Arkiv för kategori ‘lärarutbildning’

tisdag, 4 maj, 2010

Satsning på teknik och naturvetenskap

Tidningen Ny Teknik har en stort uppslagen artikel i sitt senaste nummer, ”Så ska tekniklärarna bli mer kompetenta”, där man uppmärksammar Teknikdelegationens betänkande som i torsdags överlämnades till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Målet är bland annat att höja kompetensen i lärarkåren i dessa ämnen.

Teknikdelegationen tillsattes av regeringen 2008 för att ta reda på hur man stimulerar ungas intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Bloggen har tidigare uppmärksammat en debattartikel där delagationen presenterade en del av sina förslag.  Se inlägget ”Skolhuvudmannen tar inte sitt ansvar”.

När delegationens ordförande Leif Johansson (ladda ner pressmeddelandet som pdf) överlämnade betänkandet den 29 april sa han, enligt tidningen:

”Det här är den bästa investering i landets välstånd du kan göra under de närmaste fem åren, Tobias!”

I Teknikdelegationens 1,2 miljardersförslag är fortbildning av lärarkåren den tyngsta posten, 700 miljoner.

”Lärarna är en otroligt viktig grupp”, säger delegationens huvudsekreterare Teresa Jonek till Ny Teknik. Hon fortsätter:

”Och inte är det deras fel om de saknar behörighet i teknik- och naturvetenskapsämnena. Det är kommunerna, som ska ta ansvar för skolan.”

Enligt delegationens företrädare råder det förvirring kring vad ”behörig” innebär. Inte heller på detta område klarar ledningen i kommunerna sitt uppdrag.

Bland annat vill man se certifierade kommuner, som ligger långt fram inom det naturvetenskapliga och tekniska området. För att stärka och samordna insatserna för att höja intresset för teknik och matematik föreslår Teknikdelegationen en kommission.

Teknikdelegationens betänkande heter ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT” (SOU 2010:28). Det finns att ladda ned här i pdf-format.

Postat i Okategoriserade, kunskapsresultat, lärarutbildning | Inga kommentarer »

lördag, 17 april, 2010

Lärarna sätts ständigt på prov

Dagens Nyheter har ett stort uppslag idag, en så kallad Fokusartikel, som helt ägnas läraryrkets dramatiska förändring, till det sämre. Det handlar om de välutbildade gymnasielärarnas försämrade löneutveckling och därmed sjunkande status.

I artikeln ”Lärarnas status och tålamod sätts ständigt på prov” intervjuas några gymnasielärare på Nacka gymnasium och på Kungsholmens gymnasium. De vittnar om problemen för denna högt kvalificerade yrkeskår.

En yrkesgrupp som har hamnat på efterkälken jämfört med exempelvis ekonomer och ingenjörer (men som också har haft en betydligt sämre relativlöneutveckling jämfört med förskollärare). De senaste årtiondenas lönesatsningar i kommunerna har inneburit satsningar på de lägst avlönade grupperna, vilket har förstärkt lärarnas eftersläpning jämfört med andra grupper i skola och förskola.

När detta skrivs har ännu inte DN lagt ut artikeln på sin hemsida. Men i artikeln kan man läsa om hur nyutbildade Hanna Ribbeklint och pensionerade Monica Forsman upplever och har upplevt yrket.

Monica berättar hur hon har sett lönenivån sjunka, från att vara riktmärke för riksdagsledamöternas löner till att ligga bland de absolut lägsta lönenivåerna för akademiker. Hanna säger att hon upplever att lärarnas arbete i dag misstros av omgivningen, såväl politiker som föräldrar.

Ändå älskar de båda sitt yrke. Och det är väl förklaringen till hur kommunerna och skolhuvudmännen har kunnat pressa tillbaka denna yrkeskår som alltför länge låtit ansvarskänslan för uppdraget att undervisa eleverna gå före att rättmätigt kräva bättre villkor.

En ansvarskänsla som hänsynslöst utnyttjats, och som arbetsgivarparten tydligen ämnar fortsätta utnyttja…

I artikeln berättas det också om SKL:s försök att få lärarna att lämna den professionella friheten att förbreda och efterarbeta undervisningen utanför klassrummet. Detta vill man ska relgeras i ett centralt avtal istället för att som i dag kunna göras om lärarna lokalt tycker det är en bra idé.

Men att tvinga lärarna att överge ferietjänsterna som innebär att lärarna arbetar som mest på terminerna när eleverna går i skolan, har inte fallit i god jord hos lärarnas fackliga organisationer. Vare sig Lärarnas Riksförbund, LR, som organiserar majoriteten av lärarna i gymnasieskolan samt även behöriga lärare i grundskolan, eller Lärarförbundet, LF, som organiserar främst förskollärare och lärare, accepterar detta.

