Arkiv för kategori ‘förskola/dagis’

lördag, 30 juni, 2012

Stöd för kraven på skolstart från sex års ålder

Det är välkommet att även Moderaterna satt ner foten i frågan om att göra den obligatoriska grundskolan tioårig.

I en debattartikel i DN i dag, ”Moderater och lärare vill ha tioårig skolplikt”, menar de tillsammnas med Lärarförbundet, Lf, att grundskolan bör förlängas. Alltså att skolplikten bör gälla från sex års ålder och att att en obligatorisk förskoleklass är en viktig komponent för att ge alla barn större möjligheter att lyckas i skolan.

Men frågan är om de verkligen vill förlänga grundskolan eller om de nöjer sig med att bara bekräfta den situation som råder dag, alltså att 96 procent av alla barn går i sexårsverksamhet. Vi hoppas det förstnämnda. För dagens förkoleklass är något annat än tioårig grundskola.

Redan hösten 2010 satte Lärarnas Riksförbund ner foten och  argumenterade för att den ordinare skolan ska starta tidigare. I en debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Satsa på skolstart från sex års ålder” argumenteras för att en förlängning av den obligatoriska grundskolan med ett år.

Det var Lärarnas Riksförbunds reaktion på ett betänkande som lagts fram från utredningen om flexibel skolstart. Förbundets ordförande Metta Fjelkner menade att:

”Tid, kraft och resurser bör i stället satsas på att ge varje elev god undervisning av behöriga lärare, tidigare än vad som är fallet i dag. Vi kan också behöva mindre grupper i lågstadiet. Varför inte satsa på att varje dag ge möjlighet för lärare i lågstadiet att ha halvklass med läsutveckling för att kunna hjälpa barnen och eleverna bättre? Den andra halvklassen kan med fördel ägnas åt mer socialt arbete utanför den garanterade undervisningstiden.
Men viktigast är att barnen och eleverna tidigt får möta fler riktiga lågstadielärare som vet hur man lär ut och hjälper eleverna rätt.”

Även i den  uppmärksammade boken Grundskolan 50 år – från folkskola till folkets skola tidgare i år skrev Metta Fjelkner att förbundet vill se en tioårig grundskola. Kravet fördes också fram i hennes öppningstal vd förbudents kongress 3 maj i år.

Och nu har alltså såväl moderaterna som Lf följt efter. Det välkomnas! Nu återstår att en reform med tidgare skolstart just blir det – en verklig kunskapreform – och inte bara en kosmetisk åtgärd.

Med en tioårig grundskola ska de barn och elever som har särskilt stort behov av stöd kunna få bästa möjliga hjälp och undervisning för att säkra en tidigare kunskapsinlärning och att grunden läggs för höjda resultat längre fram i skolan.

Det är bland annat detta som Lärarnas Riksförbunds seminarium i Almedalen tar upp nu på tisdag. I ”Grundskolan 50 år senare – vart tog kunskapen vägen?” diskuteras och debatteras vad som hänt under grundskolas fem första årtionden.

Hur är synen på kunskap egentligen? Hur påverkar skolans styrning och huvudmannaskap elevernas chans att ta till sig kunskapen? Hur skapar vi en skola i världsklass?

Bland de många namnkunniga medverkande finns ovannämnde moderaten Tomas Tobé, men också  socialdemokraternas taleseperson i skolfrågor Ibrahim Baylan, samt LO:s nye ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Dela med andra:
måndag, 17 maj, 2010

När får våra barn vara sig själva?

I en nyhetsartikel i dag i Svenska Dagbladet får vi veta det vi redan misstänkte eller visste. I ”Könsroller kan förstärkas i skolan” kan vi läsa om den ojämställda skolan.

I artikeln redogörs det för att var fjärde kommun ger extra pengar till skolor med många pojkar eftersom killar har sämre skolresultat. 

Vi vet nog alla att barn tidigt – redan i förskoleåldern – har bestämda uppfattningar om hur pojkar och flickor är. Några citat värda att fundera över från några tredjeklassare. (Ja, ni har nog hört det förut.)

”Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig.”
”Tjejerna brukar rida eller gå på teater. Vissa saker har bara blivit så. Det har blivit ett mode.”
”Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.”
” Tjejgrejer ska alltid vara rosa och gulliga små dockor och gosedjur. Typiska killsaker är robotar och låtsasvapen. Jag vet inte varför.”

”Barnen lär sig snabbt stereotyperna och återskapar dem”, säger Marie Nordberg, docent i genusvetenskap vid Karlstads universitet, till SvD. 

I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska ”motverka traditionella könsmönster”. Men forskning visar att det inte är ovanligt att det i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de traditionella könsrollerna.

Det är långt till målet att varje individ ska få vara just de unika individer vi föds till och kunna utvecklas efter sin egen längtans vägar. Att fullborda sitt öde tillsammans med andra, att vara den man känner sig vara innerst inne. Ett mål värt att sträva efter, men ett mål som kanske är ouppnåeligt? 

Dela med andra:
måndag, 19 april, 2010

Hur ser förskolans kunskapsuppdrag ut?

Bloggen Tysta tankar har i kommentatorsfältet till inlägget ”Bokstäverna i förskolan” fått en intressant diskussion mellan pedagoger som bland annat går in på när kunskapsuppdraget träder in och även berör daghemmens och förskolans ”skolifiering”.

I blogginlägget skriver Mats:

”Jag är orolig över att ivriga förskollärare vänjer barnen vid att inte förstå. De här första mötena med bokstäverna är känsliga och det är lätt att pedagogen faller för frestelsen att leka skola.”

I kommentarerna samtalar flera personer verksamma i förskolan vidare kring denna fråga. I en kommentar av besökaren Maths står det:

”…det är intressant varför man vill försöka pressa ner både läs- och räknekunnigheten i åldrarna. Man kan bli fundersam inte minst när man som jag jobbar med 1- och 2-åringar.”

I en annan av kommentarerna till sitt inlägg skriver bloggaren Mats:

”Jag funderar faktiskt på att börja använda begreppet ‘daghem’ i protest mot ‘för-skoleriet’. I England värjer sig pedagoger inom early childhood education mot begreppet ‘pre-school’.”  

I den fortsatta diskussionen ifrågasätts också om daghemmens/förskolans uppgift verkligen är att driva fram nobelpristagare.

Dela med andra:
onsdag, 24 februari, 2010

Ordet dagis känsligt

När Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner nyligen debatterade och kritiserade betyg på lärare i Aktuellt sade hon vid något tillfälle ordet ”dagis”. (Inslaget ligger tyvärr inte ute längre.) Det ledde till att det kom protester från några förskollärare som kände sig  nedvärderade. Man påpekade att det numera ska heta ”förskola”. 

Men frågan är hur de nu reagerar när socialdemokraternas ordförande i Stockholm, Mikael Damberg, som också sitter i rikdagens utbildningsutskott, på Svenska Dagbladets Brännpunkt använder det förbjudna ordet? Tillsammans med SKTF:s ordförande Eva Nordmark skriver han att skatteavdraget för hushållsnära tjänster bör behållas och istället för att avvecklas bör modellen reformeras.

Bland annat skriver de:

”Ser man till småbarnsföräldrars situation är det lätt att förstå den ständiga stressen: upp tidigt, laga frukost åt familjen, klä på barnen, lämna på dagis för att sedan ta sig till jobbet, skynda tillbaka hem till hämtning på dagis och barnens fritidsaktiviteter eller stöd och hjälp i skolarbetet.” 

Bakgrunden till användningen av den så populära beteckningen dagis är att barnpassning skedde i barnstugor eller barnträdgårdar (en direkt översättning av det tyska ordet kindergarten) och så småningom i daghem som blev dagis i folkmun.

Dock har jag svårt att tro att de som använder ordet dagis vill nedvärdera svensk förskola. Det är nog så att dagis fångar vad föräldrar anser de lämnar barnen till: Daghemsverksamhet med såväl omsorg om barnen som pedagogiska ambitioner.

Vill man  göra sig förstådd hos alla så är fortfarande dagis enklast att använda i dagligt tal.

Dela med andra: