Arkiv för kategori ‘hot och våld’

lördag, 19 mars, 2011

Fortsatt diskussion om kommunaliseringen och lärarna

Fler tidningar fortsätter ta upp kommunaliseringen av skolan som ”firar” tjugårsjubileum i år.

I Ystads Allehands kan vi läsa:

”Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner konstaterar i debattboken att kommunaliseringen aldrig utvärderats, vilket är anmärkningsvärt med tanke på vilken genomgripande förändring skiftet av huvudmannaskapet innebar. En annan intressant observation som framförs av bland annat självaste FP-ledaren Jan Björklund är skiftet från att staten haft utbildning för ögonen till den kommunala fixeringen vid omsorg, ett dåligt recept för att genomföra Olof Palmes vision om skolungdomen som landets ”spjutspets in i framtiden’.”

I Hallandsposten kan vi läsa ett brandtal för lärarkåren under rubriken ”Till kamp för lärarna” av socialdemokraten Jannike Karlsson som skriver om behovet av trygghet och bra arbetsmiljö även för lärarna:

”Ordningsproblem skulle kunna lösas genom större närvaro av föräldrar i skolan. Det gynnar både elever och lärare och förhindrar att elever får möjlighet att spela ut vuxna mot varandra.
Skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och lärande. Visa solidaritet med lärarkåren att skapa förutsättningar för ett gott inlärningsklimat i klasserna.”

På lördagen hittar vi ett intressant blogginlägg som skrevs redan på tisdagen om kraven på förstatligandet av skolan. Det är läraren Christer Magister som i ett inlägg skriver:

”I SvD framför Jan Björklund och med Metta Fjelkner flera goda anledningar att återförstatliga skolan, huvudargumenten är för mig likvärdigheten och dubbelstyrningen.”

”Det enda argumentet jag egentligen kan komma på för att behålla en kommunal skola är att de som tar besluten finns närmare verksamheten, men det har ju visat sig medföra en ojämlik skola och även en statlig myndighet måste väl organisera sig i mer lokala sektorer?
Jag tar tacksamt emot dina tankar i frågan och argument för och emot, för nu verkar det vara dags att bestämma sig.”

Ja, nu är det dags att bestämma sig. Med en kommande bred utredning av 90-talets skolrefoerm i antågande så börjar det bli dags att göra upp med bland annat kommunalisrengens negativa följder.

fredag, 10 december, 2010

Vanvård av skolan

I en artikel i Sydsvenskan i veckan uppmärksammas återigen problemen på Tolvåkersskolan i Kävlinge. I ”Fackritik: Lärarna skräms till tystnad” läser vi att fyra lärare på Tolvåkersskolan fått gå efter att ha hamnat i konflikt med skolledningen.

”Efter det har ingen vågat öppna munnen”, skriver tidningen.

”Detta ledde till att andra lärare inte längre vågade kritisera skolledningen”, säger Eva Kåhrström, regionombud på Lärarnas Riksförbund, till tidningen.

”Människorna där är jätterädda. Det har länge varit väldigt lågt i tak, säger Eva Kåhrström.

Lärarna säger att de har tystats och inte vågar uttala sig och yttra sig – vilket inte är så underligt med tanke på att det varit en sådan extrem omsättning av lärare och på att flera lärare sparkats utan skäl, vilket kostat skolan mycket pengar – som kunde använts bättre.

”Man är rädd för att kritisera, för man är rädd för att bli av med jobbet. Och de har ju sett att folk faktiskt har blivit av med jobbet”, säger en lärare.

Läsare av bloggen har tidigare kunnat läsa om Tolvåkerskolan där situationen är så allvarlig att föräldrarna krävt tvångsförvaltning och att skolan tas över av staten. Läs inlägget här.

För något år sedan presenterade Lärarnas Riksförbund en mycket intressant rapport, ”Tystade lärare”, som visar oroande siffror på hur lärare påverkas av en repressiv kultur från arbetsgivarhåll. Resultatet av enkäten visar att en majoritet av de svarande lärarna, nästan 70 procent av de friskoleanställda och 53 procent av de kommunala lärarna, inte skulle våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola.

Den kommunala vanvården av skolan betyder alltså både att eleverna får mindre kunskaper och att en yrkeskår tystas.

Att lärare pressas när det gäller sin grundlagsskyddade yttrandefrihet uppmärksammades nyligen i Skolvärlden. Läs ”Svenska lärare skräms till tystnad”.

tisdag, 23 november, 2010

Våldet i skolan allvarligare men kan minskas

En debattartikel i måndagens Göteborgs-Posten är väd att lyfta fram. I ”Våldsspiralen bland unga kan brytas” skriver psykologen Christer Olsson att våldet bland unga inte har ökat, men att det har blivit brutalare. Han ger flera exempel på oroande händelse i svenska skolor under året.

Olsson menar att  familjen, vuxna i barnens närmiljö och skolan har ett ansvar att tillsammans tackla problemet. Men då kan man inte fortsätta att spara in på skolpersonalen.

”Efter att under många år ha följt de här frågorna i praktiken och genom undersökningar av olika slag, inte minst Brottsförebyggande rådets, slår jag fast följande:
* Våldet, räknat på antalet misshandelsfall, har inte ökat nämnvärt på våra skolor under det senaste decenniet. Det har heller inte minskat.
*Våldet har blivit brutalare, sparkar liksom tillhyggen, som till exempel knivar, har blivit vanligare.
*Brutaliteten har gått ned i åldrarna.
*Flickor slåss alltmer på samma sätt som pojkar.”

Christer Olsson påpekar att det handlar om barn-skolelever-tonåringar, ”vilket inte skall förleda någon att tro att våldsproblematiken i vårt samhälle är störst i dessa åldrar”. Han är dock är övertygad om att förändring av uppväxtvillkoren för de ungdomar som riskerar att utföra våldshandlingar, är det säkraste sättet för att på lång sikt komma åt våldsproblemen i samhället.

”Om inte den uppåtgående våldsspiralen bryts så kommer vi, förutom kameraövervakning, inom en handfull år låta eleverna passera säkerhetskontroller innan de släpps in i skolans lokaler. Vi får arbeta med metalldetektorer, för att kontrollera elevskåp. Patrullerande vakter blir regel och inte undantag.”

Lösningen är att  vuxna människor, i barnens närmiljö, hjälper till att bygga positiva sociala relationer. För skolans del är uppgift är att vara lärande och att utveckla barn i demokratiska värderingar påpekar Olsson. Den kan påverka elever i rätt riktning så att de senare i livet kan fatta bra beslut. Grunden för detta är att skolans psykosociala arbetsklimat fungerar. 

Artikelförfattaren slår fast att: ”När makthavare, oavsett politiskt block, talar om den svenska skolan, så skall den bli Europas bästa. Ibland världens bästa. Samtidigt har kommuner under de senaste åren sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och annan skolpersonal. Den personal som är kvar får en allt svårare arbetssituation.”

Det är många som delar Christer Olssons dröm om en skola där varje elev får ta ansvar för sina egna handlingar inom ramen för en ständigt pågående träning i konfliktlösning, som också innehåller personutveckling för skolpersonal och involvering av föräldrar. En skola som ger varje elev uppmärksamhet, respekt och som har förmåga att förmedla framtidshopp till sina elever.

lördag, 27 mars, 2010

Brist på ledarskap

Jag har aldrig varit i Bjästa. Jag är inte lärare. Med detta sagt så finns det ändå en del att säga om det uppmärksammade fallet med den våldtagna flickan Linnea.

Om vi ska se hur skolan skildras i media så är det en förfärande inkompetens från ansvariga som uppvisas. Givetvis finns det säkerligen en hel del överdrifter och hårdvinklingar olika medier.

Men det som nog upprört folk är inte bara vad man inte gjort, utan ännu mer vad man säger och hur man talar om den utsatta flickan. Men ”man” menar jag de ansvariga i Bjästa kommun.

Idag kommer ännu en anledning att ifrågasätta kommunens och skolledningens kompetens. Det är skolchefen Anders Fager som uttalar sig i Expressen, Skolchefen: Linneas mamma ställde för höga krav.

Fager riktar rätt skarp kritik mot Linneas mamma som förmodligen varit förtvivlad över att dottern kunnat bli våldtagen på skolans toalett. Men kommunens skolchef menar nu att mamman har gjort det värre och legat på för mycket:

”Ja, definitivt, utifrån att hon drivit på saken så här. Jag vet inte om det gjort att förföljelsen på nätet ökat men den har ju inte blivit mindre om vi säger så”, säger Fager.

Att försöka skylla ifrån sig är aldrig en bra strategi.

Det som kommer fram i alltför många artiklar om fallet i Bjästa är dålig ledning och brist på kommunikation.

Samtidigt ska man nog komma ihåg att det vi ser är en struktur som finns i vårt samhälle i stort, inte bara i det lilla samhället Bjästa…

onsdag, 24 mars, 2010

När vuxenvärlden och skolan sviker

Uppdrag Granskning sände på onsdagskvällen ett omskakande reportage som beskrev hur ett samhälle och vuxenvärlden med dess institutioner bryter samman moraliskt.  

Berättelsen om hur 14-åriga Linnea våldtogs på en handikapptoaletten på Bjästaskolan i Örnsköldsviks kommun är upprörande. I synnerhet när man ser hur vare sig skolan eller kyrkan tar sitt ansvar. Istället begås nya övergrepp på flickan i efterhand när flickan trakasseras.

Efter att flickan anmälde våldtäkten erkände pojken för polisen. Ändå vände sig både vuxna och unga  i samhället mot flickan som blev utstött och förtalad. Skolan vinnlade sig särskilt om att vara ”neutral” till händelsen. Frågan är var skolan inklusive lärare och skolledning tog vägen när flickan börjar mobbas, såväl i skolan som i sociala forum som Facebook där en grupp på 4000 medlemmar bildades till stöd för pojken. 

Karin Johansson, utredare på Bris och legitimerad psykolog, säger till Aftonbladet att hon tycker att det nu borde startas en Facebook-kampanj till stöd för Linnea istället. Hon tycker att vuxenvärlden svikit och lägger ett stort ansvar på skolan. Tyvärr måste man hålla med. 

Pojken dömdes till sluten ungdomsvård för våldtäkt på barn. På skolavslutningen våldtog han ytterligare en flicka som han känt sedan länge. Pojken dömdes även för den våldtäkten, också den domen fastställdes av hovrätten.

Det ska bli mycket intressant att följa hur detta fall behandlas av samhället. Skolan måste tydligt ta ställning för att visa vad som är rätt och fel. Givetvis ska pojken som var förövare ha hjälp och stöd – och behandling. Men framförallt måste flickan, offret, stöttas. Skolan får inte vara neutral och låta mobbningen frodas!

Bris psykolog säger:

”Vi vuxna måste lära barn och ungdomar att man inte gör så här mot varandra. Vi måste lära dem empatisk förmåga, det borde finnas på schemat. För att ungdomar ska kunna bete sig som de gjort mot Linnea måste det fattas en viktig byggsten i deras personlighet och den måste de få hjälp att skaffa sig.”

Frågan är hur man ska göra om dessa byggstenar saknas i vuxenvärlden…

torsdag, 18 februari, 2010

Lärarnas Riksförbund i Malmö kräver nya insatser

Situationen på fyra skolor i Rosengård har blivit så svår att Lärarnas Riksförbund kräver ett femtiotal nya lärare och kuratorer. På torsdagen kom beskedet att skolledningen i stadsdelen nu ska sitta ner med facket för att komma fram till en lösning.

– Det är våld mellan eleverna och våld mellan lärare och elever. Vi vill ge våra elever en chans till en bra utbildning. Det får de inte i dag, säger skyddsombudet Ibrahim Özbek, till Sveriges Radio  P4 Malmö.