I DN:s Fokusartikel säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner att ferietjänsterna och möjligheten att arbeta hemma är det som håller skolan uppe i dag.

Postat i Okategoriserade, SKL, arbetstid, avtalsrörelsen, lärarlöner, lärarutbildning | Inga kommentarer »

söndag, 7 mars, 2010

Legitimation för lärare

Läser i bloggen ”Omkretsen” på Sydsvenskans webb. Där skriver SO-läraren Lars Lundgren under rubriken Låter du en icke legitimerad läkare operera ditt barn? om varför lärarlegitmation är bra för skolan och för eleverna. Han kritiserar regeringenför att ännu inte ha lagt fram ett förslag om en legitimation eller auktorisation.

Enligt Lärarutredningens förslag skulle en legitmation och skärpta behörighetsregler börjat införas i januari i år. Men inget har hänt när det gller legitimationen. Detta trots att Jan Björklund i förra valrörelsen sa sig vilja införa en sådan.

Faktum är att tre av fyra allianspartier är för legitimationen. Förutom folkpartiet har även moderaterna och kristdemokraterna gett tydliga besked om en legitimation för lärare:

”Således borde det inte vara något problem med att införa legitimationen när en klar majoritet av regeringspartierna står bakom förslaget. Med endast sex månader kvar till valet är det hög tid att regeringspartierna visar att de menar allvar med det de lovade lärarna i valrörelsen 2006.”

Postat i Okategoriserade, lärarlegitimation, lärarutbildning | Inga kommentarer »

tisdag, 2 mars, 2010

Tuff debatt om lärarutbildningen och kvalitén på studenter

Häromdagen uppmärksammade bloggen ett tufft och uppfriskande debattinlägg i Sydsvenskan av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola.

Nu har han fått ett svar. I dag skriver Nanny Hartsmar, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, i debattinlägg med rubriken Rutten debattnivå. Hon gillar inte att studenterna liknas vid ”rutten frukt” av Pålsson Syll.

Istället försvarar hon sin verksamhet och menar att  att problemen i lärarutbildningen inte alls kan skyllas på dåliga studenter.

”Om jag jämför de krav som ställdes under min lärarutbildning med de som ställs idag, så kan jag konstatera att jag skulle ha fått slita avsevärt mer idag för att få min examen. Kurskraven är på en nivå som de på 70-talet inte var i närheten av.
Jag känner inte igen bilden av sänkta krav. Jag känner däremot igen bilden av lärare som suckar över att det var bättre förr, när merparten av studenterna och lärarna rekryterats med liknande kulturkapital i bagaget.”

Nanny Hartsmar avslutar:

”En debattnivå som liknar dagens lärarstudenter vid rutten frukt främjar vare sig lusten att gå lärarutbildning eller respekten för dem som arbetar där. Det är debattnivån som känns rutten.”

Ta del av debatten och bedöm om man får vara så pass skarp som Pålsson Syll väljer att vara, eller om man måste vara mer fin i kanten för att främja ”lusten att gå lärarutbildningen”?

Postat i Okategoriserade, lärarutbildning | Inga kommentarer »

fredag, 26 februari, 2010

Lärarutbildningen måste locka de bästa

Lars Pålsson Syll, debattglad professor i samhällskunskap vid Malmö högskola tar upp en känslig fråga i Sydsvenskan på fredagen.

I debattartikeln För dåliga studenter på lärarutbildningen menar han att regeringens förslag till ny lärarutbildning blundar för att det avgörande problemet inte är utbildningens innehåll utan vilka som söker och antas till utbildningen.

Artikelförfattaren räds inte hårda formuleringar. Han skriver bland annat:

”Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.”

Pålsson Syll påpekar att kunskapsnivån hos dem som söker sig till lärarutbildningen blivit allt sämre. Den som läst Lärarnas Riksförbunds omtalade rapport ”Vem blir vad och varför?” , som också artikelförfattaren hänvisar till känner igen uppgifterna. Där visade det sig att elever som studerar på lärarutbildningen nu har sämre kognitiv förmåga än tidigare.

”Tyvärr är de studenter som kommer till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Deras sämre förkunskaper gör att det man för bara tio–tjugo år sedan kunde ta för givet att studenterna hade med sig i bagaget från gymnasiet får man istället ägna stora delar av de första högskoleåren åt att ge dem.”

De här trenderna och problemen, menar han, är speciellt tydliga inom lärarutbildningen.

”Lärarstudenter rekryteras i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också sjunkit under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter således försämrats, ställs allt högre krav på lärarutbildningens akademiska nivå.”

För att mer meriterade studenter skall kunna rekryteras måste läraryrkets lönenivå och status höjas rejält, menar Pålsson Syll.

”Om lärare får bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Mycket i Pålsson Sylls debattartikel påminner om budskapet i den debattartikel som Metta Fjelkner hade i Dagens Nyheter när rapporten ”Vem blir vad och varför?” presenterades.

Postat i Okategoriserade, avtalsrörelsen, kunskapsresultat, lärarlöner, lärarutbildning, skolmiljö | Inga kommentarer »

fredag, 12 februari, 2010

Ny lärarutbildning räcker inte

I dag skriver Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, på debattsajten Newsmill, om varför förslaget till ny lärarutbildning inte räcker för att komma tillrätta med skolans problem.

Han höjer blicken och menar att regeringens proposition inte löser den svenska skolans grundläggande problemen. Visserligen tycker han att förslagen till den nya utbildningen är bra, men de räcker inte.

För att lyfta skolan bör man att ge lärare bättre lön och arbetsvillkor. Då kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Och först då kan vi få den skola som ger det resultat vi vill ha. En skola där inte kommunerna har huvudansvaret…

Låter ju rätt rimligt. Jag citerar gärna ur den intressanta artikeln:

”Det vi idag kan se av kommunaliseringens och friskolornas konsekvenser måste leda till krav på att staten tar ett större ansvar för svensk skola. Om förstatligande är svårt att svälja, borde man åtminstone kunna återgå till det system av öronmärkta statliga pengar till skolan som fanns fram till år 1993. Och ge lärare bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Läs hela artikeln på Newsmill här.

Postat i lärarutbildning | Inga kommentarer »

torsdag, 11 februari, 2010

Lärarorganisationerna positiva till förslag om ny lärarutbildning

Regeringens proposition för en ny lärarutbilning, 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning presenterades på torsdagen.

Mottagandet har varit överlag positivt från lärarorganisationerna, vilket är tydligt i mediabevakningen på exempelvis svt.se.

Lärarnas Riksförbund hör till de mest positiva, vilket inte är förvånande då regeringen i stor utsträckning lyssnat på förbundet synpunkter i remissvaret.

Postat i lärarutbildning | Inga kommentarer »

onsdag, 10 februari, 2010

Lärarutbildning debatteras och elevbetyg på lärare kritiseras

Det har läckt ut från den kommande propositionen om en ny lärarutbildning som presenteras i sin helhet i morgon.  I bl.a. Svenska Dagbladet och Skolvärlden har vi kunnat läsa om den nya lågstadielärarutbildning som är på väg. Mycket välkommet enligt Lärarnas Riksförbund och även välkommet enligt Sveriges föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna vill nämligen att det är en klasslärare som ska ansvara för undervisningen på lågstadiet.

Samtidigt kan man fråga sig varför vissa skoldebattörer betonar att alla lärare ska ha fördjupade kunskaper i just fysik för att kunna förklara solsystemet för en sjuårig elev? Man kan ju också fråga sig på vilken detaljnivå lågstadieläraren behöver gå in för att ge det eleven behöver?

Nu finns det fler som pekar på att lärare behöver rätt kunskaper för att klara sina uppgifter. Och för ovanlighets skull håller riksdagsledamoten Mats Gerdau (M) med Lärarnas Riksförbund och prisar förslaget på Gerdaus skolblog. Värt att citera:

”Specialiseringen för en lågstadielärare borde vara just bredden, precis som allmänläkare är specialiserade i allmänmedicin. De djupare specialiseringarna i olika ämnen kommer senare. Det måste vara bättre att lärarna får lite i allt i stället för inget i vissa ämnen. Trots allt blir det en längre utbildning än idag, så det ska nog finnas utrymme för det viktiga.”

Debatten lär fortsätta. Och i morgon kommer som sagt propositionen.

Nyligen blev det känt att Solletuna kommun ska låta elever sätta betyg på sina lärare. Betyg som ska påverka lärarnas löner. I en stor artikel i Upsala Nya Tidning häromdagen förklarade LR:s kommunombud i Uppsala, Hans Eric Lindahl, vad lärare tycker om detta.

Föga förvånande understryker han att lärare vill se mer aktiva rektorer:

”Jag anser att det är rektorns ansvar att sätta lönen. Vi vill att alla rektorer ska kunna avsätta tid för att vara ute i klassrummen och själva se hur olika lärare arbetar. Dessutom vill vi att rektorerna själva ska ha lärarbakgrund. Då har de en pedagogisk grundkompetens att luta sig mot. Vi har ett antal rektorer i kommunen som saknar lärarbakgrund i dag, det är inte bra och det här har vi kritiserat.”

Etiketter: ,
Postat i lärarutbildning | Inga kommentarer »