Arkiv för kategori ‘lärare’

« Äldre inlägg
torsdag, 16 maj, 2013

Arg lärare – med rätta

Gymnasieläraren Ola Håkansson har fått nog. Han arbetar till vardags på Marina läroverken i Danderyd och har följt debatten om skolan och alltmer känt frustationen stiga. Och en dag kände han att nu fick det var nog med svartmålning och skuldbeläggning av lärarna.

Han skrev ett debattinlägg som publicerades i SKL:s tidning Dagens samhälle. En tidning som läses av alla makthavare och beslutsfattare i det kommunala världen, och därmed av de som idag styr svensk skola. Ja, även utbildningsminister Jan Björklund och rikspolitikerna läser nog Dagens Samhälle, som en gång hette Kommun-Aktuellt.

Artikeln börjar så här:

”Jag kommer ut nu. Som lärare, alltså. Jo, jag är en av dem. En av alla de lärare det skrivs om i tidningarna när krisen i skolan behandlas.
Du kanske har undrat om vi egentligen finns. Jag menar, det är så många som uttrycker sina åsikter om skolan i dag, så många som vet hur skolan ska skötas. Men från oss har du inte hört så mycket. Det är inte ofta de vänder sig till oss som arbetar med att utbilda era barn inom en skola som enligt mediers beskrivning är i fritt fall. Nu vet du. Vi finns. Och vi är många som är arga.”

Ola intervjuas äveni Dagens Samhälles senaste nummer som utkommer i sin pappersutgåva idag och där också en förkortad version av artikeln finns. I intervjun säger han:

”Jag tror att förklaringen till att så många har läst och röstat är att det är många lärare som känner igen sig. Det är mest forskare och fackförbundsföreträdare som kommer till tals i media om skolans kris, men vi vanliga lärare får inte göra vår röst hörd”.

Just nu har 37 000 personer läst debattartikeln på nätet och där har över 21 000 har hållit med Ola. Alla som angett vad de tycker om artikelns budskap har faktiskt hållit med, 100%.

Överhuvudtaget har läsarna av Dagens Samhälle en mycket stor förståelse för lärarnas argument och stödjer lärarnas budskap. I nytillträdde LR-ordföranden Bo Janssons artikel, Skolan kräver starkare nationell styrning, också den i sensate numret av Dagens Samhälle, är stödet också väldigt högt. Nästan 90 procent håller med om det.

Förhoppningsvis får inlägg som Ola Håkanssons, och även  Bo Janssons, till följd att fler lärare reser och säger: ”Nu räcker det!”

Rätt riktad ilska är aldrig fel. Och att stå upp för sitt yrke är nödvändigt för lärarna i dag.

Dela med andra:

Postat i lärare, läraryrket, Okategoriserade | 2 kommentarer »

söndag, 14 april, 2013

Dags för politikerna att lyssna nu

Söndagens ledare i Expressen förtjänar många läsare. Återigen sätter Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarredaktion fingret på den så uppenbara ömma punkten. Hon påpekar hur våra politiker gör allt för att slippa ta itu nmed den strukturella problemen och blundar för behovet för nödvändiga systemkorringeringar.

I ledaren ”Sätt Björklund i skolbänken” skriver Anna Dahlberg bland annat utifrån Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall” (Leopard förlag):

”Fram till 1990 gick den svenska och finska skolan hand i hand. Skolresultaten var goda och likvärdigheten i skolan var hög. Efter det har Sverige och Finland gjort helt olika vägval.

Finland fortsatte som tidigare, eller som finländare tydligen brukar säga när de möter sina svenska kollegor: ‘Vi kopierade allt som hände i svensk skola, men slutade med det 1990′.

Sverige däremot inledde ett skolexperiment med dramatiska och ideologiskt motiverade reformer. Skolan kommunaliserades. Timplaner, behörighetskrav och andra regelverk skrotades till förmån för målstyrning. Ovanpå det kom friskolereformen 1992 som skapade världens mest marknadsanpassade skolsystem.”

Dahlberg påpekar att i inget annat västland sjunker kunskaperna i matematik och läsning lika snabbt som i Sverige. Hon konstaterar att den svenska skolan inte längre utjämnar inte livschanser, ”utan cementerar dem.”

Samtidigt tävlar nu de politiska partierna om att profilera sig i skolfrågan. Men utan att vilja lyfta blicken.

”Jan Björklund (FP) lanserar den ena reformen efter den andra, men blundar helst för problem som är kopplade till friskolereformen. Socialdemokraterna å andra sidan bråkar gärna om läxhjälpen, men vägrar ifrågasätta den egna kommunaliseringen.”

Dahlberg talar om politisk prestige och understryker att det som sticker ut mest ur ett internationellt perspektiv – lärarkrisen och revolutionen av skolsystemet – är det som diskuteras minst av våra politiker. Hon avslutar:

”Vi har inte råd med dagens politiska låsningar. Det är dags att tillsätta en skolkommission bestående av svenska och internationella experter med uppgift att nagelfara det svenska skolfiaskot. Låt Pasi Sahlberg, Finlands ledande skolnestor, leda kommissionen.

Björklund och hans meningsmotståndare får snällt sätta sig i skolbänken och lyssna.”

Ja, kanske är det dags för politikerna att lyssna nu. Och lyssna noga.

Dela med andra:

Postat i kommunaliseringen av skolan, kunskapsresultat, lärare, statligt ansvar för skolan, undervisning, utveckla skolan | Inga kommentarer »

söndag, 31 mars, 2013

Intensiv skoldebatt i nytt skede

Den gångna veckans skoldebatt har varit mycket intressant. Något har hänt.

Först kom uppropet ”Staten måste ta ansvar för den svenska skolan” i tisdagens Dagens Nyheter från 13 framstående kulturpersonligheter, politiker och opinionsbildare. Alla ville de se ökat statligt ansvar för skolan.

De menade att farhågorna besannats om ökande klyftor i den svenska skolan efter de stora skolreformerna på 90-talet. De skriver:

”I Sverige skedde kommunaliseringen av skolan ungefär sam­tidigt med friskolereformen. Trots goda intentioner har denna decentralisering misslyckats och nu måste staten ta ett nytt ansvar. Vi kan aldrig acceptera att elevers bakgrund och bostadsort avgör hur väl de lyckas.”

På tisdagen kunde vi också  läsa debattartikeln ”Stoppa barnexperimentet på svensk skola” i Aftonbladet av Metta Fjelkner och Per Kornhall där förslag ges på vad som kan göras:

”För att vi ska kunna nå målet om en nationell kunskapsskola måste bland annat följande göras:
* Vi behöver diskutera vinster, elevpengssystemets korrumperande verkan och det segregerande skolvalet.
* Vi behöver ge lärarna och rektorerna förtroende och verktyg. Staten måste ha tydliga och skärpta regler kring till exempel undervisningstid och möjlighet att ordinera stödundervisning. Lärarna ska ha en tydlig och stark ordinationsrätt.
* En stark nationell skolmyndighet behöver skapas. Den ska ha integritet och ansvara för att skolans utveckling blir stegvis, genomtänkt och inte beroende av politiska nycker.
* Vi behöver en oberoende skolkommission. Den ska ha ett öppet uppdrag att se över konsekvenserna för skolan av de reformer som infördes på 90-talet och med ett tydligt uppdrag att se på de länder som har skolsystem som ger barn det vi vill att våra barn ska få.”

Samtidigt inleddes DN:s skolgranskning som lyfte fram problemen med resultaten och lärarutbildningarna. I onsdagens artikel var rubriken ”Nästan vem som helst kan bli lärare”, vilket inte var riktigt sant. Däremot kommer nästan vem som helst in på utbildningen eftersom få söker den, ett nog så stort problem…

På onsdagen skrev också flera ledamöter ledamöter vid Kungl. Vetenskapsakademien en debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan”. Där lyfts problemen i det svenska skolsystemet fram i ljuset.

Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras, menar man.

Det mest spridda citatet är emellertid följande:

”Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade under symposiet det svenska systemet som ”till höger om högern” och ur brittisk synvinkel så radikalt att det inte ens diskuterades under Margaret Thatchers tid som premiärminister.”

Och så på lördagen kommer ännu en debattartikel i SvD som skakar om i den kamp som pågår inför socialdemokraternas partikongress. I ”Staten måste ta grepp om skolan” går sju LO-fack samman med Saco-facket Lärarnas Riksförbund, och kräver en kompensatorisk skola med statlig finansiering för att garantera likvärdigheten för alla elever.

På en vecka har alltså skolplanen ritats om. Nu måste behovet av statlig styrning för likvärdigheten erkännas, även från försvararna av dagens ”extrema” skolsystem. Nu kan inte debatten tystas mer.

Få röster mot problembilden har höjts. SKL för dock i en replik till uppropet i DN, ”Att förstatliga skolan löser inte problemen”, fram den vanliga ramsan om att låta bli krisen i strukturen och systemet, för att istället ägna sig åt symptomen.

Men att att staten tar ett större och tydligare ansvar är givetvis inte tillräckligt, men det är nödvändigt för att kunna göra rätt saker – över hela landet, och inte bara när eller där lusten faller på…

Även S-ledaren Stefan Löfven fastnar delvis i ”rör inte systemet”-fällan. I en debattartikel i DN på lördagen med den vällovliga rubriken ”Fler unga begåvningar måste välja läraryrket” för han tillsammans med Lf:s ordförande fram att angelägna krav som mindre klasser och annat är viktigare än att förändra den struktur som så många påtalat leder, och fortsätter leda, skolan fel.

Båda inläggen från lärarfacken och företrädare för arbetarrörelsen pekar ändock delvis på samma sak. Nämligen att det är oacceptabla skillnader mellan kommunerna. Här finns förslag på nationell finansiering respektive på att skollagen skärps när det gäller kommunernas skyldigheter.

Klart är att staten måste vara oerhört mycket tydligare gentemot kommunerna när det gäller ambitioner och ekonomiska prioriteringar för skolan.

Dela med andra:

Postat i lärare, Lärarnas Riksförbund, lärarutbildning, likvärdighet, Okategoriserade, skolans finansiering, statligt ansvar för skolan, utveckla skolan | 1 kommentar »

lördag, 23 mars, 2013

Mer om lärarnas stressade arbetssituation

I fredags kunde vi läsa mer om lärarnas pressade och stressade arbetssituation. Bland annat i ETC Örebro, ”Lärarna slår larm om jobbstressen”

Lärarnas tuffa arbetsmiljö och krav på förändringar uppmärksammades också i SVT:s Tvärsnytt, ”Lärare kräver mer tid”.

Det var Lärarnas Riksförbund i Örebro som uppmärksammade lärarnas tuffa arbetssituation och arbetsbelastning samt krav på förändringar.

LR i Örebro redovisade resultatet av den enkät som man skickat ut till sina medlemmar runtom på skolorna i Örebro.

Resultat är detsamma som från andra undersökningar: nio av tio lärare upplever att de har för hög arbetsbelastning vilket leder till stress.

”Förr kunde jag mer koncentrera mig på undervisningen medan det idag är mycket dokumentation och det tar tid från undervisningen”, säger läraren Ann-Sofi Arnström.

Nu kräver man förändring. Arbetsgivaren, Örebro kommun, måste peka på vilka arbetsuppgifter som lärarna ska prioritera.

”Det ska bli tydligt vad som ingår i lärarnas arbetsuppgifter och vad som ryms inom arbetstiden”, säger Carin Arnesson, huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund.

