor. Då kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Och först då kan vi få den skola som ger det resultat vi vill ha. En skola där inte kommunerna har huvudansvaret…

Låter ju rätt rimligt. Jag citerar gärna ur den intressanta artikeln:

”Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser måste leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Läs hela artikeln på Newsmill här.

Share

Postat i lärarutbildning | Inga kommentarer »

« Äldre inlägg
Nyare inlägg »