Brister i digital källkritik gör skolan och lärarna ännu viktigare

Just nu sänder SVT den norska succéserien ”Skam” som visar hur viktiga sociala medier är för dagens ungdomar. Skam är en webbaserad dramaserie som handlar om några vänner på Hartvig Nissens videregående skola i Oslo.

Serien skapas och lever i samklang med digitala och sociala medier. Den har sms- och facebookchattar mellan de olika figurerna, och Instagrambilder laddas upp på figurernas egna Instagramkonton. Tittarna och fansen debatterar med de fiktiva figurerna om deras beteende, som om de vore verkliga. Skam belyser vilken sprängkraft de nya sociala medierna har och hur fiktion och verklighet kan glida ihop. Man har också fått upp ögonen för Skam i USA som kommer göra en amerikansk version.

Det finns en konflikt mellan det digitala livet och verkligheten. Nyligen kunde vi i Wall Street Journal läsa om en ny studie från Stanford University som visar att det finns stor brist på digital källkritik bland unga.
Vi har väl sett unga och tonåringar som digitalt bevandrade, fullfjädrade sociala medie-experter. Kanske mer engagerade i den digitala tillvaron än i det verkliga livet. Men enligt forskning verkar de sakna ett kritiskt förhållningssätt. Kanske särskilt när det gäller medier och information.

Det visar sig att de flesta tonåringar inte förmår göra skillnad mellan sponsrat innehåll och redaktionellt innehåll. Enligt studien kunde 82 procent av ungdomar i åldersgruppen 10 till 14 år inte urskilja vad som var en sponsrad nyhet och en verklig nyhet, på en hemsida.
Studien från Stanford University visar också att de unga, liksom förmodligen de äldre, fastnar alltmer i den digitala online-världen med video, bilder och korta texter. En fragmenterad kommunikation för en fragmenterad tid.

I sin ledare i Skolvärlden skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén om just den digitala världens faktaresistens och filterbubblor, de personligt anpassade resultaten då vi använder en sökmotor på Internet där en algoritm anpassar träfflistan beroende på vilka uppgifter den har om oss.

Åsa Fahlén skriver:

Skolans roll är grundläggande också nu när vi utsätts för informationskrigföring och desinformationsaktioner. Ingen elev ska få gå ut skolan utan att ha fått ett källkritiskt sinnelag och kunskap om hur information kan manipuleras och hur rykten kan spridas.

Det svenska samhället är öppet. Det kan utnyttjas. Men öppenheten kan användas också för att stärka oss. Allra viktigast tror jag är att skola och fria medier ger medborgarna egna verktyg för att fullgöra sin plikt som medborgare. Därför är skolan så viktig!

Vi tror att de unga som lever sina liv på nätet också är de som bäst vet vad de navigerar i. Men bara för att miljön är en annan än den var tidigare, bara för att tekniken är ny, så gäller fortfarande att de unga behöver undervisning och utbildning.

Forskningen från Stanford visar att skolan och undervisningen har en stor uppgift med det uppväxande släktet – och kanske inte bara det. Många behöver ta del av undervisning och kunskap från utbildade behöriga lärare.

Lärare och skolan skyddar mot ignoransen. Våra ungdomar behöver mer traditionell undervisning av lärare och mer tid och tillgång till bibliotekarier och solida fakta för att ha en stadig grund att stå på.

Idag har Metro också tillkännagivit att de instiftar en Källkritikens dag som kommer äga rum i mars. Metro har ju gjort en viktig insats med sin Viralgranskaren, som är ett projekt som pågått sedan 2014, där man granskar påståenden som fått stor spridning och jobbar för mer källkritiskt tänkande i samhället. Det är ett bra initiativ, men källkritik behövs mer än bara på nätet.

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)