Arkiv för kategori ‘friskolor’

onsdag, 4 april, 2012

Religiös skola åter i blåsväder

I dagarna blåser det en ny kritikstorm mot den omtalade Laboraskolan. Den startades 2007 av den internationella frikyrkosekten Plymouthbröderna i halländska Långaryd. Redan då skrevs det mycket om skolans, enligt kritikerna, tveksamma verksamhet.

I måndags kunde vi läsa i Aftonbladet att ny kritik förs fram från fyra av skolans tidigare medarbetare. I ”Varnar för sektskolan” berättar de bland annat om att flickorna tvingas bära särskilda kläder och att eleverna isoleras. Kritiken tillbakavisas dock av ansvariga för skolan,”Kritiken är rent förtal”. Ändå medges att olämpliga sidor har rivits ur böcker, att flickor inte bör läsa vidare och att internet bara ”öppnas när det behövs”.

Den tidigare rektorn John Blomster säger att ägarna målar upp en falsk bild inför omvärlden av skolan. Han understryker att den ingår i en kedja med skolor i hela världen där innehållet bestäms av en sektledare i Australien. Skolan är till för att skydda barn och ungdomar från andra barn och ungdomar, som är det största hotet mot sekten, enligt Blomster.

I gårdagens Aftonbladet gick ledarskribenten Ingvar Persson till hård attack mot religiösa friskolor i en ledarkrönika, ”Sekter ska inte få driva skolor”. Detsamma gjorde ledarskribenten  Ann-Charlotte Marteus i Expressen, ”Extrema sekter ska inte driva skolor”.

I går gick också Ibrahim Baylan, socialdemokraternas talesperson i skolfrågor, ut och menade att det kan behövas hårdare regler,”För svårt att stänga skolor”. Baylan sa sig vara bered att sätta sig ner med regeringen och se om man kan komma överens i frågan.

Idag följer Expressen upp det med ett så kallat ”Dokument” där man fördjupar sig i frågan om religiösa friskolor och särskilt i Laboraskolan, ”Friskolan som får politikerna att se rött

Idag går också försvarare av religiösa friskolor ut på debattplats i Aftonbladet, ”Vi indoktrinerar inte skolbarnen” och menar att diskussionen om religiösa friskolor måste nyanseras.

Det finns dock en debattartikel som betytt mer än andra när det gäller debatten i denna fråga och att bredda synen på religiösa friskolor – och det är Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkners utspel påskdagen 2006 i Dagens Nyheter, ”Förbjud friskolor som står på religiös grund”.

Fram till dess hade religiösa friskor varit i det närmaste synonymt med muslimska friskolor i den offentliga debatten, men efter den artikeln sågs plötsligt också kristna friskolor som en del när man diskuterade frågan, såväl för som emot.

Nu följer vi med intresse debatten om Laboraskolan och vad politikerna ämnar göra denna gång.

 

måndag, 2 april, 2012

Skarp kritik mot friskolors jakt på skolpengen

Allt oftare har friskolorna kommit i skottgluggen. Med intåget av riskkapitalister och med stora vinstuttag till skatteparadis så är det kanske inte förvånande.  Även om Friskolornas Riksförbund försöker möta kritiken så vill det liksom inte fastna.

I Dagens Nyheter läser vi åter tung friskolekritik i dag. Det är Maria Schottenius som går ut i en mycket skarp text på DN Kultur, ”Skolorna använder betygen för att komma åt skolpengen”. Schottenius är tidigare kulturchef på DN och numera krönikör,

I texten läser vi också några sanningar som borde få en del skoltyckare att fundera en gång till över sina trosatser, Som exempelvis:

”…genom fokusering på att allt måste vara roligt hela tiden och att all kunskap måste sökas av individen själv, vinner de som har med sig hemifrån att kunskap är kul.”

”Den individcentrerade skolan gör att eleven borras djupare ned i sin klass, i stället för tvärtom.”

Och hon skriver om den galna jakten på skolpengen:

”Det finns ett systemfel, som borde signalera mayday mayday varje dag. Har ni också gång på gång hört lärare berätta om hur rektorer utsätter dem för påtryckningar om de i ett ämne sätter ett lågt betyg på en elev, även om eleven på alla sätt motsvarar betyget? Ofta viker sig lärarna och sätter det högre betyget mot sin egen rättskänsla. Han eller hon ska ju även ha utvecklingssamtal med rektorn och lönediskussion.

Det finns en hackordning. Även rektorn (en i radions P1 Morgon är väldigt öppenhjärtig) sitter på en pinne där det finns en överkucku, nämligen skolans styrelse. Den vill att skolan ska få in så många elevers skolpeng som möjligt, vilket avgör skolans ekonomi, vilket i sin tur avgör om rektorn får behålla jobbet eller ej. Och på pinnen under sitter läraren, som skulle kunna värpa lite bättre betyg åt skolan om han eller hon inte var så kinkig med rättvisan.

Så här är läget. Skolorna konkurrerar, inte om innehåll, kunskap, pedagogiska metoder, utan om skolpengen. Varje elev bär med sig en skolpeng, och det är den som alla skolor vill åt.”

Och:

”Det hjälper ju inte vilka resurser stat och kommuner plöjer ned i skolan om själva strukturen ser ut så här. Skolorna ägnar sig åt dumpa betygen och slåss om skolpengen i stället för att utveckla undervisningen och höja kunskapsnivån.
Idiotin är glasklar.”

tisdag, 28 februari, 2012

Riskkapitalister i alla länder, förenen eder…

Idag läser vi i Dagens Nyheter en nyhetsartikel med rubriken ”Riskkapitalister: Låt oss behålla vårdvinsterna”.

Där framgår det att riskkapitalister och placerare nu kräver, i ett brev till finansminister Anders Borg, att inga speciella regler införs inom vård- och skolsektorn. Detta skulle strida mot grundlagen, menar de. Det är Svenska Riskkapitalföreningen som nu skriver till regeringen för att reglerna inte ska ändras för hur riskkapitalbolagens inblandning inom vård och skola ska se ut.

Bakgrunden är att efter den heta debatten om riskkapitalbolag i vården och skolan så har Anders Borg tidigare uttalat sig om att snabba ändringar avseende ränteavdragsbegränsningar kommer att krävas framöver. Dessa kan komma att bli verklighet i vissa sektorer, som inom skola och vård, där beskattningen av riskkapitalägda bolag kan komma att skärpas.

Lärarnas Riksförbund har tidigare i år gått ut i Ekot och pekat på att stora summor från skolan försvinner utomlands varje år. Enbart sex friskolebolag har fört ut över 125 miljoner i koncernbidrag eller motsvarande. Vinstmarginalerna är så höga som över 15 procent.

Enligt rapporten är också vinstmarginalen högre i skolbolag än i vårdbolag, och det är intressant eftersom det är mer riskfritt att vanvårda skolbolag. Vanvårdade elever med för lite kunskap ger inte samma upprörda reaktioner som vanvårdade liggsår.

Till Ekot sa förbundsordförande Metta Fjelkner då:

”Att skattemedel som går rakt ned i ägarnas fickor och som sen förs över till skatteparadis i stället för att komma skolorna till del, eleverna till del och lärarna till del, det är inte acceptabelt och det är ytterst regeringens ansvar att få stopp på detta.”

Vi noterar i DN-artikeln att Financial Times just idag berättar att de två huvudägarna bakom riskkapitalbolaget KKR, som deläger Carema, plockade tillsammans ut miljardbelopp förra året.

Slutligen kan man ju undra om Sverige behöver utländska investerar för offentliga verksamhet? Men det är ju en annan debatt.

 

fredag, 17 februari, 2012

Kvalitet eller kvantitet – Vilda Västern i skolan

Frågan är vad som ett land som Sverige bör satsa på. Kvalitet och innovationer, eller tidsstudier och industriell syn på kunskapsproduktion?

Idag ser vi att SKL går ut och slår på trummar för att man i 40 kommuner har gått med på att pröva införa lokala avtal om arbetstid.

”Från tre kommuner till över 40 på två år, det måste ses som en framgång, säger Agneta Jöhnk, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.”

Det innebär att lärarna är mer tid på skolan och får lite högre lön som kompensation. Men när man studerar siffrorna ser man att det visar sig att det är enskilda skolor och enskilda arbetslag i bara 40-talet kommuner som har infört lokala avtal på detta område. Alltså inte 40 kommuner.

Intressant är att utöver de skolor som valt att teckna avtal om ändrad arbetstidsförläggning har dubbelt så många, alltså ett 80-tal av landets kommuner, med stöd av kollektivavtalet 2010 valt att arbeta med verksamhetsutveckling för en högre måluppfyllelse – utan att ändra arbetstidsförläggningen.

Samtidigt som SKL fortsätter hoppas på mer standardisering i skolan så går en profilerad skoldebattör ut i SKL:s husorgan Dagen Samhälle. Vi läser där en debattartikel av Widar Andersson som förespråkar mer av industritänk i friskolorna. Tidigare var han ordförande i Friskolornas Riksförbund och nu är han chefredaktör för Folkbladet Östergötland samt ordförande i Advisory Board AcadeMedia.

I ”Friskolorna formar en konkurrenskraftig utbildningsindustri” skriver han att:

”Något som kan kallas för en industrialisering inom den privata utbildningsbranschen pågår inom friskolevärlden. Det är en hoppingivande utveckling. Industriellt tänkande är det som har byggt ett starkt Sverige.”

I Widar Anderssons debattartikel glimtar det också till av klarsyn:

”Friskolereformen sammanföll dessutom med två andra betydelsefulla reformer. Dels kommunaliserades skolansvaret. Dels infördes det fria skolvalet. Under de första åren rådde ett slags vilda västern-stämning i skolsverige. Ovana kommuner skulle nu dels vara huvudman för sina egna skolor och dels vara ansvarig skolmyndighet för alla skolors ersättningar och övriga villkor. I snabb takt etablerades flera hundra nya friskolor som genomförde kampanjer för att få elever. De flesta av dessa skolor var bra och finns fortfarande kvar. En del var taffliga amatörer som aldrig borde ha fått tillstånd att starta. En del var rentav lycksökare som var ute efter snabba pengar.”

Men nu är det förstås bättre. Lycksökarna är borta och de ansvarsfulla industrialisterna är på väg…

Tänk om aktörer som Jöhnk och Andersson ville tala om kvaliteten i undervisningen istället för ändrad arbetstid och  industriellt tänk i skolan. Vad skulle vi kunna uppnå om kvalitet och kunskap var lysande ledstjärnor för skolans huvudmän, privata såväl som offentliga? Det kan man fundera över.

Under tiden fortsätter  lärarna bära skolan på sina axlar och leda sina elever framåt. Utan dem skulle hjulen sluta snurra.

fredag, 17 februari, 2012

Vinster i välfärden fortsätter diskuteras

Idag har socialdemokraterna gjort ett utspel i frågan om vinster i välfärden. Eller som partisekreterare Carin Jämtin formulerar sig; presenterat  ett förslag för att resurser inom välfärden ska användas på rätt sätt.

”Socialdemokraterna har alltid varit tydliga med att gemensamma resurser ska gå till välfärd, inte till vinstuttag. Idag presenterar vi ett konkret förslag på hur vi kan se till att resurserna används på bästa sätt inom verksamheten, samtidigt som vi värnar om valfriheten och mångfalden inom välfärden, säger Jämtin i ett pressmeddelande.

”Vi vill ge kommuner och landsting möjligheten att själva avgöra om välfärdsverksamheten ska bedrivas med eller utan vinstsyfte. Det gör vi genom att se över lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem, för att se om vi kan göra det möjligt att villkora offentligt stöd med att välfärden bedrivs i icke-vinstsyftande form.”

”Inom exempelvis äldreomsorgen, hälsovården och handikappomsorgen skulle kommunerna då kunna välja att den privat utförda verksamheten enbart får bedrivas av exempelvis stiftelser, kooperativ och ideella föreningar.”

”När det gäller frågan om kvalitet och resursanvändning i välfärden finns det flera problem som behöver lösas. Idag presenterar vi ett förslag som är ett steg på vägen mot en bättre välfärd”, säger Jämtin avslutningsvis.

Vi följer spännt fortsättningen. vad säger övriga riksdagspartier? Hur ska vinsterna i välfärden kunna se ut, om de ska finnas? Inget parti kan längre ducka för denna fråga.

Det har hänt mycket sedan bland andra Lärarnas Riksförbund påpekat det orimliga i att vinster från en tydligen mycket lönsam verksamhet försvinner i det okända. Dessa resurser menar förbundet ska för skolans del komma elever och lärare till del.

måndag, 12 december, 2011

Privatiseringen av skolan misslyckades

Det finns tydliga likheter mellan Caremaskandalen inom omsorgen och den misslyckade privatiseringsreformen i skolvärlden. Det skriver Metta Fjelkner på SVT Debatt, där hon bland annat lyfter fram att vinstintresset allt för ofta har tagit över från de småskaliga visionerna, att vinstutrymmet skapas genom att åka snålskjuts på kommunala bibliotek, rastgårdar, att man inte anställer behöriga lärare, att anställda inte har samma skydd som i kommunala skolor – samtidigt som de samhällsekonomiska vinsterna har uteblivit. Inte heller har privatiseringen bidragit till högre löner för lärare.

Samtidigt finns det något i grundtanken bakom friskolereformen som är värd att ta vara på. Så görs också på vissa friskolor. Framför allt handlar det om pedagogiskt nytänk – som även tvingar de kommunala skolorna att bli bättre på själva undervisningen.

Men tyvärr har mycket av denna grundtanke förfelats – som URs ”Världens bäst skitskola” visar. Kolla in det programmet! Indignations-TV när den är som bäst. Framför allt är det bra att det nu blir den ordentlig diskussion kring a) hur våra skattepengar används, och b) vilka effekter privatiseringen inom skolans område har haft på lärarnas situation, lön, arbetstid och arbetsuppgifter.

/Daniel

lördag, 26 mars, 2011

Skolreformerna spårade ur

Under lördagens tal av socialdemokaternas nye partiledare Håkan Juholt handlade ett viktigt avsnitt bland annat om skolan.

Idag kan vi bland annat på SVT:s sajt läsa att TT rapporterar att Juholt bland annat sa:

”Det var rätt av Göran Persson att föra skolan närmare medborgarna genom kommunaliseringen och det var rätt att introducera alternativa skolor – för att frigöra pedagogisk kraft.”

Men enligt Juholt har det sedan helt spårat ur.

”På valfrihetens altare offras de basala kunskaperna”, slog han fast.

Eleverna har blivit kunder på en marknad.

Men Håkan Juholts lösning är inte att göra stora förändringar, trots att han alltså inser de stora problemen och menar att skolreformerna spårat ut. Han vill inte rulla tillbaka kommunaliseringen, avskaffa rätten att välja skola, stoppa friskolorna.
Istället menar han att avarterna måste stoppas. Han väljer alltså att försöka justera och förbättra dagens system. 

Om man ser ett problem är det bra att göra något åt det, men det försvårar om man blundar för orsakerna.

söndag, 6 mars, 2011

Skolvalets baksida

I helgen sände SVT Nyheter ett reportage om situationen i en sammanfallande skola. I ”Eleverna flyr MoveIT” kunde vi höra den uppgivna eleven Emilia Törnblad analysera sin situation:

”Det är lika bra vara kvar och göra så gott jag kan och sedan satsa på Komvux eller folkhögskola eftersom vi inte har fått de betyg man ska ha, eftersom vi inte fått de lektioner man ska ha i en vanlig skola.”

”Det känns som att jag kastat bort tre år av mitt liv och gått på en fritidsgård.”

Hon går på en av MoveIT-gymnasierna, som nu sågats av Skolinspektionen och som måste göra stora förbättringar i sin verksamhet på bara några veckor. Bland annat måste de se till att eleverna får tillräckligt många lektioner och fler lärare.

”Besvikelsen är väldigt stor. Jag kan inte ens uttrycka med egna ord hur stor besvikelsen är, säger Emilia, som nu måste gå vidare och tvingas inse att hon valt fel i valet av gymnasium.

”Den här situationen har tärt på lärarna”, säger Åsa Fahlén, ombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

”Många av lärarna på nya fristående skolor har inte varit med tidigare. Många arbetsgivare lägger på för mycket undervisning på lärarna. Det går ett tag, sedan blir de sjuka och nya plockas in…”

Att det ska kunna gå till på detta sätt i ett land som talar om skolans och utbildningens betydelse är egentligen fullständigt obegripligt. Hela ansvaret läggs på individens förmåga att välja rätt och kunna förstå vilken skola som är seriös och vilken som inte är det.

Problem som dessa är kanske oundvikligt i det system som Sverige valt, där friheten sattes högre och var viktigare än kvalité och kunskap. Så man sår får man skörda, heter det ju.

Frågan är hur många fler ungdomnar och elever som ska betala med år av sitt liv för att  lycksökare och välvilliga entreprenörer inom skola och utbildning ska få pröva på hur kompetenta de egentligen är att ansvara för nya generationers bildning och utbildning.

onsdag, 23 februari, 2011

Bra att granskningar av friskolor skärps

Friskolorna över 20 miljarder kronor i skolpeng från kommunernas budgetar. Det är alltså inte förvånande att intresset är stort bland investmentbolag och andra för att ge sig in på den skolmarknad som skapats i Sverige.

Som en följd av detta stora intresse och en del problem som uppstått ska Skolinspektionen nu försöka bli bättre på att granska de ekonomiska delarna i friskolornas verksamhet.

Idag läser vi i en artikel i Svenska Dagbladet, ”Granskningen av friskolor skärps” som bland annat tar upp missförhållanden i friskolekoncernen MoveIT, som bloggen skrev om i går.

Förutom nu aktuella MoveIT driver koncerner som Kunskapsskolan, John Bauer, Pysslingen fristående skolor runtom i landet. I dag går mer än var femte gymnasieelev på en fristående skola.

Att Skolinspektionen skärper sin granskning kan väl beskrivas som bättre sent än aldrig.

Regeringen meddelade nyligen att de tänker tillsätta en parlamentarisk utredning som ska se över villkorsfrågorna för de fristående skolorna för att villkoren ska bli mer likvärdiga. Det är på tiden.

tisdag, 22 februari, 2011

Skolgång utan trygghet

I dag kan vi läsa ytterligare ett bevis på hur friskolereformen kan missbrukas på sina håll där kunskapskraven åsidosätts. I Göteborgs-Posten läser vi om oroliga elever och föräldrar, ” Besvikelse på krismöte om MoveIT”.

En förälder berättar:
”Det har varit problem länge. Men i höstas accelererade det. Nästan all undervisning försvann, det blev bara projektarbeten. Skolveckorna bestod till slut bara av några timmar.”

De fyra MoveIT-gymnasierna i Göteborg och Kungsbacka har haft stora problem med ekonomin och undervisningen har inte kunnat klaras. Och om inte en åtgärdsplan tas fram på tre veckor läggs skolorna ner, säger Skolinspektionen.

Det hela är givetvis mycket allvarligt för de närmast berörda, men det visar också stora brister i kommunens kontroll av var pengarna man betalar ut tar vägen.

Ägarna till denna skola uppges inte vara riskkapitalister utan förhoppningsfulla vars anställda bland annat Lärarnas Riksförbund nu får försöka hjälpa.

Man kan undra vad detta kan komma att kosta Göteborgs kommun? En lärare som tipsar om denna nyhet frågar sig också: ”Är det värt att betala två gånger för samma sak i den allmänna valfrihetens namn?”

Enligt deltagare vid ett medlemsmöte på en friskola uttrycks det tydligt att lärarnas viktigaste uppgift är att marknadsföra skolan…
Vi andra trodde naivt att lärarnas viktigaste uppgift är att förmedla kunskap.

En elev i årskurs tre på MovIT säger:
”Det känns som tre bortkastade år. Vi har inte få någon information från skolan och rätt som det är kan alltihop vara över.”

Svensk skola år 2011.