Det är de fyra skolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan och Värner Rydénskolan som i enligt Lärarnas Riksförbund måste få 40 nya lärare, tio kuratorer och övervakningskameror, för att klara verksamheten.

Läs mer i Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och SVT.

Jag vill veta mer och ringer upp Lärarnas Riksförbunds ordförande i Malmö, Bo Sundqvist.

– Det här är något vi arbetat med under lång tid. Det handlar helt enkelt om barn som mår dåligt. Det är första gången som vi tar detta samlade grepp och våra krav omfattar alla skolor i Rosengård.

Totalt rör det sig kanske om mellan tre och tio elever per skola som kräver extra resurser. Men de drar med sig andra elever och det kan vara tjugofem elever per skola som stör och behöver särskilda insatser.

Lärarnas Riksförbund efterlyser nu långsiktiga åtgärder och inte bara snabba akutinsatser.

– När våra medlemmar känner att situationen är outhärdlig med hot och våld, hur är då inte situationen för eleverna? säger Bo Sundqvist.

Här är Lärarnas Riksförbunds krav för Rosengård:

• Tio nya lärare och två nya kuratorer per skola.
• Ett större samarbete mellan skola, polis och socialtjänst. När förskole- och lågstadiepersonal anmäler missförhållanden måste åtgärder omedelbart sättas in.
• Att personal som kan organisera rastverksamhet omedelbart sätts in för att avlasta befintlig personal.
• Ett nytt skoldaghem för yngre elever i stadsdelen. Även ökad beredskap på varje skola för att snabbare kunna placera elever.
• Att samtliga skolor ska betala självrisken för personal som under skoltid drabbas av skadegörelse på bil.
• Att det installeras kameror i korridorer och matsal på Apelgårdsskolan.
• Att det installeras kameror på årskurs 1 – 5 på Örtagårdsskolan.
• Att skolledningen stöttar personal på Rosengårdsskolan som på grund av hot om våld inte vågar skriva incidentrapporter.
• Utökade elevutrymmen i form av paviljonger på årskurs 6-9 på Värner Rydénskolan.

torsdag, 18 februari, 2010

Securitasvakter i skolan

Ondagens stora skolnyhet var att Forsnässkolan i Munkfors har kallat in Securitasvakter för att upprätthålla ordningen. Detta efter att en elev varit hotfull och våldsam. Eleven har polisanmälts flera gånger men det har inte haft någon effekt eftersom han inte är straffmyndig.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, LF, gjorde en anmälan till kommunens kultur- och utbildningsnämnd där man beskrev förhållandena som oacceptabla.Politikerna beslutade då att väktare måste kallas in efter de allvarliga bristerna i arbetsmiljön.

Läs mer i Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen.

Många är av förståeliga skäl tveksamma till att ha vakter i skolan. Bland andra Lars Arrhenius, barn- och elevombud på Skolinspektionen, anser att det är ett felaktigt arbetssätt. Däremot säger utbildningsminister Jan Björklund att det i en akut situation tyvärr kan vara nödvändigt med långtgående åtgärder. Se Dagens Samhälle.

I höstas skrev Aftonbladet att varannan lärare vill ha väktare i skolan för att öka tryggheten och motverka våld och bråk.

Då sa Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarsnas Riksförund:

– Det är inget som är en idealisk tillvaro, men om man har uttömt alla andra möjligheter för att hitta lösningar måste man ta in väktare för att hålla ordning i klassrummen så att vi kan fokusera på undervisning.

Visst kan man reagera på hur det kan tillåtas gå så långt i skolan så väktare måste tillkallas. Dock måste ändå lärarnas och skolledningens behov att värna säkerheten på sin och elevernas arbetsplats respekteras.

Samtidigt väcker det som nu återigen hänt, denna gång i en skola i Värmland, frågor om hur vuxenansvaret i skolan och inte minst i samhället i stort ser ut. Samhället, genom ansvariga politiker, måste låta duktiga lärare skapa det lugn och den arbetsro som behövs.