Arkiv för kategori ‘kunskapsresultat’

« Äldre inlägg
måndag, 5 juli, 2010

Skolan alltmer orättvis

Måndagens stora skolnyhet i Almedalen i var Lärarnas Riksförbunds rapport om ökande betygsskillnaderna mellan elever med fattiga och med rika föräldrar.

Läs rapporten direkt på Lärarnas hemsida, Rika barn lära bäst?

Nyheten om rapportens resultat spreds av såväl Dagens Nyheter, SVT Rapport, TV4 Nyheter och Aftonbladet, bland andra.

Läs också Metta Fjelkners debattartikel i Expressen, ”Arbetarbarnen förlorarna igen”. 

Almedalsveckan har fått en bra start där skolan ställs i centrum. Sverige börjar i skolan, som Lärarnas budskap var i en gammal kampanj, som dock fortfarande är angelägen.

Postat i betyg, kunskapsresultat, likvärdighet | 5 kommentarer »

fredag, 21 maj, 2010

”Klass 9 A” tillbaka!

Idag kan vi läsa i Skolvärlden att SVT fortsätter med den skolsatsning som man påbörjade med den oerhört uppmärksammade dokumentärserien ”Klass 9A”.

Nu är det klart att det blir en ny serie avsnitt, som börjar sändas i SVT 1 i vår. Den nya omgång blir med en ny skolklass, men lärarna Stavros Louca, Gunilla Hammar Säfström och Igor Ardoris kommer vara med igen.

Det tackar vi för!

Den här gången kommer den utvalda klassens lärare inte att bytas ut, utan i stället att få hjälp av de numera rikskända lärarna Louca, Hammar Säfström och Ardoris. Målet är att alla elever i klassen ska lyckas komma in på gymnasiet.

Postat i kunskapsresultat, likvärdighet | 2 kommentarer »

torsdag, 20 maj, 2010

Betyg från sexan tas emot positivt

I början av veckan berättade utbildningsminster Jan Björklund om regeringens förslag till tidigare betyg samt ett nytt betygsystem som går från A till F.

Lärarnas kommenterade det snabbt och mycket positivt i ett pressmeddelande. Från flera håll har reaktionerna varit välvilliga.

En typisk nyhetsartikel om förslaget hittar vi i dagens Karlskoga-Kuriren. Under rubriken ”Betyg redan i årskurs sex tas emot positivt” kan vi läsa vad lärarna i mellanstadiet på Karlbergsskolan tycker om betyg från sexan. 

”Det absolut viktigaste är att man får veta vad betyget betyder. Om betyget förklaras är det helt okej”, säger klassläraren Björn Johansson till tidningen. 

Björn säger en annan sak som är värd att lyfta fram särskilt i intervjun:

”Det är skolans uppgift att få eleverna att vilja studera vidare och uppmuntra dem. En definition av vad betyget innebär är jätteviktigt. Det är vår skyldighet att tala om var eleven ligger kunskapsmässigt.” 

Positiv till betyg, men kritisk till Björklund är den socialdemokratiske politikern Robert Noord. Han har gjort ett inlägg på sin blogg under rubriken Rör inte mitt betyg!

Noord är för betyg och anser inte att en strid om när betygen ska sättas är viktig. Därför kritiserar han att folkpartiets utbildningsminster inte strävat efter att nå en blocköverskridande enighet i betygsfrågan.

”Jan Björklund hade chansen att bli den skolminister som lyckades hitta en bred politisk överenskommelse om betygen. Den minister som skulle ta bort skolan som det ideologiska stridsfältet. Nu valde Björklund en annan väg. Hans egna framgång bygger på skolan som konfliktområde och då fick hans egna prestige gå före elevernas bästa. Trist för alla Sveriges unga.” 

Även Dagens Nyheters ledarskribent Johannes Åman är inne på samma linje – fast från en helt annan utgångspunkt. Under rubriken ”Blocköverskridande lösning hade varit mycket bättre” skriver han att det nu är klart att betygen blir en tydlig valfråga. Därmed får både Jan Björklund som Lars Ohly många tillfällen att profilera sig i frågan.

Åman anser att det är sorgligt och olyckligt att inte betygsfrågan redan varit avgjord. Han beklagar att:  ”Socialdemokraterna inte gjorde upp med regeringen om betyg från årskurs 6 så att frågan en gång för alla kunde läggas åt sidan. Det finns ju annat som är så mycket viktigare, exempelvis läraryrkets status och frågorna som gäller den löpande, dagliga utvärderingen av vad som sker i klassrummen.”

Postat i Okategoriserade, betyg, kunskapsresultat | Inga kommentarer »

torsdag, 20 maj, 2010

Myter från SKL

Bloggen måste tipsa om ännu en debattartikel från Dagens Samhälle. Det är frågan om kostnaderna för kommunernas administration som granskas och debatteras återigen.

I ”Felaktiga fakta från SKL” har nationalekonomen Johan Kreicbergs tillsammans  med Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram,  tittat närmare på SKL:s försök att försvara den kommunala byråkratin. Ett försök som inte tycks vara helt sanningsenligt…

SKL tycks nämligen försöka lura allmänheten att tro att administrationen, alltså byråkratin, är mycket mindre än vad den i själva verket är i den egna verksamheten. Detta genom att helt enkelt förstora andelen adminstratörer i den privata verksamheten. Enligt SKL är en snickare således egentligen till hälften en byråkrat och av de anställda på en revisons- och advokatbyrå är 100 procent administratörer…

Metoden känns igen. När Lärarnas Riksförbunds uppmärksammade rapport ”Från byråkrati till undervisning” presenterades på DN Debatt tidigare i år, ”Bara hälften av skolornas pengar går till undervisning”, försökte SKL göra samma sak, nämligen genom att räkna in andra grupper än de som granskades i rapporten får man fram en ”motbild” som inte svarar på kritiken att alltför lite resurser läggs på undervisning och alltför mycket resurser läggs på byråkrati och annat som inte har med undervisning att göra.

Postat i Okategoriserade, SKL, kunskapsresultat, likvärdighet, skolans finansiering, statligt ansvar för skolan | Inga kommentarer »

torsdag, 20 maj, 2010

Buller i skolan

I en debattartikel i Dagens Samhälle, ”Elever slås ut av buller”, lyfter en viktig fråga för både elever och lärare. Debattörerna påpekar att i debatten om brister i elevers kunskaper glöms akustikens betydelse för lärmiljön ofta bort.

Artikelförfattarna Håkan Bergkvist, hörteknisk samordnare vid specialpedagogiska skolmyndigheten, Magnus Blixt, grundskollärare, författare och föreläsare, och Anders Kjellberg, professor emeritus i miljöpsykologi vid högskolan i Gävle, skriver bland annat:

”En viktig förutsättning för delaktighet och nya kunskaper är att kunna höra vad som sägs, men också att kunna göra det utan nämnvärd ansträngning. Annars blir det svårare att komma ihåg vad som sagts och därmed att tillgodogöra sig nya kunskaper.”

Ny forskning visar att 5–6 procent av alla fjärdeklassare i en kommun har diagnosen ADHD och lika många till har samma symptom, men som bara uppträder i skolan. Det betyder att en dålig ljudmiljö förstärker elevernas svårigheter.

Debattörerna skriver vidare:
”Menar vi allvar med allas rätt till delaktighet kan vi inte acceptera en miljö som i onödan belastar barnens kognitiva förmågor.
I en undermålig akustisk miljö infinner sig ingen arbetsro. Att koncentrera sig tar mycket kraft från de kognitiva processerna. För många innebär det att man har alltför lite resurser över för vidare bearbetning och lagring av informationen.
Om vi ser till att skolans ljudmiljöer uppfyller samhällets minimikrav minskar miljöns utslagsmekanismer och barnen får mer kraft till skolarbete och lärande.”

