Arkiv för kategori ‘betyg’

onsdag, 24 november, 2010

Krav på uppgörelse om betygskriterier

I gårdagens Ekonyheter berättades att det pågår ett högt politiskt spel i riksdagens utbildningsutskott just nu. Frågan som står i centrum är det nya betygssystemet som ska beslutas i veckan, och särskilt gäller det frågan om betygskriterierna.

Regeringen såg ut att gå mot en förlust i utbildningsutskottet under tisdagen när den rödgröna oppositionen skulle vinna en omröstning om betygen, med stöd av Sverigedemokraterna. Plötsligt valde Socialdemokraterna då att begära bordläggning.

Frågan gäller de nya betygen som kommer nästa läsår – där regeringen bara infört betygskriterier för A C och E. De rödgröna och Sverigedemokraterna vill nu ha egna kriterier också för betygen B och D.

Men enligt Skolverket är det inte så enkelt som att skriva in nya kriterier, betygssystemet måste i så fall göras om på nytt om några år.

Ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, som egentligen vill ha kriterier på varje betygssteg, är nu beredda att gå en medelväg med dessa krav.

– Får det så negativa konsekvenser så menar jag att var och en måste ta sitt ansvar och backa, och att de politiska partierna framför allt tar sitt ansvar och hittar en lösning i riksdagen, säger hon till Ekots reporter.

I ett pressmeddelande har Lärarnas gått ut och uppmanat partierna att göra upp i frågan så att inte ett nytt stabilt betygssystem fördröjs ytterligare.

För att skapa arbetsro och sammanhang med reformerna är det överordnat annat att det nya betygssystemet kan börja gälla 1 juli 2011. En framkomlig väg som Lärarnas Riksförbund kan se är att Skolinspektionen ges ett tilläggsuppdrag och särskilt följa konsekvenserna av det nya betygssystemet, inte minst med avseende på hur kriterierna tillämpas och hur avsaknaden av kriterier för två steg påverkar betygssättningen.

Under första kvartalet av 2014 görs en första utvärdering av hur det nya systemet fungerar. Lärarnas Riksförbund föreslår att skulle det visa sig att avsaknaden av kriterier för stegen B och D medfört stora nackdelar, så ges uppdraget att utarbeta kriterier även för dessa steg grundat på de erfarenheter som de första årens tillämpning av det nya systemet gett.

Möjligheten till kompromiss finns alltså. Nu ligger bollen hos politikerna i riksdagen. Återstår att se om man är mogna att visa statsmannaskap och kan enas  för svensk skolas skull.

tisdag, 23 november, 2010

Måste lärare kämpa mot Skolverket?

Som icke-lärare förundras man ibland över maktförhållandena i svenskt utbildningsväsende. Ofta hör man engagerade lärare ställa sig frågande till utbildningsforskare och pedadgogers arbete med skolan. Vad vilja de egentligen med skolan? Utgår de från den vardagliga verkliga skolan, den som lärarna verkar i och möter i sitt arbete? Eller befinner de sig i en annan ideal värld, en verkligare värld?

Efter att ha läst bland andra Gunnar Ohrlanders i lärarkretsar mycket uppskattade bok, ”Den gudarna älskar”, med underrubriken ”Om konsten att överleva som lärare”, så framträder en bild av en krets pedagogiska forskare som inte gillar den skola som finns i den verkliga världen utan vistas i en annan värld. Där är betyg inget bra, där är katederundervisning, alltså det möte som grundar sig i tusenåriga traditioner och möten mellan lärare och elev, inte heller bra.

Där är kort sagt allt som lärarna själva vet fungerar – om de får tillräckligt med tid och resurser – nedvärderat. Där ska det lärande barnet kastas ut med kunskapens vatten som anses gammalt.

I ett nytt blogginlägg,”Kunskapsseminarium med flum”, av läraren Johan Kant  gör sig dessa tankar påminda. Kant är en lärare som förekommer i Ohrlanders bok, han är också en lärare som är tydlig med sin syn på skolan och det är en syn står Lärarnas Riksförbund nära. En skola som bygger på kunskap och där elevens lärande är i fokus. Självklarheter kan tyckas, men ibland kan man undra. 

I flera inlägg har Johan uttryckt bekymmer och oro för hur de nya målen som Skolverket fått i uppdrag att utforma ska se ut och fungera. Ska de öka eller minska det som kallas flummet, alltså otydligheten, i skolan?
Läs gärna också ett inlägg på Johan Kants blogg från tidigare i år, ”Skolverkets förslag till kursplaner – katastrof!”. Där ges en bakgrund som gör att man förstår varför lärare är oroliga.

måndag, 18 oktober, 2010

Fel om Lärarnas Riksförbund och SD

I bland blir det fel. Utan någon illvilja eller egentlig avsikt så  blir det helt enkelt fel. Som i dagens artikel i Svenska Dagbladet, ”SD:s betygsförslag får lärarstöd”.

Den snabbe tidningsläsaren (som är majoritet) fås genom kombinationen av rubrik, ingress och bild att tro att Lärarnas Riksförbund står bakom en kommande motion från Sverigedemokraterna där man föreslår betyg från årskurs fyra och motsätter sig blockbetyg i NO- och SO-ämnena.

Läs den kommentar som Lärarnas skickat ut i dag från förbundsordförande Metta Fjelkner.

”Vi vet inget om Sverigedemokraternas motioner och vi företräder inte betyg från årskurs fyra. Vi anser att det är tillräckligt med skriftliga omdömen och utvecklingssamtal för de yngre eleverna, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Det Metta Fjelkner sagt till SvD:s reporter var att Lärarnas Riksförbund anser att de ämnen som ingår i NO och SO-blocken ska behandlas som enskilda ämnen. Annars underskattas dessa ämnens betydelse.

Efter ett samtal med Svenska Dagbladets kvalitetsredaktör ska tidningen förmodligen göra en rättelse, vilket givetvis välkomnas. Dock tycker tidningen inte att både rubrik och ingress är vilseledande, utan menar att det bara är rubriken som kan klandras. Något som säkert kan diskuteras, beroende på var man har sin utsiktspunkt. Men som sagt, ibland blir det fel och det är hedervärt att alltfler tidningar har kvalitetsredaktörer som håller koll.

måndag, 5 juli, 2010

Skolan alltmer orättvis

Måndagens stora skolnyhet i Almedalen i var Lärarnas Riksförbunds rapport om ökande betygsskillnaderna mellan elever med fattiga och med rika föräldrar.

Läs rapporten direkt på Lärarnas hemsida, Rika barn lära bäst?

Nyheten om rapportens resultat spreds av såväl Dagens Nyheter, SVT Rapport, TV4 Nyheter och Aftonbladet, bland andra.

Läs också Metta Fjelkners debattartikel i Expressen, ”Arbetarbarnen förlorarna igen”. 

Almedalsveckan har fått en bra start där skolan ställs i centrum. Sverige börjar i skolan, som Lärarnas budskap var i en gammal kampanj, som dock fortfarande är angelägen.

torsdag, 20 maj, 2010

Betyg från sexan tas emot positivt

I början av veckan berättade utbildningsminster Jan Björklund om regeringens förslag till tidigare betyg samt ett nytt betygsystem som går från A till F.

Lärarnas kommenterade det snabbt och mycket positivt i ett pressmeddelande. Från flera håll har reaktionerna varit välvilliga.

En typisk nyhetsartikel om förslaget hittar vi i dagens Karlskoga-Kuriren. Under rubriken ”Betyg redan i årskurs sex tas emot positivt” kan vi läsa vad lärarna i mellanstadiet på Karlbergsskolan tycker om betyg från sexan. 

”Det absolut viktigaste är att man får veta vad betyget betyder. Om betyget förklaras är det helt okej”, säger klassläraren Björn Johansson till tidningen. 

Björn säger en annan sak som är värd att lyfta fram särskilt i intervjun:

”Det är skolans uppgift att få eleverna att vilja studera vidare och uppmuntra dem. En definition av vad betyget innebär är jätteviktigt. Det är vår skyldighet att tala om var eleven ligger kunskapsmässigt.” 

Positiv till betyg, men kritisk till Björklund är den socialdemokratiske politikern Robert Noord. Han har gjort ett inlägg på sin blogg under rubriken Rör inte mitt betyg!

Noord är för betyg och anser inte att en strid om när betygen ska sättas är viktig. Därför kritiserar han att folkpartiets utbildningsminster inte strävat efter att nå en blocköverskridande enighet i betygsfrågan.

”Jan Björklund hade chansen att bli den skolminister som lyckades hitta en bred politisk överenskommelse om betygen. Den minister som skulle ta bort skolan som det ideologiska stridsfältet. Nu valde Björklund en annan väg. Hans egna framgång bygger på skolan som konfliktområde och då fick hans egna prestige gå före elevernas bästa. Trist för alla Sveriges unga.” 

Även Dagens Nyheters ledarskribent Johannes Åman är inne på samma linje – fast från en helt annan utgångspunkt. Under rubriken ”Blocköverskridande lösning hade varit mycket bättre” skriver han att det nu är klart att betygen blir en tydlig valfråga. Därmed får både Jan Björklund som Lars Ohly många tillfällen att profilera sig i frågan.

Åman anser att det är sorgligt och olyckligt att inte betygsfrågan redan varit avgjord. Han beklagar att:  ”Socialdemokraterna inte gjorde upp med regeringen om betyg från årskurs 6 så att frågan en gång för alla kunde läggas åt sidan. Det finns ju annat som är så mycket viktigare, exempelvis läraryrkets status och frågorna som gäller den löpande, dagliga utvärderingen av vad som sker i klassrummen.”

tisdag, 6 april, 2010

Är betyg viktigare än vi tror?

I dag finns en intressant debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Dåliga betyg bäddar för sociala problem”. Det är Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen, samt Bosse Vinnerljung, forskare, och Håkan Ceder, överdirektör på  myndigheten som skriver under denna artikel. 

De berättar att  en ny studie från Socialstyrelsen visar att unga vuxna med låga grundskolebetyg har kraftigt förhöjda risker att få problem i vuxenlivet – oavsett socioekonomisk bakgrund. Störst risker är det för barn som växer upp i samhällets vård.

Socialstyrelsen menar att sambandet måste tas på största allvar och insatser måste göras för att höja skolprestationerna, framförallt för barn placerade i familjehem.

Att alla elever i skolan har rätt till kunskaper och till att nå så långt som möjligt på sin kunskapstrappa, att nå gränsen av sin förmåga, är något som Lärarnas länge sagt. Varje barn har rätt att utnyttja hela sin begåvningspotential.

Nyckelstycket i artikeln finns här:

”Ett lokalt försök i Helsingborg har visat lovande resultat. Kognitiv förmåga, förekomst av läs- och skrivsvårigheter med mera testades hos 25 familjehemsplacerade barn. Tre fjärdedelar av dem presterade mycket dåligt i skolan i relation till sin begåvningspotential. Resultaten av testerna användes för att handleda lärare och familjehemsföräldrar samt för att systematiskt ge barnen tillgång till sådana specialpedagogiska resurser som normalt finns på varje skola. Vid förnyat test efter två år hade barnens medelvärden höjts signifikant på nästan alla test – inklusive ett intelligenstest.” 

Det handlar om att fokusera på elevens rätt till kunskap. Första steget för att nå det som Socialstyrelsen talar om är att skapa en likvärdig och rättvis skola. Men det kräver givetvis att rätt resurser satsas. De skriver:

”För att förbättra socialt utsatta barns framtidsutsikter måste samhället ge dem hjälp till en bättre start i livet och inte minst bättre förutsättningar att klara skolan. Det gäller särskilt barn som samhället placerar i familjehem. Skola och socialtjänst har ett delat ansvar.” 

Bland kommentarerna till artikeln ser vi att några kräver att föräldrar måste ta sitt ansvar, andra att det måste  bli lugn och ro i klassrummen, åter andra att inställningen till lärandet och lärarna måste förändras. Alla delar behövs säkert, men framförallt krävs att skolans kunskapsuppdrag uppvärderas.

torsdag, 25 mars, 2010

Rättning av nationella prov

Ska man använda sig av centralt rättade prov för att minska lärares arbetsbelstning? Det föreslås på ekonombloggen Ekonomistas. I går skrev nationalekonomen Jonas Vlachos, docent vid Stockholms Universitet, ett intressant inlägg på denna blogg.

Utifrån ekonomiska argument och av effektivitetsstkäl resonerar han om man genom att låta rättningen ske centralt kan dels öka likvärdighet i bedömningen, dels minska kostnaden för provrättningen. Vlachos skriver:

”Det kanske vore ett konkret förslag att spinna vidare på för ökad likvärdighet och minskad beslastning för lärarkåren.”

Faktum är att Lärarnas Riksförbund är positivt till extern rättning av de nationella proven. I förbundets remissvar vill man ha ett nationellt rättningsinstitut. Här möts ekonomen och lärarna.

Visserligen kan man se att det kan komma kritik om att genom att låta andra lärare rätta proven så frånhänder sig lärare ett viktigt verktyg som provrättning kan vara. Å andra sidan är det den enskilde läraren som avgör vilka pedagogiska metoder som ska användas och hur undervisningen ska utvecklas för att höja resultaten för den likaledes enskilde eleven.

Här måste lärarna själva göra avvägningen mellan kvalitet och arbetsbelastning. En avvägning som Lärarnas Riksförbund gjort och funnit svaret på. Lärare som har funderingar kring detta är välkomna att kommentera!