Arkiv för kategori ‘friskolor’

torsdag, 3 februari, 2011

Pedofil drev friskola

En märklig historia rullas nu upp efter ett avslöjande av TV4Nyheterna i början av veckan. Sedan dess har vi fått höra historien om hur en dömd pedofil sedan år 2000 haft tillstånd att driva tre gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Enligt Skolinspektionen kan man med lagens hjälp inte förhindra att sexualbrottslingar startar och driver friskolor.

Nu läser vi i Skolvärlden att att Skolinspektionen i alla fall ska granska skolorna.

Och nu ställs krav på lagändring. Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, Mikael Damberg menar att lagstiftningen behöver skärpas. Han tycker det är ”märkligt att man kollar upp lärare innan de anställs – men starta skola går bra”.

Utbildningsminister Jan Björklund har också reagerat. Men han menar att i samband med att en lärarlegitimation införs nästa år skall också hålen i lagstiftningen täppas till – i praktiken införs ett yrkesförbud för pedofiler i skolor.

Men det finns också en ekonomisk aspekt på frågan. Skolorna har – givetvis – finansierats av skattepengar och har fått omkring 200 miljoner i bidrag de senaste tio åren. De har gått med över tio miljoner i vinst under samma period.

Enligt uppgifter har mannen som haft svårt att sköta skolorna från fängelset låtit två andra personer ta över driften, bland annat en hallick.

Så sent som den 11 januari i år dömdes de ansvariga till fängelse och näringsförbud för bokföringsbrott och skattebrott sedan de försökt tömma skolan på 16 miljoner kronor.

Var det detta som lagstiftarna ville se när skolan öppnades för privata intressen?

Man kan knappast säga att politikerna tagit ansvar för skolan om man låtit skolväsendet och utbildningen i landet skötas på detta vis. Eller så är det så att valfrihet och flexibilitet ansetts ha ett pris. Frågan är om vi är beredda att betala det priset?

söndag, 19 december, 2010

Lärare med munkavle

Ska lärare ha tystnadsplikt? Vill vi att lärare inte får berätta hur de tycker att en skola sköter sitt uppdrag? Är det rimligt at lärare måste hålla tyst därför att skolledningen inte vill ha öppenhet i sin verksamhet?

På söndagen kunde vi se ett reportage i SVT Rapport, ”Friskolelärare tvingas till tystnadsplikt” om att lärare i Sveriges största friskolekoncern, Academedia, är bundna av tystnadsplikt med skriftliga avtal. Inte bara när de är anställda utan också efter att de har slutat.

Att kritisera verksamheten på arbetsplatsen är något som kan skrämma lärare på både friskolor och på kommunala skolor. Det har vi kunnat läsa om i bland annat Lärarnas Riksförbunds mycket uppmärksammade rapport ”Tystade lärare”, som bloggen lyft fram fler gånger. I den har förbundets medlemmar i både den privata och offentliga sektorn besvarat en enkät om deras inställning till att offentligt kritisera den skola de arbetar på.

Resultatet av enkäten visar att en majoritet av de svarande lärarna, nästan 70 procent av de friskoleanställda och 53 procent av de kommunala lärarna, inte skulle våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola.

På kommunala skolor har lärarna laglig rätt att lämna ut uppgifter om sådant de anser är missförhållanden, det har inte friskolelärare. Och på exempelvis friskolekoncernen Academedia får de alltså skriva på avtal om tystnadsplikt.

Detta är något som Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, är kritisk till:

”När man skriver på ett sånt papper då är det väldigt långtgående. Jag tycker det är beklagligt med tanke på att lärare kan behöva påtala oegentligheter”, säger hon i nyhetsinslaget.

Att anställda får skriva under avtal om tystnadsplikt är inget ovanligt bland företag. Men Metta Fjelkner menar att lärare måste kunna få kritisera verksamheten.

”Skolan är skattefinansierad. Även om företaget drabbas av negativa konsekvenser för att anställda lärare påtalar något de tycker är fel, måste vi lärare ha den möjligheten inom privat såväl som kommunal skola.”

måndag, 29 november, 2010

Uppgörelse om friskolor kan komma

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) medverkade i går i SVT:s aktualitetsmagasin Agenda där man i programmet bland annat  uppmärksammade ”skolan som kassako”.

