Arkiv för kategori ‘Almedalen’

tisdag, 14 augusti, 2012

Partierna måste ta ny ställning för skolan för att bryta dödläget

En av sommarens viktigaste texter om skolan ska vi inte låta falla i glömska. Därtill är den alltför viktig.

Bland det mest insiktsfulla som skrivits om skolan och lärarna är nämligen den debattartikel som publicerades i Göteborgs-Posten den 19 juli. Mitt under den tid då de flesta vilar sig i hängmattan och kopplar bort nyhetsflödet stod den där att läsa på debattasidan. Rubriken ” Skolreformer ska utvärderas – ny chans för skolan?” var kanske inte så uppseendeväckande. Däremot analysen och klarsyntheten.

Artikelförfattaren är Anders Gentzel, fd rektor för Uvengymnasiet, lyfter helt enkelt fram problemet med svenska skolan och att det inte satsas tillräckligt på vare sig lärarna eller kunskapsuppdraget. Men dessutom tar han det hela ett steg längre och lägger ansvaret just där det hör hemma. Nämligen hos de två stora partierna i den svenska riksdagen och därmed i svensk politik.

Alltså hos moderaterna och socialdemokraterna. De förstnämda bärande i den sittande regeringen, de sistnämnda bärande i oppositionen, och därtill ansvariga för svensk skola under mycket lång tid.

Och båda har varit djupt inblandade i de stora beslut som påverkat den svenska skolan, såsom kommunalisering utan kontroll och friskolereform utan kontroll.

Alla som bryr sig om den svenska skolan bör läsa slutstyckena i denna debattartikel noggrant och utkräva ansvar. Så här avslutar Anders Gentzel sin text där han kräver att M och S måste ta ny ställning i skolan:

”Almedalsveckans partiledartal inger inte mycket hopp för skolan, trots att utbildningen av barn och ungdomar är en ödesfråga för Sverige. Moderaterna har i stort lämnat över alla utbildningsfrågor till Jan Björklund. Moderaternas, numera passiva politik, består av skattesänkningar som förstås inte ger staten ökade möjligheter att göra olika, välbehövliga satsningar på skolan.

Socialdemokraterna belastas av Göran Perssons beslut 1989 att kommunalisera skolan. Det faktum att det var en socialdemokratisk regering som drev kommunaliseringen, till det vi har idag, förlamar sossarnas skolpolitik och skymmer sikten för de faktiska förhållandena.

Det räcker inte längre att skylla på kommunerna när det gäller skolans utveckling. Något av de två stora partierna i svensk politik måste ta ny ställning för att dödläget ska brytas.”

Dela med andra:
lördag, 30 juni, 2012

Stöd för kraven på skolstart från sex års ålder

Det är välkommet att även Moderaterna satt ner foten i frågan om att göra den obligatoriska grundskolan tioårig.

I en debattartikel i DN i dag, ”Moderater och lärare vill ha tioårig skolplikt”, menar de tillsammnas med Lärarförbundet, Lf, att grundskolan bör förlängas. Alltså att skolplikten bör gälla från sex års ålder och att att en obligatorisk förskoleklass är en viktig komponent för att ge alla barn större möjligheter att lyckas i skolan.

Men frågan är om de verkligen vill förlänga grundskolan eller om de nöjer sig med att bara bekräfta den situation som råder dag, alltså att 96 procent av alla barn går i sexårsverksamhet. Vi hoppas det förstnämnda. För dagens förkoleklass är något annat än tioårig grundskola.

Redan hösten 2010 satte Lärarnas Riksförbund ner foten och  argumenterade för att den ordinare skolan ska starta tidigare. I en debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Satsa på skolstart från sex års ålder” argumenteras för att en förlängning av den obligatoriska grundskolan med ett år.

Det var Lärarnas Riksförbunds reaktion på ett betänkande som lagts fram från utredningen om flexibel skolstart. Förbundets ordförande Metta Fjelkner menade att:

”Tid, kraft och resurser bör i stället satsas på att ge varje elev god undervisning av behöriga lärare, tidigare än vad som är fallet i dag. Vi kan också behöva mindre grupper i lågstadiet. Varför inte satsa på att varje dag ge möjlighet för lärare i lågstadiet att ha halvklass med läsutveckling för att kunna hjälpa barnen och eleverna bättre? Den andra halvklassen kan med fördel ägnas åt mer socialt arbete utanför den garanterade undervisningstiden.
Men viktigast är att barnen och eleverna tidigt får möta fler riktiga lågstadielärare som vet hur man lär ut och hjälper eleverna rätt.”

Även i den  uppmärksammade boken Grundskolan 50 år – från folkskola till folkets skola tidgare i år skrev Metta Fjelkner att förbundet vill se en tioårig grundskola. Kravet fördes också fram i hennes öppningstal vd förbudents kongress 3 maj i år.

Och nu har alltså såväl moderaterna som Lf följt efter. Det välkomnas! Nu återstår att en reform med tidgare skolstart just blir det – en verklig kunskapreform – och inte bara en kosmetisk åtgärd.

Med en tioårig grundskola ska de barn och elever som har särskilt stort behov av stöd kunna få bästa möjliga hjälp och undervisning för att säkra en tidigare kunskapsinlärning och att grunden läggs för höjda resultat längre fram i skolan.

Det är bland annat detta som Lärarnas Riksförbunds seminarium i Almedalen tar upp nu på tisdag. I ”Grundskolan 50 år senare – vart tog kunskapen vägen?” diskuteras och debatteras vad som hänt under grundskolas fem första årtionden.

Hur är synen på kunskap egentligen? Hur påverkar skolans styrning och huvudmannaskap elevernas chans att ta till sig kunskapen? Hur skapar vi en skola i världsklass?

Bland de många namnkunniga medverkande finns ovannämnde moderaten Tomas Tobé, men också  socialdemokraternas taleseperson i skolfrågor Ibrahim Baylan, samt LO:s nye ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Dela med andra:
torsdag, 28 juni, 2012

Lärarnas Riksförbund lyfter skolans utmaningar i Almedalen

Snart är det dags för årets Almedalsvecka, och Lärarnas Riksförbund finns närvarande för att påverka beslutsfattare och för att lobba för lärarna och för skolan.

Se hela programmet här.

Förbundets budskap är fokuserat följande:

Svensk skola står inför tre — nära sammanlänkade — utmaningar.

Sjunkande kunskapsresultat
Svenska elevers sjunkande kunskapsresultat är ett hot mot den enskildes möjligheter att klara sig på morgondagens arbetsmarknad, men också ett hot mot svensk ekonomi, eftersom vi är beroende av att kunna konkurrera med kunskap – inte låga löner.

Bristen på likvärdighet
Bristen på likvärdighet gör att elever i olika kommuner och med olika bakgrunder får helt olika förutsättningar att klara av kunskapsmålen.

De dåliga villkoren
De låga lönerna, den otydliga styrningen och de dåliga villkoren gör att läraryrkets status har sjunkit så lågt att det finns stor risk för utbredd lärarbrist – och framför allt att de bästa och mest motiverade väljer andra utbildningar och yrken.

Gå in på LR:s Google-karta i Almedalen. Här ser du var Lärarnas Riksförbund finns under Almedalsveckan. Du kan också följa oss på hemsidan där vi kommer att berätta om vad som händer och vad som kan var intressant för skolans och lärarnas del i Almedalen.

Dela med andra: