Arkiv för kategori ‘betyg’

fredag, 10 maj, 2013

Lärare pressas att sätta högre betyg

Lärare pressas av skolledningar att sätta högre betyg än vad de tycker att eleverna förtjänar. I P1-programmet Kaliber kommande sändning berättas att elever och lärare klagar till rektorer som är rädda att förlora elever.

I P1-morgon samtalade Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund, om detta. Se

Sedan decentraliseringsreformerna inom det svenska utbildningsväsendet i början av 1990-talet — kommunaliseringen av skolan, valfrihetsreformen och friskoleetableringarna — har elevernas faktiska kunskapsprestationer sjunkit, samtidigt som betygsmedelvärdena stigit. Ofta har ansvaret för denna betygsinflation ensidigt lagts på lärarna. Men sällan har de betygsättande lärarna tillfrågats om vad som påverkar själva betygssättningen — utöver de formella kriterierna och kunskapskraven.

Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde 2011 har var femte lärare utsatts för påtryckningar från sin rektor att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänat.

”Detta är oacceptabelt. Föräldrar och skolledning måste hålla armlängds avstånd till betygsättningen”, menar Metta Fjelkner.

Läs undersökningen som Lärarnas Riksförbund gjort, ”Betygsättning under påverkan”.

 

 

Dela med andra:
onsdag, 6 februari, 2013

Minskade dokumentationskrav lättar lärare

På onsdagen skedde det. Utbildningsminister Jan Björklund infriade löftet han gav på Lärarnas Riksförbunds kongress 2012.  LR:s ordförande Metta Fjelkner välkomnade beskedet om kraftigt minskad byråkrati för lärare från regeringen:

”Detta är en glädjens dag. Dokumentationshysterin är borta”, sa Metta Fjelkner till SVT:s Rapport. I inslaget ser ni bland annat LR-ombudet Johannice Grahn på Flogstaskolan (en f-3-skola). Hon liksom kollegorna är lättade över att dokumentationskraven dras ner.

”Vi ser med tillfredsställelse att regeringen lyssnat till Lärarnas Riksförbunds krav på att minska lärarnas administration”, var Metta Fjelkners kommentar i pressmeddelandet, Bra att regeringen slopar skriftliga omdömen från årskurs sex.

”Det är mycket bra, och en viktig signal, att staten nu går in och tar sitt ansvar för lärarnas arbetsvillkor. För att komma fram i så viktiga beslut krävs det att staten tar ett nationellt ansvar”.

Kraven på individuell utvecklingsplan (IUP) och skriftliga omdömen avskaffas helt i årskurs 6-9 och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs 1-5.

Sedan den 1 januari 2006 finns krav på att alla elever ska ha en skriftlig individuell utvecklingsplan (så kallad IUP). Sedan 2008 ska IUP också innehålla skriftliga omdömen. Kunskapsfokus har gjort att det också är fler nationella prov, att det är fler steg i betygsskalan och att betyg ges från och med årskurs 6.

Regeringen kommer lägga en proposition till riksdagen i höst så att ändringarna kan träda i kraft under läsåret 2013/14.

”Det är en viktig signal att staten nu går in och tar sitt ansvar för lärarnas arbetsvillkor. För att komma fram i så viktiga beslut krävs det att staten tar ett nationellt ansvar”, understryker Metta Fjelkner.

”Och genom utbildningsministerns, och regeringens, besked nu har lärarna ånyo fått gehör för att staten ska ta ett större ansvar för skolan och för lärarnas arbetsvillkor.”

På Facebook är många lärare mycket positiva. Några exempel:
Anna Persson skriver: ”Tack!!! Ser fram emot att få fokusera på eleverna och undervisning!!”
Johan Kollberg skriver: ”Äntligen! Precis vad jag skrev i ett brev till Björklund i höstas! Antar att fler skrivit till honom…skönt att han lyssnat!”
Tasola Kartsidou förklarar:Känns bra att man börjar tänka på oss lärare!”
Karin Koppari skriver: ”Eloge till LR, som har lyckats med att ge regeringen insikt i lärarnas orimliga arbetssituation! Nu kanske vi får större möjligheter till att utveckla undervisningen. Förhoppningsvis kommer lärarflykten att minska.”

Metta Fjelkner lyfter också fram betygens värde:

”Det här visar också att tidigare försök att ersätta eller komplettera betygen med omdömen av olika slag tyvärr främst medfört omfattande dubbeljobb för lärarna. Och både elever och föräldrar vill ha betyg för att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen”.

 

Dela med andra:
tisdag, 15 januari, 2013

Starkt stöd för minskad administration för lärare

Miljöpartiets förslag på hur lärarna ska få ägna sig åt att undervisa i stället för att fylla i papper har fallit i god jord. Under rubriken ”Lärarna måste få undervisa” läser vi på Aftonbladets ledarsida:

”Sunt förnuft, utbrister nog de flesta. Det gäller inte minst den lärarkår som håller på att drunkna i administration. Under Björklunds år som utbildningsminister har pappersarbetet blivit mer och mer betungande.”

Ledarskribenten Ingvar Persson, som vanligtvis bevakar fackliga frågor skriver vidare – intressant nog – att han ser andra sammanhang som lyfter fram fördelen med en statlig centralstyrning av vissa delar av skolan:

”Ändå går alltså utvecklingen åt rakt motsatt håll, och det är inte ­säkert att det bara beror på Jan Björklunds ­personliga entusiasm för betygsättning och sanktionssystem.

En del av lärarnas växande pappers­arbete kan oväntat nog bero på att ­skolan är mindre centralstyrd.

Eftersom kravet på nationella politiker och myndigheter är att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning innebär både kommunaliseringen och friskolorna att behovet att kontrollera bara växer. Och när utbildningskvalitet dessutom ska användas som medel

i kampen om skolpengen blir doku­mentationen en resurs i konkurrensen.

De sakerna brukar Miljöpartiet inte vilja ändra på.

Ambitionen att minska skolkrånglet är utmärkt. Risken är bara att det kommer att visa sig svårare än det låter.

Då borde frågan om specialpedagoger och andra vuxna vara lättare. Den ­handlar nämligen bara om pengar.” 

Även Dagens Nyheters ledarsida är positiv till att politiker försöker se på skolans arbete ut ett lärarperspektiv.

Den skolintresserade ledarskribenten Johannes Åman skriver under rubriken ”Politisk övning i att se skolan i klassrumsperspektiv” bland annat:

”Byråkrati är allt det där
som ligger vid sidan av det egentliga jobbet. Småföretagare vill utveckla sin verksamhet – inte ägna dagarna åt pappersarbete. Lärare vill undervisa och satsa sina krafter på eleverna – inte på en massa dokumentation som de påtvingats uppifrån.”

Och han fortsätter längre fram:

”…även om det hittills mest varit prat om byråkratin är det nya intresset positivt. Detta blir om inte annat en övning i att tänka som lärare. Ett perspektiv läggs på skolan som handlar inte om vad beslutsfattarna vill utan om vad som faktiskt blir reformernas sammantagna effekt.

Om lärare till exempel uppfattar fler nationella prov och nya regler om skriftliga omdömen som försämringar av arbetsförhållandena behöver slutsatsen inte nödvändigtvis bli att förändringarna var dåliga. Men politiker som försvarar sådana reformer kan inte slå sig till ro med att dessa har gjorts i syfte att eleverna ska lära sig mer. De måste ta bort något annat så att utrymme skapas för de nya arbetsuppgifterna.

Annars blir effekten att lärare ägnar mindre tid åt det allra viktigaste: att förbereda lektioner och ge eleverna genomtänkt återkoppling.”

Lärarnas Riksförbunds förste vice ordförande Bo Jansson var positiv till miljöpartiets förslag på måndagen. Han ville dock att man redan nu ska avskaffa de skriftliga omdömena i år 6-9 där det nu införts en mer detaljerad betygsskala. Läs mer om det här.

Dela med andra:
måndag, 4 juni, 2012

Lärarlöner och nya betyg i debatt

Veckan började med att Löneuppropets krav på högre lärarlöner uppmärksammades i TV4 Nyhetsmorgon. Gymnasielärarna Philip Dante och Lars-Göran Hultberg berättade om resultatet av den insamling som på några få veckor fått in över 30 000 namnunderskrifter. (inslaget ännu en upplagt på TV4 Play).

Idag överlämnas namnlistorna till Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Lyssna på samtalet i Nyhetsmorgon, ”Över 30 000 underskrifter till stöd för lärares villkor”.

Hör på bland annat detta från Philip Dante:

”Förhoppningsvis kommer riksdagspartier tänka om i sitt beslut om vem som ska ha ansvar för den svenska skolan. Frågan är om Sveriges Kommuner och Landsting har lyckats med sitt uppdrag när vi har en situation som aldrig varit sämre än i dag, och de har haft tjugo år på sig att göra något vettigt av de uppdrag de har fått.”

Klokt sagt av en lärare mitt ute i verkligheten.

Nästan samtidigt kunde vi i P1-Morgon höra ett samtal om problemen med nya skolbetygen. Där deltog Lärarnas Riksförbudns ordförande Metta Fjelkner och utbildningsministern Jan Björklund och de diskuterade  problemen vid införandet av den nya betygsskalan.

Lärarna har fått för lite tid till samtal i ämnesgrupper och för lite genomgångar, menade Fjelkner. Men Björklund framhärdade i att han kände sig trygg i att den satsning som gjorts varit mycket omfattande.

Även om han förstod lärarnas oro och nog ändå delade Lärarnas Riksförbunds syn på att lärare behöver mer tid och genomgångar i ämnesgrupperingar.   Men det ansvaret ligger på arbetsgivarna underströk han. Några nya pengar från stat eller regeringen gavs inte i utsikt.

 

Dela med andra:
tisdag, 27 mars, 2012

Debatt: Lärare pressas av rektorer att sätta för höga betyg

I P1-Morgon kunde vi i dag lyssna till en debatt mellan Sveriges Skolledarförbunds ordförande  Lars Flodin och Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. Lyssna på samtalet här.

Men ta dessförinnan del av reportaget där två lärare vittnar om att de utsatts och utsätts för påtryckningar. Lyssna på reportaget om betygsinflationen här.

Grunden till inslaget och diskussionen är den rapport som Lärarnas Riksförbund presenterade i höstas. Den visade bland annat att att var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.

Läs rapporten ”Betygsättning under påverkan”.

I samtalet

Dela med andra:
torsdag, 17 november, 2011

Nu krävs åtgärder mot betygsinflationen

Idag presenterar Metta Fjelkner en ny rapport från Lärarnas Riksförbund på DN debatt. Nyheten – att många lärare utsätts för påtryckningar från rektorer och andra för att sätta högre betyg än eleverna förtjänar – fick stort genomslag: SVT, TV4, Aftonbladet, SvD med fler rapporterade direkt om detta. (Lustigt nog hade SvDs Brännpunkt två artiklar i samma fråga – men utan den tyngd eller konstruktivitet som finns i Metta Fjelkners artikel – idag: en med ett par moderater och en med en lärarutbildare.)

Tre saker (åtminstone) är viktiga att poängtera i Metta Fjelkners artikel:

1. Betygsinflationen har diskuterats och rapporterats om många gånger tidigare. Men – mig veterligen – har man aldrig tidigare gjort en så grundlig undersökning bland betygsättande lärare kring vad – utöver huruvida eleven når kunskapsmålen – som påverkar betygsättningen. Det är märkligt att så många har tyckt och tänkt så mycket om detta utan att fråga de som faktiskt ska ansvara för detta.

2. Att vi har en betygsinflation i detta land har diskuterats och rapporterats om många gånger tidigare. Men allt för sällan går man på djupet och analyserar varför det är så, och vilka mekanismer och drivkrafter som ligger bakom. Att kommunaliseringen, valfrihetsreformen och friskolereformen har bidragit till att skapa ekonomiska drivkrafter för rektorer, skolledningar och andra att utöva otillbörliga påtryckningar på betygsättande lärare är en viktig förklaring till betygsinflationen.

3. Många har även beskrivit, diskuterat och rapporterat om problemet med betygsinflationen. Men allt för sällan hör vi konkreta förslag eller idéer på vad man kan göra för att komma åt det – som går bortom ”det är viktigt att lärare sätter mer rättvisande betyg”. Därför är det intressant med förslaget att komma åt de drivkrafter i dagens skolsystem som spär på betygsinflationen genom ett tydligt uppdrag till en statlig utredning. Även nationella prov i fler ämnen är intressant att pröva. Men det är också bra att Lärarnas Riksförbund föreslår att lärare, som får sin professionalism trampad på genom påtryckningar från rektorer och skolledningar att sätta för höga betyg, ska kunna vända sig till en oberoende instans och rapportera detta. I vanliga fall är det ju rektor som en lärare ska vända sig till om det är något fel. Men vad gör man när det är rektor som ”förövaren”?

Sammantaget är detta en fråga om tilltron till vårt betygssystem och respekten för de betygsättande lärarnas professionalism.

/Daniel Färm

Dela med andra:
söndag, 23 januari, 2011

En folkbildningsinsats

För den som intresserar sig för svenska utbildningspolitik och skoldebatt finns det en märklig tom fläck på kartan. Frågan är hur det kan komma sig att ett land som levt så högt på att satsa mycket på utbildning och kunskapstillväxt, har företrädare i ledande ställning inom forskning och lärarutbildningar som kan vara så avvisande till betyg för bedömning och uppföljning?

Där finns en professor i pedagogik som vill rensa bort allt i kunskapssynen sedan Platons dagar och där finns en docent i pedagogik som ställer motivation mot ”hotivation” där det sistnämnda ska följa av att kunskaper mäts med betyg(!).

Detta till skillnad mot när satsningar på folkbildningen lyfte Sverige i början av förra seklet. Då förde nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen fram sin ambition att genom kunskap och studier ge människor inte bara kunskap, utan också bildning för att kunna vara fria medborgare och ta sitt demokratiska ansvar. Betyg var en naturlig del i skolan då.

Den inställningen har inte det nätverk som läraren Johan Kant tar upp till granskning på sin blogg.

Han gör en folkbildningsinsats som bör lyftas fram. Det är många, lärare liksom andra, som inte har en aning om vad som pågått under lång tid.

Kant visar vad som i det tysta sker i svenska skolan och i de svenska pedagogiska nätverken. Denna insats har kunnat följas den senaste månaden på Johan Kants blogg. ”En blogg om skola, inlärning, betyg, läsning, skolpolitik, elever, lärarstudenter och allt annat som angår en lärare idag.”

Johan Kant har sedan serien startade i juletid gått igenom de som motarbetar Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 – och i synnerhet frågan om bedömning och betyg.

Nu i helgen kunde vi läsa det sista sammanfattande inlägget. Passa gärna på och läs alla de tolv inläggen på bloggen. Och det kan komma fler granskningar. Johan Kant skriver:

”Den här bloggserien har haft ett enda syfte, att synliggöra några av de dolda krafter som är reaktionära inom skolans värld. Att synligöra ett av de nätverk som finns och som jobbar emot fattade riksdagsbeslut, med en egen agenda att sabotera. Det finns flera nätverk och kanske kommer jag utforska dem, för jag känner till några och känner till namn inom dessa nätverk. Och det handlar om professorer och docenter i pedagogik. Men det beror på om jag har tid, för jag måste göra en del research. Och om jag har lust.”

Vi hoppas att Johan har både tid och lust.

Dela med andra:
torsdag, 20 januari, 2011

Överklagande av betyg lyfter knappast svensk skola

Idag läser vi en intressant utbildningspolitisk kommentar i tidningen Flamman, ”Glöm inte de andra skolfrågorna”.

Där diskuterar Anne-Li Lehnberg om hur viktigt frågan om överklagande och omprövning av betyg egentligen är. Hon anser att rätten att få överklaga sitt betyg är viktig, men att man inte får glömma bort de verkliga utmaningarna i skolan.

Anne-Li Lehnberg skriver bland annat att om förslagen i utredningen ”Riktiga betyg är bättre än höga betyg”:

Principiellt är det ett viktigt förslag, i synnerhet som betyg kan betraktas som myndighetsbeslut. Med tanke på att de dessutom påverkar ungas möjligheter till utbildning och yrkesval är det närmast absurt att de inte går att överklaga. I flera andra länder, däribland Finland vars skolsystem påminner om Sveriges, har möjligheten funnits länge.”

Samtidigt konstaterar hon att ”det är inte möjligheten att överklaga betyg som är nyckeln till bättre skolresultat för elever från studieovana hem. Det kommer inte heller att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar.

Anne-Li Lehnberg menar också att ”utredningen om betygsomprövning har också till viss del överskuggat en annan aktuell utredning: Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, vars slutsatser kan sammanfattas med att jämställdheten i grund- och gymnasieskolan är en katastrof. För att komma till rätta med de problemen behövs andra åtgärder: fler lärare med bättre kompetens inte minst i genusfrågor, mindre elevgrupper och mer stöd åt ungdomar med särskilda behov.”

Dela med andra:
torsdag, 13 januari, 2011

Klyftorna ökar i svenska skolan

Idag har vi kunnat höra om en ny SCB-undersökning som visar att skolresultaten har sjunkit dramatiskt i Sveriges socialt utsatta områden.

SVT Rapport har låtit SCB undersöka de 38 stadsdelar som regeringen beskriver som utanförskapsområden. I snitt är det inte ens 7 av 10 elever som har tillräckliga kunskaper för att fortsätta på gymnasiet.

De nya siffrorna visar att skolkunskapen sjunkit dramatiskt i Sverige under de senaste 12 åren i de mest socialt utsatta områden. Från att 73 procent av eleverna var godkända år 1998 till 68,7 procent godkända elever 2010.

Lärarnas Riksförbund säger, efter att ha sett Rapports statistik, att det nu krävs akut hjälp från staten.

I inslaget Lärarnas Riksförbund vill öronmärka pengar till problemskolor säger Anders Almgren, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, till Rapport:

”Har man inte råd då måste vi se till, i det här akuta läget att det tillskjuts mer statliga pengar – öronmärkta pengar direkt ut till skolorna där det behövs”,

Läs också pressmeddelandet ”Betygsras i utsatta områden kräver akuta insatser – och på sikt statlig skola”.

Dela med andra:
onsdag, 12 januari, 2011

Överklaga betyg svårt genomföra i praktiken

Under onsdagen presenterades förslaget kring elevers rätt att ompröva betyg genom överklagande. Förslaget går bland annat ut på att slutbetyg från grundskolan och samtliga betyg från gymnasieskolan ska kunna överklagas.

Förslaget motiveras med att betygsättande är en form av myndighetsutövning, och möjligheten till omprövning skulle stärka elevernas rättsäkerhet. Lärarnas Riksförbund menade i ett  pressmeddelande att om betygsättning är en myndighetsutövning – vilket det är - så måste det också finnas ett system för överklaganden.

Men hur det ska se ut är oklart. Det förslag som lagts fram visar att det finns stora problem. Lärare ska kunna fokusera på att undervisa, och inte lägga tiden på ännu mer dokumentation.

Lärarnas Riksförbund ser också stora problem. Överklaga betyg må vara önskvärt i teorin, men svårt genomföra i praktiken. Bland annat beroende på betygsättningens komplexitet så blir det mycket svårt att genomföra i praktiken.

Utbildningsminister Jan Björklund hade redan bestämt sig och tyckte att förslagets nackdelar är större än fördelarna och att det inte bör genomföras.

”Förslaget innebär en kraftig byråkratisering eftersom det krävs så mycket mer dokumentation. Lärarna ska lägga sin tid på undervisning, sa utbildningsministern i sin kommentar. Han kommer dock invänta remisssvaren innan ett definitivt beslut fattas. 

Förslaget anses också dyrt eftersom den kvarts miljard som utredningen beräknar kostnaden till bara tar hänsyn till själva omprövningarna, inte till den ökade byråkratin. Dessutom avhjälper förslaget inte problemet med den ökande betygsinflationen eftersom överklagade betyg bara skulle kunna höjas men aldrig sänkas.

Lärarnas Riksförbund ger Björklund rätt i kritiken mot förslaget:

”Det får inte bli så att det är fritt fram att förutsättningslöst ompröva vilka betyg som helst. Då finns risken att lärare och rektorer inte kommer att hinna med mycket annat än att ägna sig åt betygsomprövningar, säger ordförande Metta Fjelkner till tidningen Skolvärlden.

Tidningarnas Telegrambyrå vinklade det alltför positivt och menade att Lärarnas Riksförbund var övervägande positivt. Sanningen var snarare att förbundet var i bästa fall försiktigt positivt. TT valde också att  bortse från att förbundets pressmeddelande var fullt av krav som måste uppfyllas för att ett system för överklagande av betyg ska fungera.

Dela med andra: