Arkiv för kategori ‘lärarlöner’

lördag, 17 april, 2010

Lärarna sätts ständigt på prov

Dagens Nyheter har ett stort uppslag idag, en så kallad Fokusartikel, som helt ägnas läraryrkets dramatiska förändring, till det sämre. Det handlar om de välutbildade gymnasielärarnas försämrade löneutveckling och därmed sjunkande status.

I artikeln ”Lärarnas status och tålamod sätts ständigt på prov” intervjuas några gymnasielärare på Nacka gymnasium och på Kungsholmens gymnasium. De vittnar om problemen för denna högt kvalificerade yrkeskår.

En yrkesgrupp som har hamnat på efterkälken jämfört med exempelvis ekonomer och ingenjörer (men som också har haft en betydligt sämre relativlöneutveckling jämfört med förskollärare). De senaste årtiondenas lönesatsningar i kommunerna har inneburit satsningar på de lägst avlönade grupperna, vilket har förstärkt lärarnas eftersläpning jämfört med andra grupper i skola och förskola.

När detta skrivs har ännu inte DN lagt ut artikeln på sin hemsida. Men i artikeln kan man läsa om hur nyutbildade Hanna Ribbeklint och pensionerade Monica Forsman upplever och har upplevt yrket.

Monica berättar hur hon har sett lönenivån sjunka, från att vara riktmärke för riksdagsledamöternas löner till att ligga bland de absolut lägsta lönenivåerna för akademiker. Hanna säger att hon upplever att lärarnas arbete i dag misstros av omgivningen, såväl politiker som föräldrar.

Ändå älskar de båda sitt yrke. Och det är väl förklaringen till hur kommunerna och skolhuvudmännen har kunnat pressa tillbaka denna yrkeskår som alltför länge låtit ansvarskänslan för uppdraget att undervisa eleverna gå före att rättmätigt kräva bättre villkor.

En ansvarskänsla som hänsynslöst utnyttjats, och som arbetsgivarparten tydligen ämnar fortsätta utnyttja…

I artikeln berättas det också om SKL:s försök att få lärarna att lämna den professionella friheten att förbreda och efterarbeta undervisningen utanför klassrummet. Detta vill man ska relgeras i ett centralt avtal istället för att som i dag kunna göras om lärarna lokalt tycker det är en bra idé.

Men att tvinga lärarna att överge ferietjänsterna som innebär att lärarna arbetar som mest på terminerna när eleverna går i skolan, har inte fallit i god jord hos lärarnas fackliga organisationer. Vare sig Lärarnas Riksförbund, LR, som organiserar majoriteten av lärarna i gymnasieskolan samt även behöriga lärare i grundskolan, eller Lärarförbundet, LF, som organiserar främst förskollärare och lärare, accepterar detta.

I DN:s Fokusartikel säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner att ferietjänsterna och möjligheten att arbeta hemma är det som håller skolan uppe i dag.

lördag, 13 mars, 2010

Gymnasielärarna frånåkta

På lördagen kan man läsa en nyhetsartikel från TT, som finns på alla nyhetsajter. Det som den säger är kort och gott att:

”Lärarna är blåsta medan sjuksköterskorna har dragit vinstlotten i kampen om kommunsektorns lönepengar de senaste åren.”

TT konstaterar att en sjuksköterska har fått dubbelt så hög löneökning som en lärare. I årets lönerörelse har framför allt lärarfacken krävt högre löneökningar än andra grupper. Det TT visar är att det är ett befogat krav från särskilt de välutbildade lärarna.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kallar det som skett med lärarlönerna för en katastrof.

- Tittar du på utvecklingen från 1996 och framåt ser det ännu värre ut, säger hon till TT:s reporter

Metta Fjelkner menar att det är en medveten strategi från kommunerna att pressa samman lönerna.

Dock drar  TT en felaktig slutsats när man föer samman kommuner och landsting, som ju har skilda ekonomier. Däremot är det tydligt att kommunerna inte satsat på de välutbildade gymnasielärarna.

Det blir väldigt tydligt att utbildning inte lönar sig i SKL:s ögon. För den som överväger att bli lärare i gymnasieskolan ges nu ännu mindre anledning att göra det valet. Risken är att inga talanger kommer att välja detta yrke. De får sämst betalt och minst frihet men de har de högsta kraven…

lördag, 6 mars, 2010

Ge lärare bättre betalt

Senaste tiden har det kommit allfler signaler om att insikten att lärarlönerna måste höjas rejält sprider sig.

Sydsvenska Handelskammaren presenterade en rapport i slutet av december där man menade att duktiga lärare måste kunna få 10 000 kronor mer i lön. Häromdagen i Sydsvenskan sa Moderaterna i Burlöv att de bästa lärarna måste få högre lön.

Och i dag har Dagens Nyheter en huvudledare med rubriken ”Billiga lärare” som konstaterar att  svenska lärare har bland de lägsta lönerna i Västeuropa, enligt en årlig undersökning från den schweiziska storbanken USB.

En grundskolelärare i Stockholm med tio års erfarenhet tjänar omkring 25.000 kronor i månaden. I många andra jämförbara länder är lönen 10-15 000 kronor högre. DN skriver:  ”En framgångsrik skola förtjänar stolta lärare. Låga löner stärker inte självkänslan.”

Vidare lyfter ledaren Lärarnas Riksförbunds undersökning  ”Från byråkrati till undervisning”:

”De låga lärarlönerna innebär att Sverige har relativt låga kostnader för undervisning. Genomsnittet för hur stor del av grundskolans kostnad som går till undervisning är 63,6 procent i OECD-länderna. Men i Sverige är motsvarande siffra bara 50,1 procent. Resten går framför allt till lokaler och övrig personal i skolan.

Det innebär att vi har en lågbudgetskola i Sverige trots att vi lägger stora resurser på utbildningssystemet. Vi köper billig undervisning av lärare med kort utbildning och lägger relativt mycket pengar på lokaler och andra personalkategorier i skolan.”

fredag, 26 februari, 2010

Lärarutbildningen måste locka de bästa

Lars Pålsson Syll, debattglad professor i samhällskunskap vid Malmö högskola tar upp en känslig fråga i Sydsvenskan på fredagen.

I debattartikeln För dåliga studenter på lärarutbildningen menar han att regeringens förslag till ny lärarutbildning blundar för att det avgörande problemet inte är utbildningens innehåll utan vilka som söker och antas till utbildningen.

Artikelförfattaren räds inte hårda formuleringar. Han skriver bland annat:

”Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterrätt.”

Pålsson Syll påpekar att kunskapsnivån hos dem som söker sig till lärarutbildningen blivit allt sämre. Den som läst Lärarnas Riksförbunds omtalade rapport Vem blir vad och varför?” , som också artikelförfattaren hänvisar till känner igen uppgifterna. Där visade det sig att elever som studerar på lärarutbildningen nu har sämre kognitiv förmåga än tidigare.

”Tyvärr är de studenter som kommer till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Deras sämre förkunskaper gör att det man för bara tio–tjugo år sedan kunde ta för givet att studenterna hade med sig i bagaget från gymnasiet får man istället ägna stora delar av de första högskoleåren åt att ge dem.”

De här trenderna och problemen, menar han, är speciellt tydliga inom lärarutbildningen.

”Lärarstudenter rekryteras i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också sjunkit under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter således försämrats, ställs allt högre krav på lärarutbildningens akademiska nivå.”

För att mer meriterade studenter skall kunna rekryteras måste läraryrkets lönenivå och status höjas rejält, menar Pålsson Syll.

”Om lärare får bättre lön och arbetsvillkor så kommer också bättre studenter att söka sig till lärarutbildningarna. Först då kan vi få en skola som är bäst i klassen.”

Mycket i Pålsson Sylls debattartikel påminner om budskapet i den debattartikel som Metta Fjelkner hade i Dagens Nyheter när rapporten ”Vem blir vad och varför?” presenterades.

söndag, 21 februari, 2010

Rimliga ersättningar eller krav på hjältar

I söndagens Expressen pläderar ledarskribenten Karin Olsson för bonusar för lärare i sin krönika ”Skolans hjältar bör få bonusar”.

Hon skriver bland annat :

”För att lyfta skolan är en extra slant eller lönetrappor kopplade till konkreta kunskapsresultat viktiga verktyg. Duktiga lärare och rektorer gör hela skillnaden. Egentligen förtjänar de världens bästa bonusar.”

Visst låter det bra? Men samtidigt vet skribenten att bonussystem inte har någon förankring bland medborgarna. Alltför många feta direktörsbonusar har förstört detta så kallade ”incitamentinstrument”. Ändå pågår flera försök att hitta kopplingar mellan kunskapautveckling och lärarlöner.

Givetvis lyfter Olsson fram den så omtalade McKinseyrapporten, som visat att den viktigaste faktorn för att elever ska nå goda resultat är den enskilde lärare.

Då är det är lite underligt att ett beprövat system, som använts tidigare inom skolan, inte föreslås. Tidigare kunde nämligen den lärare som ville ta extra undervisningstid, extra timmar, få extra betalt. Liksom i alla andra yrken belönades en extra insats.

Så är de märkligt nog inte i dag. Istället lägger arbetsgivaren in allmer uppgifter som ska klaras av på samma tid som tidigare. Mer möten, mer utvärderingar, men inte mer lön är verkligheten för dagens lärare.

Kanske behövs det istället mindre tal om hjältar och mer om att läraren ska få rimlig ersättning för sin arbetstinsats?