Dela med andra:

Postat i Arbetsmiljö, lärare, Lärarnas Riksförbund | 1 kommentar »

tisdag, 12 mars, 2013

Viktigt steg för att säkra elevers rätt till undervisning

I går gick Lärarnas Riksförbund ut med Moderaterna i ett gemensamt utspel i TV4 där man enats om tre olika krav för säkra elevers rätt till undervisning.

Och idag går man ut i en gemensam debattartikel, ”Vi är överens om att lärarna måste få mer tid för undervisning”.

När Lärarnas Riksförbund får med sig det stora regeringspartiet moderaterna på att förorda nationella stadievisa timplaner så är det något stort som hänt. Och därmed har Sveriges lärare och elever fått ett brett och tydligt stöd även från regeringen.

Bakgrunden är given. Eleverna i den svenska skolan får för lite undervisningstid med sin lärare. Många elever når inte kunskapsmålen för att tiden helt enkelt inte räcker till.
Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer var så sent som förra sommaren ute med en gemensam rapport om bristerna i elevers möjlighet att få en likvärdig skolgång och en god utbildning.

Och då skrev man även i debattartikel i Aftonbladet, ”Svenska elever får för lite undervisningstid”. Där tog man upp den ohållbara situationen att eleverna inte får den undervisning de har rätt till.     

I det aktuella utspelet föreslår alltså Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé tre framtida reformer för att öka tiden mellan lärare och elev:

1. Utökad undervisningstid för eleverna
2. Stadieindelad timplan
3. Minska lärares administration

”Detta är grundbulten i en nationell skola som ger eleverna likvärdiga möjligheter. Lärarnas Riksförbund har länge kämpat för elevers rätt till nationella stadievisa timplaner med garanterad lägsta nivå”, säger Metta Fjelkner i ett uttalande.

Folkpartiets utbildningsminister Jan Björklund stödjer sedan tidigare Lärarnas Riksförbunds linje och kraven på att stadievisa och nationella timplaner ska införas. Till Ekot sa han så sent som i söndags i ett inslag från Folkpartiets landsmöte:

”Jag menar att vi nu måste återskapa robusta timplaner, både i gymnasieskolan och i grundskolan. Timplaner som är både ämnesindelade och stadieindelade.”

I samma nyhetsinslag kan man notera att att Lärarförbundets, Lf:s, ordförande istället varnar för att ”låsa in” undervisningen i exakta timplaner och vill behålla dagens situation.

 

 

Dela med andra:

Postat i elever, lärare, undervisning | 1 kommentar »

fredag, 22 februari, 2013

Fackliga segrar för lärarna

Denna vecka har varit en viktig och framgångsrik vecka för Lärarnas Riksförbund. Det har blivit tydligt vad det betyder att kunna fokusera på lärarnas och vägledarnas intressen.

Genom att just koncentrera sig på medlemmarnas problem med arbetsbelastning eller orättfärdig skattebeslut så har förbundets jurister och företrädare kunnat glädja sig åt två besked som kommer få betydelse.

Uppmärksammad seger om arbetsbelastningen
Den fråga som har störst nationella återverkningar är en uppmärksammad seger för Lärarnas Riksförbund mot Stockholms stad och som kommer minska lärarnas arbetsbörda.

Genom den fastslog Arbetsmiljöverket att lärarnas arbetsbelastning är för stor.

Lärarnas Riksförbund drev ensamt frågan mot stadens utbildningsförvaltning. Resultatet blev att Arbetsmiljöverket nu kräver att arbetsgivarna i Stockholm stad minskar lärarnas arbetsbelastning. Annars får de böta två miljoner kronor.
Se också pressmeddelandet.

Nyheten slog ner som en smärre ”bomb” i Kommun- och Skolsverige.

I  SVT ABC var det en toppnyhet.

Även Sveriges Radio Stockholm rapporterade.

I TV4 Nyheternas inslag lyftes frågans nationella betydelse fram. Nu måste alla  kommuner förhålla sig till Arbetsmiljöverkets besked. ”En milstolpe”, sa förbundsordförande Metta Fjelkner.
(Scrolla fram fem minuter in i nyhetssändningen.)

Och i morse kunde vi höra Metta Fjelkner i  P1-Morgon där hon underströk att arbetsmiljöverkets krav på Stockholms stad kan få konsekvenser för lärarnas arbetssituation i resten av landet.
Och dessförinnan samma morgon intervjuades Ragnar Sjölander, LR Stockholms ordförande och huvudskyddsombud, i Sveriges Radio Stockholms morgonprogram.

Ibland står det i blixtbelysning vad en stark facklig organisation betyder.

Bra att veta är att kollegorna i Lärarförbundet, Lf, givetvis inbjudits att vara med att driva  arbetsbelastningsfrågan gemensamt av LR Stockholm. Men av olika skäl valde man att avstå.

Det är viktigt att debatten fokuserar på vad utbildningsförvaltningen nu tvingas göra.  Och att se vad detta kan betyda för lärarna i hela landet. Detta sätte en stor press på alla kommuner att lysna på lärarna och inte lägga på fler nya arbetsuppgifter utan att ta bort andra.

Förlikning som gick lärarnas väg
På onsdagen kom beskedet att Lärarnas Rikförbunds medlemmar i Kungsbacka, som fått hjälp att driva en tvist till förlikning nu får en rejäl ersättning för att en beordrat arbetsresa hade förmånsbeskattats, trots att arbetsgivaren, kommunen tvingat lärarna att åka.

Bland andra Sveriges Radio Halland uppmärksammade frågan.

Också detta är en glädjande seger för Lärarnas Riksförbunds medlemmar. I denna tvist som pågått i flera år var Lärarnas Riksförbunds jurist drivande.

I Göteborgs-Posten läser vi mer om bakgrunden.

Dela med andra:

Postat i Arbetsmiljö, lärare, Lärarnas Riksförbund, skolmiljö | 3 kommentarer »

torsdag, 31 januari, 2013

Språkförståelse försämras – vi måste satsa på lärarna

”Problemen för svenska skolan har kommit från politiskt håll och från trendpedagoger som velat pröva sina idéer. Därför är en nödvändig väg att nu stärka lärarnas autonomi och såväl deras lön som arbetsvillkor.” Det skriver Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Bo Jansson i en debattartikel i UNT i dag,”Skolans inriktning har varit fel”.

Artikeln är ett inlägg i den pågående debatten om svenska studenters försämrade kunskaper i svenska som nio högskolelärare uppmärksammade i början av året och vädjade att något måste göras.

Bo Jansson menar att strukturen och inriktningen under lång tid har varit fel i skolan. Läraren ska inte vara ”handledare” åt elever som söker kunskap på egen hand. Läraren ska vara behörig, undervisa och leda rätt. Jansson skriver bland annat att:

”Vi vet att eleverna behöver fler behöriga lärare, utbildade för ämne och skolform. Vi vet att eleverna behöver lärarledd undervisning. Nu finns det äntligen en ny syn på detta och en ökad förståelse för våra krav.

Länge har det ansetts konservativt att hålla fast vid gamla bildningsideal. Men vi är inget särintresse för en ‘bildningselit’, i stället företräder vi här ett nationellt intresse för en likvärdig och bra skola. Vi ser att de elever som tappar mest kommer från hem med de sämsta förutsättningarna.

Många av de politiker som hyllat det ‘nya’ och ansett att gamla bildningsideal är förlegade har anledning att ångra sig nu när skolan är allt mindre kompensatorisk och inte förmår utjämna livschanserna.

När det gäller läsningen så är givetvis gemensam läsning mycket viktig. Det ger diskussioner som ger motstånd, och ökad kunskap. Det är inte gammalmodigt att ha lärarledd undervisning. Det är framtiden!

Samtidigt har det blivit än mer nödvändigt med ökad statlig styrning. I ett system med dubbelkommando styr ingen. Och i takt med att staten tvingats gå in när kommunerna misslyckats så borde någon ha vågat sig på att verkligen begränsa det kommunala självstyret i skolfrågorna. Men det har ingen vågat. Det kanske är dags för det nu?

Ett direkt uppdrag från stat till lärare ger styrka. Mellannivån kommunen behövs inte när det gäller utförandet av kunskapsuppdraget.

Problemen för svenska skolan har kommit från politiskt håll och från trendpedagoger som velat pröva sina idéer. Därför är en nödvändig väg att nu stärka lärarnas autonomi och såväl deras lön som arbetsvillkor. Det kan uppnås genom en starkare nationell styrning med en direktlänk där uppdraget går till lärarna. Det är en väg ut och fram för svensk skola.” 

 

Dela med andra:

Postat i kommunaliseringen av skolan, kunskapsresultat, lärare, Lärarnas Riksförbund, statligt ansvar för skolan | Inga kommentarer »

tisdag, 29 januari, 2013

Läxhjälpsdebatt provocerar lärare

Synen på läraryrket är en fråga som Lärarnas Riksförbund kämpar med dagligdags. I veckan var det dags igen för generaliserande uttalanden om lärare.

Under rubriken ”Har läxhjälp blivit en statusmarkör?” diskuterades under måndagens Studio Ett det nya utökade Läx-Rut, som ger möjlighet att få skatteavdrag för läxläsning och mycket annat i gymnasiet, som exempelvis personlig tränare.

I programmet gjordes ett uttalande av en medarbetare på Röda korset som upprört flera lärare. En civilingenjör som kommer till Röda Korset två gånger i veckan som volontär för att hjälpa eleverna med sina läxor, sade han ville bli lärare men avråddes på grund av lärarnas dåliga status.

På frågan varför behöver så många elever hjälp så sade han bland annat att eleverna inte förstår  lektionen, att läraren hinner inte med, samt många elever klagar på grund av att lärarna är dåliga.

En lärare som lyssnade på programmet säger:

”Röda korset har ingen kompetens att bedöma om vi bra eller dåliga de ska inte vara med och driva oss ännu längre ner. För det är skilnad att undervisa två kvällar i veckan och leka superlärare än att arbeta som lärare på heltid. Jag är trött på alla experter som tror sig veta hur skolan ska vara, men själv har denne valt ett välavlönat yrke… ”

Ja, man kan förstå den lärare som får nog. Därför fortsätter Lärarnas Riksförbund att arbeta för ett återupprättande av läraryrket. I det stora som i det lilla.

Dela med andra:

Postat i lärare, lärarlöner, Lärarnas Riksförbund, likvärdighet | Inga kommentarer »

torsdag, 24 januari, 2013

Lärarna hårt pressade

Lärare är hårt pressade idag. Det visar nu också en enkät genomförd av Lärarnas Riksförbund i Lund och som presenteras bland annat i Sydsvenskan i dag, ”Jag har aldrig sett så många slitna lärare”.

Resultaten stämmer väl med förbundets centralt genomförda arbetsmiljöundersökningar.

Bland annat visar det sig att stress och sömnproblem är vanliga bland lärare och studie- och yrkesvägledare. Lärarnas Riksförbunds företrädare i Lund säger att lärarna de två senaste åren varit trötta och stressade. Några siffror ur undersökningen:

* 72 % anser att de inte hinner med sina arbetsuppgifter (2011 var det 68 %).

* Cirka 70 % har funderat på att sluta arbeta som lärare eller vägledare och 30% har agerat aktivt för detta.

* 81 % anser det är svårt att kombinera alla de krav som ställd i arbetet från elever, föräldrar, skolledning mm. (2011 var det 75 %).

* 86 % har haft besvär av stress (2011 var det  77 %).

* 64 % har haft sömnproblem (2011 var det 54 %).

Lärarnas Riksförbund företrädare konstaterar lakoniskt att arbetsgivarna har ett stort förbättringsarbete framför sig…

Förslagen på vad som ska göras är konkreta och övervägda. Lärarna Riksförbund i Lund ser tre vägar framåt och ger följande förslag för en bättre arbetsmiljö:

1. Låt en grupp rätta nationella prov centralt, till exempel av pensionerade lärare.

2. Utvärdera Unikum, ett lokalt omdömessystem, och nyttan av det. Ta bort omdömena från åk 6 när det ändå delas ut betyg.

3. Anställ fler lärare per elev.

Samtidigt skriver tidningen Du & Jobbet att lärarnas arbetsbörda ökar kraftigt, ”Lärare har yrket där arbetsbördan ökat mest” . Mer än åtta av tio grundskollärare säger att arbetsbelastningen har ökat de senaste fem åren. Det gör lärarna till den grupp där belastningen ökat mest.

Nyligen gick Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Bo Jansson ut och krävde att de skrifliga omdömena i år 6-9 ska avskaffas eftersom det sätts betyg då:

”Alltfler partier och politiker börjar inse det ohållbara med lärarnas ökande administrationsbörda. Lärare måste få fokusera på undervisningsuppdraget. Det är helt avgörande om vi ska kunna vända på kunskapstappet i svensk skola”, sa Bo Jansson.

Dela med andra:

Postat i Arbetsmiljö, lärare, Lärarnas Riksförbund, läraryrket, skolmiljö, utveckla skolan | 1 kommentar »

onsdag, 2 januari, 2013

Universitetslärare vädjar om hjälp: ”Våra studenter kan inte svenska”

Nio lärare vid Uppsala universitet och även Linköpings universitet väjdar idag i en debattartikel i Upsala Nya Tidning till landets beslutsfattare att ge svenskundervisningen mer resurser. De ser nämligen att deras studenter helt enkelt inte längre kan svenska…

Detta är en djupt omskakande text som borde göra de beslutsfattare som man vänder sig till mycker bekymrade – men också leda till snabb handling på många olika plan.

De nio lärarna, där det finns lektorer, doktorander, forskare och även en professor, skriver:

”Under en följd av år har vi som undervisar vid universitetet noterat sjunkande förkunskaper hos studenterna som kommer till oss från gymnasiet.

Våra iakttagelser stämmer tyvärr väl överens med PISA 2009 och andra mätningar av svenska elevers studieresultat. Svenska elevers läsförståelse har försämrats under 2000-talet. Rapporten Effekterna av en dåligt organiserad skola från Lärarnas riksförbund (2012/04) visar, att trots att lärare på grund- och gymnasienivå får allt fler arbetsuppgifter har lärarens tid för varje enskild elev minskat.

Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå.

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.”

I artikeln ger man exempel på en rad språkproblem som yttrar sig i undervisningssammanhang. Samtidigt understryker man att det inte är något fel på studenternas begåvning.

”Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning.”

Artikelförfattarna avslutar med att slå fast att dagens skolungdomar måste få ett fungerande språk:

Vi som undervisar på universitetsnivå har inga möjligheter att täcka upp för de brister som uppstått redan i grund- och gymnasieskolan. Som läget är nu har vi stora svårigheter att ens åstadkomma en acceptabel kunskapsnivå i vårt eget ämne hos våra studenter – alltför många av dem förstår helt enkelt inte vad vi säger.”

Visst kan en del av problemen bero på att det idag är fler än tidigare som studerar på universitet och högskola och de har inte det kulturella bagaget med studievana och grundkunskaper med sig.

Ambitionsnivån har också höjts kraftigt i skolan där alla ska nå godkänt och klara målen. I alla fall på papperet. Men frågan är hur det ser ut i verkligheten?

Frågan är också om kartan ska fotrsätta gälla eller om man ska se sig omkring och agera utifrån verkligheten. Ska skolan styras av de som har kunskapen eller av de som önskar de har den?

Dela med andra:

Postat i kunskapsresultat, lärare, statligt ansvar för skolan | 2 kommentarer »

« Äldre inlägg