Arkiv för kategori ‘Katederundervisning’

tisdag, 20 november, 2012

Lärarutbildningens problem

Idag läser vi en synnerligen intressant artikel om lärarutbildningens problem. Den tar upp en del av problemen som funnits och fortsatt under de senaste tjugo åren.

Många av dessa problem var också det som slutligen fick Lärarnas Riksförbund att ta sin hand från 2001 års lärarutbildning och kräva en ny. Andra ville dock ha den gamla kvar. Sedan något år tillbaka har också en ny utbildning kommit på plats.

Men att ändra en så stor koloss som lärarutbildningen, den enskilt största utbildningen inom svenskt utbildningsväsende, är verkligen som att vända det tankfartyg som svenska skola beskrivits som. När det gäller lärarutbildningen kan man därtill misstänka att det finns en stark tröghet som inte försvinner med mindre än att det sker ett generationsskifte på många stolar…

I den nu aktuella artikeln ”Lärarutbildningen – bygge i förfall”, som vi alltså hittar på sajten Lärarnas Nyheter, konstateras att lärarstudenter kommer allt sämre rustade till högskolan.

Man kan tycka att när antalet utbildningsplatser på lärarutbildningen ökades så extremt kraftigt med 130 procent mellan 1989 och 2003 så borde risken för en kvalitetssänkning varit uppenbar.  

Nu konstateras att dagens lärarstudenter, jämfört med såväl tidigare år som andra utbildningar, har lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med annat modersmål än svenska.

Riktigt intressant är att läsa följande:
”en blivande mellanstadielärare i slutet av 1970-talet kunde få upp till 24 timmars undervisning per vecka. 1990 hade den genomsnittliga schemalagda undervisningstiden sjunkit till 14 timmar.
Och 20 år senare, 2010, fick enligt TCO:s mätningar en klar majoritet av lärarstudenterna mindre än 9 timmar lärarledd undervisning i veckan.
Sammantaget innebär det att undervisningstiden för en stor grupp lärarstudenter har minskat med minst 60 procent på 30 år.”

Ulf P Lundgren, professor emeritus i pedagogik menar att lärarutbildningen inte tillräckligt har kompenserat för den nya sortens lärarstudenter. Och han påpekar häpnadsväckande nog att:

”Lärarutbildningen tillhör inte på det sättet den akademiska kulturen.”

Intressant är också att läsa vad Jan Sjunnesson, skolledare och lärarutbildare vid Stockholms universitet, säger:

”Dessa studiesvaga studenter ska tillgodogöra sig skollärarens elementa, det vill säga en utvecklad läs- och skrivkunnighet samt förmågan att organisera och leda. Samtidigt som de av lärarutbildarna förväntas ta avstånd från dessa grundfärdigheter. Ofta hoppar de över det första steget och går direkt på att kritisera katederundervisning…”

man dra sig til minnes den animerade katederdebatten häromåret. Den röjde en på många sätt fördomsfull syn på just katedern som sympbolen för ”det gamla”, oklart vad det egentligen var.

Det är lätt att hålla med Jan Sjunnesson, om att det behövs högre intagningskrav på utbildningarna samt kanske en extra termin av intensiv studie- och skrivvägledning parallellt med ordinarie studier. Att helt enkelt satsa på kvalitet och kunskap. Och dessutom vill Sjunesson ha en mindre men mer kvalitativ lärarutbildning.

”Högskolorna vräker ut massutbildade, halvdåliga lärare i stället för att satsa på kvalitet.”

Detta stämmer väl överens med vad Lärarnas Riksförbund studerandeförening, LR Stud, krävt under lång tid. Man har drivit kravet av antalet platser på lärarutbildningarna rentav ska halveras.

Pedagogikprofessorn Ulf P Lundgren vill även se bättre examinationsformer på lärarutbildningen. De ska ”utformas så att studenterna inte kan smita undan och att lärarna får signaler i tid när det inte fungerar. I dag händer det att studenter med exempelvis dålig språkbehärskning upptäcks för sent under utbildningen.”

Men Ulf P Lundgren ser ändå positiva tendenser i den nya lärarutbildningen som funnits sedan förra året. Han säger:

”Attityderna håller på att ändras. Man diskuterar examinationsformerna och tar in litteratur på engelska. Det finns också en starkare knytning till de akademiska ämnena och en tydligare styrning av vad den utbildningsvetenskapliga kärnan ska innehålla, som läroplansteori, utbildningshistoria samt betyg och bedömningsfrågor.”

Det finns alltså hopp för lärarutbildningen. Genom en satsning på kvalitet i den nya lärarutbildningen finns en möjlighet att höja svensk skola. Men då gäller det också att alla samverkar i den riktningen.

Intressant bredvidläsning i detta sammanhang är den uppmärksammade undersökningen ”Vem blir vad och varför?” som Lärarnas Riksförbund presenterade redan 2008. Den tar upp frågan om vilka som väljer att bli lärare, och vilka som avstår – trots att de kanske skulle bli utmärkta lärare.

 

Dela med andra:

Postat i Katederundervisning, Lärarnas Riksförbund, lärarstudenter, lärarutbildning, LR Stud | 6 kommentarer »

torsdag, 17 mars, 2011

Strukturerad lärarledd undervisning

Det förs en spretig debatt om katederundervisning. Följ den på twitter – sök på #merkateder – och i bloggar. Vi kan se en tendens att man lämnar just katedern och diskuterar vidare.

Lärarnas Riksförbund känner igen kritiken. Den kunde höras när förbundet krävde behöriga lärare och när begreppet ”undervisning” lyftes fram, istället för handledning och omsorgsinriktning. Det är nödvändigt att stå upp för lärarnas professionalitet. I katedern eller var man nu må bedriva sin undervisning.

I dnna blogg har vi tagit upp frågan i syfte att nyansera och delvis desarmera explosiviteten i f-ordet ”kateder”. Något skämtsamt, men ändå med ett allvar i botten, ”Årets möbel”.

Ett genomtänkt inlägg i frågan görs av Jan Lenander, ”Strukturerad lärarledd undervisning”. Bland mycket klokt skriver han:

”Ett fungerande framtida samhälle behöver minst lika mycket struktur som vårt nuvarande och elever behöver lära sig detta också.”

Ett annat mycket bra inlägg har gjorts av Helena von Schantz på Newsmill,”Rätt av Jan Björklund att lyfta tillbaka katedern”.

”Den springande punkten här är ansvar och professionalitet. Vi lärare är ansvariga för att få våra elever att vilja lära sig – helst älska att lära sig. Det ansvaret är tyngst när det gäller de elever som har längst till högskola, dvs elever, framför allt pojkar från hem utan studietradition. Att vi har abdikerat det ansvaret är en viktig orsak till dagens snedrekrytering och dåliga resultat. För det är vårt ansvar och vår skyldighet att se till att det finns en balans mellan undervisning och handledning, mellan arbete i helklass och individuellt.”

Man kan slutligen undra varför det utbrutit en sådan storm i ett twitterglas. En delförklaring är att man givetvis vill passa på att missförstå ett ord, som förknippas med allehanda ting.

Att det är eleverna som drabbas och inte får tillräckligt av strukturerad lärarledd undervisning lämnas därhän. Bara inte läraren låtsas om att det är han eller hon som bestämmer och leder arbetet, eller?

Då slipper man också lyfta det Helena von Schantz talar klarspråk om.

”Varenda unge måste få träffa minst en brinnande, passionerad och inspirerande lärare under sin skoltid. Och det är precis den lärartypen man har satt så mycket krut på att förinta och fördriva under de senaste tjugo åren.”

Dela med andra:

Postat i Katederundervisning, kunskapsresultat | 7 kommentarer »

onsdag, 16 mars, 2011

Årets möbel

Den har kallats Årets möbel, katedern. Frågan är varför man lurar sig att rasa på en möbel när eleverna under lång tid har fått arbeta för självständigt och tappat kunskapsnivå?

Det är fascinerande att följa debatten efter Jan Björklunds DN debatt i söndags, ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder”.

Björklund konstaterade där:
”Att avskaffa ’katederundervisningen’ var centralt för skolreformatörerna efter 1968 års kulturradikala vänstervåg. Traditionell lärarledd undervisning ansågs auktoritär.”