Han berättade att regeringen nu kommer inleda samtal med oppositionen om en reglering av friskolors möjlighet att plocka ut vinster för skattefinansierad verksamhet inom skola och utbildning.

Bakgrunden är att friskolereformen som skulle gynna eleverna, istället med västvärldens mest liberala regler kanske snarare främst ger mer klirr i kassan för riskkapitalbolag.

Bloggen noterar att programledaren ställer den självklara – men inte mindre intressanta – frågan:

”Men borde man inte ha kunnat räkna ut att företag vill tjäna stora pengar, att företag kan säljas? Är inte det ganska grundläggande i svensk ekonomi?”

Andas inte Björklunds svar lite trötthet?
”…Joo… Du får väl fråga dem som gjorde lagstidningen på 90-talet… Jag vet inte… /…/ Jag tror att utvecklingen har gått snabbare – och i den här riktningen – än vad någon då trodde…”

Och så stramar han upp sig igen:
”Men nu har vi en ny situation och nu moderniserar vi lagstifttningen…”

Om två veckor inleds förhandlingarna mellan regeringen, socialdemokraterna och miljöpartiet. Och efter helgens blocköverskridande uppgörelse om betygen  kan den positive hoppas på en ny blocköverskridande överenskommelse inom skolpolitiken. Denna gång om friskolors vinster.

Även om en expert och redovisningsprofessor i Agenda hade svårt att se hur aktiebolag skulle kunna förhindras plocka ut sin vinst.

torsdag, 21 oktober, 2010

Vinst i privata friskolor på väg att begränsas?

I dagens DN kan vi läsa att Miljöpartiet är på väg att bli överens med regeringen om hur friskolor och inte klarar kvalitetskraven ska kunna förbjudas att ta ut vinst. Se ”Vinst ska kunna stoppas för friskolor”.

Lärarnas Riksförbund har länge varnat för alltför stora vinstuttag i privatägda skoloroch menat att överskotten ska gå tillbaka till verksamheten och komma elever och lärare till del.

I en stor väljarundersökning som förbundet presenterade på DN Debatt förra året visar det sig också att tre av fyra vill stoppa ägarnas vinst i friskolor och att tre fjärdedelar av M- och FP-väljarna anser att friskolors vinst ska användas i skolverksamheten eller betalas till kommunen. I synen på friskolor är det stor skillnad mellan politiken och väljarnas åsikter.

Nu kan den skillnaden vara på väg att ändras och att politikerna lyssnat på sina väljare. Om DN har rätt kanske de första stegen börjar tas.

onsdag, 1 september, 2010

Debatten om friskolor hettar till i Malmö

I går hettade debatten till om friskolor kontra kommunal skolor i Malmö. I TV4Nyheterna i Malmö har en diskussion tagit fart i ett inslag där frågan om friskolor är bättre än kommunala skolor står i fokus.
 
Lärarnas Riksförbund gav sig in i frågan för att ge Lärarnas bild och förmedla saklig information. Något som kan behövas, annars kan debatten om skolan övertas helt av p0litiker med en mer omedelbar agenda i valtider om att väcka uppmärksamhet och få sympatier.

Denna gång gällde det att en politiker gått ut och sagt att friskolor presterar bättre än kommunala skolor. Vilket Lärarnas Riksförbunds distriktsordförande i Malmö, Bosse Sundqvist, förklarade inte stämmer om man också tar in vilket elevunderlag som olika skolor har.

måndag, 30 augusti, 2010

Grumlas sikten i skoldebatten?

I dagens Göteborgs-Posten lyfter tidningens kulturkrönikör Cecilia Verdinelli frågan om svenska folkets inställning till friskolevinster i en läsvärd text. Det är i samband med att hon försvarar Lars Ohlys som kritiserats för att han låter sina barn gå i friskola när han själv kritiserar friskolors vinstuttag.

Verdinelli påpekar att:

Skendebatter grumlar sikten. I frågan om friskolevinsterna diskuteras Ohlykidsens skolval mer än det faktum att Ohly faktiskt har folket med sig i fråga om friskolevinster. Enligt en stor undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort var bara tretton procent av svenskarna för att låta ägarna fritt disponera vinsten. Tre av fyra högerväljare (!) anser att vinsten antingen bör återinvesteras i skolan eller gå tillbaka till kommunen. Här finns ett hisnande demokratiglapp mellan politiker och väljare.”