Bristen på ämneslärare uppmärksammas

Den stora bristen på lärare i teknik och naturvetenskap blir allt allvarligare. P1-morgon i Sveriges Radio lyfte i morse fram att  i våras utexaminerades totalt bara 25 högstadielärare i teknik och NO-ämnen, samtidigt som många lärare är på väg att gå i pension. 

I somras varnade Lärarnas Riksförbund för att det behövs nationella krafttag. Nu ska Skolverket ta reda på exakt hur illa situationen ser ut.

Lyssna på reportaget från Forssaklackskolan i Borlänge och det efterföljande samtalet med Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Ett stort problem är att rektorer vill ta in obehöriga outbildade i skolan. Då hamnar man åter i att elever får outbildade i skolan. Knappast vad svensk skola behöver.

“Lönesättningen är fri. Såvitt jag vet finns det inga tak för lönerna”, säger Skolverkets Anna Ekström. Hon sätter hård press på arbetsgivarna och säger att det krävs ett samordnat ansvar för att göra läraryrket attraktivt.

 

 

Kommentarer (9)

  1. LRradicals skriver:

    Tycker att ett genusperspektiv bör anslås här. Varför lyfts ensidigt bristen på NO-lärare, när bristen är lika stor på moderna språk-lärare? Kan det vara könsmaktsordningen?
    Är det häftigare eller allvarligare att det fattas NO-lärare?

  2. Kerstin Heimer Sundström skriver:

    Debatten kring lärarnas arbetssituation och det sviktande intresset för yrket är alltför ensidigt inriktat på lönerna. Högre lön och status kan kortsiktigt locka fler till yrket men på lång sikt kommer inte lärarna att stanna. Erfarna lärare med många år i yrket klarar inte arbetsbelastningen längre, vi har nått vägs ände och nu måste antalet elever och mängden undervisa minska för att det ska vara möjligt att fortsätta i yrket. Högre lön kan bidra till att många har råd att arbeta deltid för att orka med arbetet men det löser inte grundproblemet. Det behövs fler lärare i systemet, för att rekrytera fler lärare krävs högre lön OCH rimliga arbetsvillkor. Den sk administrativa delen av arbetet kan endast minskas till viss del eftersom det mesta av administrationen är kopplat till arbetet med eleverna i undervisningen. Det enda som på allvar kan rädda svensk undervisning från en extrem lärarbrist är en översyn och förändring av den totala arbetsbördan för lärarna.

  3. Anders skriver:

    LRradicals:
    Det är inte så svårt att se hur framtida jobb kommer från forskning inom medicin, material, fordon, byggnation eller kemisk produktion.
    Däremot är jag inte alls säker på att tillgången till lärare i spanska italienska, franska, kinesiska eller tyska kommer ge samma uppenbara lyft.

    Därmed inte sagt att det är oviktiga ämnen, bara att de inte är lika uppenbart nödvändiga.

  4. Fille skriver:

    Jag skulle nog kunna tänka mig att bli Ämneslärare, om det inte var för totalt caos i Dokumentationshysterien, om man ser till intresset hos elever i så kul ämnen som No-Ämnen och Teknik-ämnen så blir man lite rädd, har även funderat på Mattelärare men det låter jag nog bli..

    Det finns massor med bra arbetslöst folk där ute som jag vet passar, även bra utbildade lärare som slutat på grund av trycket..
    så släpp utbildningarna till lärare loss så man får typ A-kassa eller liknande under utbildning till lärare, kolla även upp hos AF vilka som annser sig vara intreserade av läraryrket.
    Och förbövelen låt Lärarna återigen åtnjuta den respekt de verkligen förtjänar..

  5. LRradicals skriver:

    Anders: Ah, arbetslinjen:) Personligen ser jag gärna ett samhälle med utrymme för humaniora, om så än finansierat av aldrig så välutbildade tekniker och kemister. Är övertygad om att ett samhälle utan humaniora blir ett ganska kallt och otäckt ställe i en förlängning. Dessutom kan de nog komplettera varandra.
    Nu var det väl mest mediakritik jag ägnade mig åt, man kan ju fråga sig vilka som ska bli skribenter och journalister i en värld utan apråkkompetens? Eller för den delen, vilken kvalitet blir det på det skrivna ordet i en sådan framtid?

  6. timp skriver:

    “Skolverkets generaldirektör Anna Ekström” Är detta samma Anna Ekström FP riksdagskandidat som skrivit insändare med en M riksdagskvinna i Sydöstran om karriärtjänster och skatteavdrag?

  7. Anders skriver:

    LRradicals
    Arbetslinjen vet jag inte om det måste vara, men om man accepterar premissen att vi först måste skapa välstånd för att sedan kunna skapa kultur (som såklart inte är en av gud given sanning) så blir det uppenbart att de ekonomiskt viktiga ämnena får förtur.
    Men både svenska och engelska tillhör ju den grupp av tre prioriterade ämnen som vi satsar på i skolan, även om vi uppenbarligen har långt kvar innan våra elever går ut med de kompetenser de behöver. Alla våra elever, alltså. Så jag vet inte om den mediala diskussionen i sig utgör ett problem, jag ser det mer som att man pekar tydligast på det som är viktigast- så snart det problemet löst sig kommer man förmodligen peka på att vi kan behöva lärare i massor av språk.

    Förresten föreställer jag mig att det problemet löser sig självt- vi måste ha rätt många fler utbildade i franska och tyska än i kemi (det utbildas väl runt 50 kemister per år, kemiingenjörer är ju något helt annat) och framförallt har kemister en konkurrerande arbetsmarknad. Jag vet inte vilken typ av jobb man får av att ha läst lite random kurser i kinesiska på universitetet.

  8. Anders skriver:

    Kerstin Heimer Sundström

    Jag tror att den viktigaste tanken när det gäller lönerna är att om vi lyckas attrahera tillräckligt många högpresterande lärare så minskar trycket på alla lärare. Om alla lärare, på alla nivåer, lyckades utföra sitt uppdrag skulle man ju inte behöva lägga så mycket tid på att “försöka komma ikapp” på varje efterföljande nivå. Som det är idag kommer det elever till gymnasiet som inte kan läsa och skriva mer än hjälpligt, och som kanske inte ens fått den undervisning de haft rätt till (att de inte lärt sig det de ska är en självklarhet). Effekten blir att lärarna på gymnasienivå stressas sönder av att försöka ta hand om elever som spänner mellan “når inte upp till årskurs 7 förväntade läsnivå” till “kunde med lite personlig mognad ha påbörjat universitetsstudie istället” i samma klass.

    Det är inte bara en fråga om att lärarna misslyckas (möjligen för att de inte var de bäst lämpade från start) det finns JÄTTEMÅNGA andra viktiga faktorer. Men det framgår tydligt av t.ex. McKinseyrapporten att läraren är en avgörande faktor.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)