Här har verkligen Sveriges Kommuner och Landsting en viktig uppgift att hjälpa kommunerna med att förbättra skolornas ljudmiljöer.

Postat i kunskapsresultat, likvärdighet, skolmiljö | Inga kommentarer »

onsdag, 19 maj, 2010

Kvalitetsinjektion för gymnasieskolan utlovas

Partiledaren Mona Sahlin talade idag vid Socialdemokraternas pågående kommunkonferens i Stockholm. Hon klargjorde att partiet kräver att kommunerna tar reda på var det behövs mer resurser i skola och utbildning för att kunna satsa mer och med bättre riktade resurser.

Sahlin beskrev det som ”en kvalitetsinjektion för gymnasieskolan”. Målet är att minska andelen elever som inte klarar gymnasiet. Idag är det 25 procent som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Så nog behövs det en injektion och satsning…

Postat i kunskapsresultat | Inga kommentarer »

tisdag, 18 maj, 2010

Om lärare inte får vara lärare går skolan utför

I fredagens Göteborgs-Posten finns en debattartikel som många lärare känner igen sig i. Det är gymnasieläraren Kaj Peter Wallesten, som huvudsakligen undervisar i religion och filosofi vid Schillerska gymnasiet i Göteborg, som skriver under rubriken ”Därför går det utför med svenska skolan”.

Bland annat skriver Kaj Peter Wallesten att med alla skolutredningar och läroplaner har lärarna förvandlats till handledare samtidigt som den kommunala nedmonteringen av skolan har fortsatt.

”De bästa skolsystemen är de som lyckas rekrytera högt begåvade studenter till läraryrket. Och all forskning pekar ut klassisk, pedagogisk kompetens som nyckeln till en bra skola. I stället har vi blivit vittnen till en kommunal nedmontering av en likvärdig svensk skola med någorlunda tydliga kunskapsmål.”

I sin debattartikel går han pedagogiskt igenom hur de kunskapsambivalenta rötterna i dagens svenska skola sträcker sig ända tillbaka till 1946 års Skolkommission och Alva Myrdal, Ragnar Edenman, samt Gösta Bagge.

”I Deweys anda såg de skolan som främst en fostrande kulturinstitution och de misstrodde mätbara kunskapsuppdrag. Också i 1973 års betygsutredning uttrycks oron för att betyg riskerar att ge skolans arbete en olycklig inriktning mot kunskaper och färdigheter. Resultatet tog form i Ulf P Lundgrens läroplan, LPO 94, med sina notoriskt otydliga kursmål. Det var dessa djupa rötter som kom att vattnas med koncentrerat näringsextrakt i den nykommunaliserade skolan.”

Wallesten beskriver hur lärarna förvandlades till ”handledare”. Till och med från Skolverket utgick direktiv om att det var fel att undervisa barn och ungdomar. Lärarens nya roll skulle vara att stödja och ge råd.

”Den ämneskunnige och didaktiskt erfarne läraren som leder en hel klass genom en lektion stämplades som förändringsobenägen. Eleverna skulle helt enkelt lämnas att söka sin egen kunskap, eftersom ingen ändå kan lära ut något. Man kan bara lära in. Så hette det.”

Den som läst Gunnar Ohrlanders bok ”Den gudarna älskar” känner igen sig. Där skildras med sinne för det komiska de djupt tragiska försöken att nedmontera läraryrket. 

Kaj Peter Wallesten avslutar sin debattartikel med följande insiktsfulla analys:

”Skolans största problem i dag är kanske den djupa förtroendeklyfta mellan arbetsgivare och lärare som grävts i kommunaliseringens spår. Den måste överbryggas – för elevernas skull! Finns något som tyder på att vi klarar detta på egen hand? Är detta rent av det tyngsta argumentet för ett återförstatligande av skolan?”

Postat i Okategoriserade, kunskapsresultat, likvärdighet | 1 kommentar »

tisdag, 4 maj, 2010

Satsning på teknik och naturvetenskap

Tidningen Ny Teknik har en stort uppslagen artikel i sitt senaste nummer, ”Så ska tekniklärarna bli mer kompetenta”, där man uppmärksammar Teknikdelegationens betänkande som i torsdags överlämnades till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Målet är bland annat att höja kompetensen i lärarkåren i dessa ämnen.

Teknikdelegationen tillsattes av regeringen 2008 för att ta reda på hur man stimulerar ungas intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Bloggen har tidigare uppmärksammat en debattartikel där delagationen presenterade en del av sina förslag.  Se inlägget ”Skolhuvudmannen tar inte sitt ansvar”.

När delegationens ordförande Leif Johansson (ladda ner pressmeddelandet som pdf) överlämnade betänkandet den 29 april sa han, enligt tidningen:

”Det här är den bästa investering i landets välstånd du kan göra under de närmaste fem åren, Tobias!”

I Teknikdelegationens 1,2 miljardersförslag är fortbildning av lärarkåren den tyngsta posten, 700 miljoner.

”Lärarna är en otroligt viktig grupp”, säger delegationens huvudsekreterare Teresa Jonek till Ny Teknik. Hon fortsätter:

”Och inte är det deras fel om de saknar behörighet i teknik- och naturvetenskapsämnena. Det är kommunerna, som ska ta ansvar för skolan.”

Enligt delegationens företrädare råder det förvirring kring vad ”behörig” innebär. Inte heller på detta område klarar ledningen i kommunerna sitt uppdrag.

Bland annat vill man se certifierade kommuner, som ligger långt fram inom det naturvetenskapliga och tekniska området. För att stärka och samordna insatserna för att höja intresset för teknik och matematik föreslår Teknikdelegationen en kommission.

Teknikdelegationens betänkande heter ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT” (SOU 2010:28). Det finns att ladda ned här i pdf-format.

Postat i Okategoriserade, kunskapsresultat, lärarutbildning | Inga kommentarer »

måndag, 26 april, 2010

Skolan viktig i kampen mot hiv och aids

I dagen Expressen görs ett mycket hedervärt och läsvärt försök att uppmärksamma skolans betydelse för att sprida kunskap om hiv och aids. I den kampanj som man gör tillsammans med Unicef kan man i dag läsa artikeln ”Skolan lär dem att skydda sig mot hiv”.

Tidningens medicinreporter Anna Bäsén skriver om hur hivepidemin i Zambia har gjort en miljon barn föräldralösa och hur risken för smitta och sexuella övergrepp tillhör vardagen. Men genom ämnet ”livskunskap” får eleverna kunskap bland annat om hur man kan skydda sig mot hiv och aids
”Lektionerna har gett mig bättre självförtroende, säger tolvåriga och föräldralösa Kapembua Kaziwe.
I sin kampanj och sin artikelserie har Expressen mött barn i jordbävningsdrabbade Haiti, i koleraepidemins Zambia, i krigets Afghanistan. Och i hivepidemins Zambia.

I dagens reportage kan vi läsa hur barnen får berätta om hur hiv smittar och hur svaren skrivs upp på svarta tavlan: blodkontakt, dela injektionsnålar eller rakblad, genom sex med någon som är smittad, mellan mor och barn, amning och blodtransfusioner med smittat blod. Eleverna får också veta att:

”Ni kan dansa tillsammans och sova ihop, men inte ha sex.”
Vi får också veta om bromsmedicinernas stora betydelse. För många av barnen är skolan livsviktig på mer än ett sätt. Den ger kraft och ljus i vardagen, den ger hopp.

I slutet av artikeln ges några fakta om Zambia, ett land med en befolkning på drygt tolv miljoner.

 * Sedan hiv-epidemin startade beräknas en miljon ha dött av hiv/aids.
* Nästan 15 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år är hiv-smittade. Fem procent av Zambias 15-åringar har hiv.
* Var femte gravid kvinna är hivsmittad och varje år föds 28 000 barn med hiv. Ungefär vart femte barn är föräldralöst.
* En halv miljon barn går inte i skolan. Ungefär vart femte barn slutar skolan innan det gått ut sjunde klass. Fler flickor än pojkar tvingas hoppa av skolan, på grund av fattigdom, graviditet och sjukdomar som hiv/aids.
* Bara var tredje ungdom vet hur hiv/aids smittar. Sedan 2007 har därför livskunskap införts i skolorna i Zambia.
(Källa: Unicef)

När jag läser denna artikel så tänker jag på det angelägna arbete som Lärarnas Riksförbund driver för att öka kunskapen om hiv och aids internationellt men också nationellt i vårt eget land. Bland annat genom boken ”Som en osynlig sten i mitt hjärta” och även genom Kunskapsstipendiet om hiv och aids.

Det är ett viktigt arbete.

Postat i Okategoriserade, kunskapsresultat | Inga kommentarer »

fredag, 23 april, 2010

”Om de tar min förtroendetid klarar jag det inte”

I nya numret av LO-Tidningen finns ett stort och genomarbetat reportage om läraryrket. Det är journalisten (och tidigare läraren) Johanna Wreder som beskriver läraryrket i skuggan av kärvande avtalsförhandlingar där arbetsgivaren vill slå ner på lärarna. I avtalsrörelsen på lärarnas område är tiden det viktigaste frågan.

I artikeln ”Lärarnas tid är här och nu” berättas om ett yrkeskår som är mycket pressad av ökande krav och en oförstående arbetsgivare.

Här möter läsaren Lena Klarås, högstadielärare på Fjällenskolan i Järfälla, när hon undervisar en sjätteklass. Lena, som också jobbar fackligt för Lärarnas Riksförbund, säger att hon är rädd för att kvaliteten på undervisningen blir sämre då läraryrkets status sjunker.  Arbetsgivarnas inställning i årets avtalsrörelse är en besvikelse, konstaterar hon.

På Lenas arbetsplats delar åtta lärare på ett arbetsrum med två datorer och en telefon. Hon är mycket bekymrad över arbetsgivarens försök att halvera förtroendearbetsiden, alltså den tid som läraren kan planera och anpassar undervisningen för varje elev.

”Tre minuter i veckan. Jag har räknat ut att det är vad jag har till rättning, bedömning och planering för varje elev. Nu vill politikerna minska det till en och en halv minut. Jag förstår inte hur de tänker”, säger Lena i reportaget.

Arbetsgivarna vill att lärarna ska vara 40 timmar i veckan i skolan, och att förtroendetiden minskas till fem timmar.

”Jag förstår inte vad de vill uppnå. De säger att vi ska finnas på skolan för eleverna, men i så fall tar de min tid till rättning och förberedelse. Det gynnar inte eleverna utan gör bara undervisningen sämre”, säger Lena.

För Lena Klarås är arbetstidsfrågan helt avgörande för framtiden.

” Om de tar min förtroendetid klarar jag det inte. Då kan jag inte ge eleverna den undervisning jag vill. Jag får ont i magen när jag tänker på det, men då måste jag sluta som lärare.”

Läs hela artikeln! Lena säger många kloka saker om läraryrket, om arbetstiden och om hur viktigt det är vem som blir lärare.

Nedan en bild från reportaget i LO-tidningen. Lena Klarås med sina sjätteklassare på Fjällenskolan.

 
 

Postat i Okategoriserade, SKL, arbetstid, avtalsrörelsen, kunskapsresultat | Inga kommentarer »

« Äldre inlägg