Av denna enkla iakttagelse, som kan bekräftas av de som varit med som lärare då och nu, har det blivit en debatt om ”katedern”, själva symbolen för den lärarledda undervisningen, platsen där läraren samlar ihop och fördelar arbetet. Alltså inte en debatt om i hur hög grad läraren ska leda undervisningen, utan en debatt om en möbel som kanske inte ens finns i många klassrum i dag!

Lite sorgligt är det att man drar iväg in i bortersta klassrumshörnet. Men roligt också. Det visar sig finnas så mycket fördomar och missförstånd som kommer fram när f-ordet sägs: ”kateder”.

På Twitter är kritiken hårt, medan man på Facebook är betydligt mer positiv till vad utspelet syftar till. En intressant skillnad, som kan bero på hur och vilka som använder respektive kommunikationskanal.

Vissa rasar för att ministern ska tvinga lärarna att undervisa på gammaldags vis, andra hånar ordet. Men många välkomnar att man från skolpolitiskt ansvarigt håll ämnar sätta ned foten och lyfta lärarens ansvar i skolan.

Att ”eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning” borde vara en självklarhet.

Kanske kan för övrigt äntligen Alf Sjöberg och Ingmar Bermans lustmord på läraren läggas på historiens skräphög? Eller åtminstone betraktas som ett uttryck för Ingmars ”dämoner” och som en fascinerande psykologisk studie i förtryck. Inte som en bild av skolan och läraren i allmänna termer… Nog kan man misstänka att Caligulas kateder har hängt med i debatten om undervisningsmetoder?

Men vem vill ha en mässande innantilläsande lärare vid en katedern? Svar: ingen.

Det jag kan tänka mig ständigt måste vara i fokus är sökande efter en syntes av Sokrates majevtik och Aristoteles naturvetenskapliga metodik och kunskapssyn. Nu får alla lärare ursäkta mig om jag trampar på några minor.

Men tyvärr har den symbolverkan som en film eller ett samtalsklimat stor kraft. Eller en möbel…

Med detta sagt ska det bli väldigt intressant att se vad det blir för förordning som regeringen och utbildningsministern lämnar ifrån sig. Än vet vi inte vad det återupprättande av katederundervisningen som LR vill se kommer betyda.

Är det ett återupprättande av läraren som ska få arbeta med de metoder som beprövad erfarenhet visat sig fungera väl för undervisning i grupp, så är det gott.

För övrigt vill eleverna själva ha lärarledd undervisning. Det visar LR: s och Secos undersökning från 2009, ”Finns det mer än kunskap i skolan?”.

Nämnas kan att 63 procent av eleverna anser att kunskapsuppdraget är viktigare än det sociala uppdraget. Och hela 94 procent anser att lärarens kunnighet är viktig eller mycket viktig, för att de ska kunna lära sig så mycket som möjligt. Exakt lika många värderar lärares skicklighet.

Dela med andra:

Postat i Katederundervisning | 2 kommentarer »

tisdag, 15 mars, 2011

Tillägg till ”katederdebatten”

Idag hittade vi ett som vanlig klokt blogginlägg av Helena von Schantz.

Denna gång om katederundervisning, en fråga som engagerar…

”Uppenbart är att ordet kateder har blivit väldigt laddat. Det uttalades med stort förakt när jag först var färdig lärare, men samma förakt vändes mot det man egentligen menade när man sa kateder: undervisning. Undervisning har under de senaste åren blivit mindre tabu, men vid ordet kateder hänger tydligen stigmat kvar. Det tycker jag är både märkligt och tråkigt. Det svenska språket är inte så värst ordrikt. Jag tycker vi ska vara rädd om de ord vi har. Som feminist, demokrat och kateder.”

Man kan fundera om associationerna går direkt från kateder och ordning till militär kadaverdisciplin. (Med en flashbild av Caligula snabbt förbiilande…) Tyvärr låser sig många vid den nuvarande utbildningsministerns tidigare yrke, alltså militär med majors grad.

Just detta med major tycks blockera annars kloka människor. Men även med frisedel från det militära kan man ju uppskatta såväl ordning som katederundervisning…

Jag hoppas fler vill försvara såväl feminism, demokrati och katederundervisning.

Dela med andra:

Postat i Katederundervisning | 3 kommentarer »

söndag, 13 mars, 2011

Katederundervisningen återupprättas

Ska det vara dags för utbildnings-Sverige att lyfta fram katederundervisningen som den mest effektiva undervisningsmetoden? Många lärare har givetvis vetat om det, dock har de avstått från att tala högt om det.

Men vinden har vänt. Det är dags att lämna Caligula-bilden när det gäller synen på lärare och på katederundervisning. I en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder” menar  utbildningsminister Jan Björklund att lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen. Därför måste läraren åter ta plats i klassrummet.

Björklund menar att avskaffandet av ”katederundervisningen” har skadat skolan och är en viktig anledning till sviktande skolresultat och ökade klassklyftor.

Han kommer med nyheten att man i den nya skolförordningen kommer skriva in att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning.

”Mycket talar för att en viktig anledning till både de sviktande svenska resultaten och de ökande skillnaderna är att svenska elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete. En strävan från tongivande politiker och pedagoger att komma bort från katederundervisningen innebar krav på mer självständigt arbete från elevernas sida och mindre strukturerad undervisning. Dessa förändringar har med stor sannolikhet sänkt resultaten och ökat klassklyftorna.”

Lärarnas Riksförbund välkomnar detta besked som går helt i linje med att en ny lärarlegitimation införs och att läraryrkets betydelse och roll lyfts fram.

Den alltid like vakne bloggaren Johan Kant har kommenterat Björklunds debattartikel.

”När ordet katederundervisning kommer upp ryggar många tillbaka och får dåliga ‘vibbar’. Det smakar lite illa i munnen! Därför att definitionen av katederundervisning inte stämmer överens mellan lärare och lärare, lärare och lärarutbildare och lärarutbildare och utbildningsminister.”

Många kommenterar Björklunds debattartikel idag.

Någon påpekar att en viktig faktor för lärarens status är faktiskt också lönen och att internationellt så ligger lärarlönerna mycket högre än i Sverige.

Bland annat läser vi:

”I många kommentarer frågas det hur självständigt arbete och kreativitet platsar i Björklunds skola. Jag vill påpeka att för att arbeta självständigt måste man veta hur man ska arbeta och med vad och en förutsättning för kreativitet är oftast goda förkunskaper samt arbetsdisciplin. Björklunder tänker längre/…/”

Men Björklund får också mothugg. En annan kommentar lyder:

”Ännu ett kapitel i ‘Svensk Folkeparti skyller ifrån sig’. Ännu en reform föreslås som saknar all grund i forskning och beprövad erfarenhet. Svensk Folkeparti har nu haft ansvar för skol och utbildningsfrågor i över 4 år, allt blir bara sämre. Allt är sossarnas fel eller möjligen Staafs regering i början på av 1900-talet. Svensk Folkeparti talar med brösttoner, pekar med hela handen, och längtar till den ”finska” skolan med militär disciplin. Men hur utvecklas det finska samhället i jämförelse? ”

Ännu en kommentar lyder:

”Balans är nyckelordet! Jag bor utomlands på den europeiska kontinenten, i ett land där normen är den katederledda, mycket auktoritära sortens undervisning. Med resultat att människor här har en i jämförelse oerhört dålig kunskap och allmänbildning. Korvstoppning är metoden inför prov, eftersom man ska kunna saker utantill. Inget fokus på problemlösning alls. Samtidigt måste barn ha klara riktlinjer – att lämnas vind för våg att själv finna ut vad man ska göra är också förödande för resultatet!”

Vi avslutar med denna kommentar:

”Enkel lösning, förstatliga skolan, stäng friskolorna som inte har en tydlig profil (Vi ger alla godkänt är ingen profil), höj lärarlönerna med 100%, anställ kontorspersonal som sköter dokumenthantering, ha rektorer som är pedagogiska ledare inte ekonomer. Sluta tramsa och låtsas att det beror på något annat bara för att ni inte har råd att göra något åt det riktiga problemet.”

Dela med andra:

Postat i Katederundervisning, läraryrket, utveckla skolan | 42 kommentarer »