3 svar till “Om Zoran Alagic“

1. Pär Engström skriver:

   31 mars, 2011 kl. 06:51

   Om lärarna ska bli en professionell yrkesgrupp behöver ni precisera ett antal saker, t.ex. de begrepp ni använder och sätta in dem i ett lärarprofessionellt och juridiskt sammanhang.

   Katederundervisning betyder enligt nationalencyklopedin föreläsningar, förevisningar och förhör i helklass. Strukterad undervisning betyder att läraren använder beprövad erfarenhet och vetenskap för att undervisa respekive elev och elevgrupp för att nå vissa uttalade mål.

   Det nya är att eleverna har rätt till strukturerad undervisning och enligt Skolverket innebär detta att lärarna måste dokumentera sin undervisning för att inför föräldrar och elever kunna visa att de har använt lämplig undervisning ifall eleverna inte når målen.

   Om läraren endast använder katederundervisning enligt den definition som nationalencyklopedin har och eleverna inte når de kunskapsmål som nu uttrycks för t.ex. årskurs sex bör detta utredas eftersom det inte finns stöd i varken beprövad erfarenhet eller i forskning för att denna undervisning leder till att elever når dagens kunskapsmål.

   Jan Björklunds DN-artikel var ideologisk och bör behandlas som en sådan. Förordningen om strukturerad undervisning är en lärarprofessionell och juridisk fråga och bör behandlas som en sådan.

   Hälsningar
   Pär Engström
   f.d. betongarbetare
   f.d. kriminalvårdare
   f.d. mellanstadielärare
   fil. doktor sociologi
   universitetslektor i utbildningsvetenskap
   ämnesansvarig för samhällskunskap för lärare
   Högskolan Väst
2. Gunnar Cardell skriver:

   8 april, 2011 kl. 06:06

   Instämmer helt i Pers inlägg. Skälet till detta svar är ordet precisera i meningen
   ”Om lärarna ska bli en professionell yrkesgrupp behöver ni precisera ett antal saker, t.ex. de begrepp ni använder och sätta in dem i ett lärarprofessionellt och juridiskt sammanhang. ” Jag menar att en debatt där ord som flum och katederundervisning används som invektiv är meningsflös. En seriös debatt kräver adekvata ord, och eftersom skolans värld kännetecknas av mångfald och mångfald krävs preciseringar.

   Sedan jag läste Colnerud och Granströms bok ”Respekt för lärare” 1996 har jag ägnat mig åt att skapa en adekvat terminologi för att beskriva lärares arbete. Här några begrepp som sätter in katederundervisningsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang:

   - lärande är självorganisering, dvs. någonting som uppstår spontant under vissa förutsättningar
   - en ledande faktor är någonting som KAN göra skillnad
   - en sammanställning av ledande faktorer är ett möjlighetsrum, en situation, där lärande KAN uppstå
   - ett möjlighetsrum har en vägg bestående av ledande faktorer
   - en lärare kan i förhållande till möjlighetsrum inta någon av tre positioner eller växla mellan dem:
   - ledande postition: läraren är själv ledande faktor i möjlighetsrummets vägg och producerar skillnader i form av instruktioner, föreläsning, högläsning, frågor, tillsägelser etc.
   - inre position: läraren befinner sig inne i möjlighetsrummet tillsammans med sina elever; situationen kännetecknas av delaktighet på lika villkor. Läraren har ingen plan för sitt agerande, men agerar utifrån elevernas ord och handlingar med sikte på att få lärande till stånd och bidrar på så sätt till självorganiseringsprocesser vilka i sin tur kan bidra till lärande – hos eleverna eller läraren själv
   - yttre position: läraren står utanför möjlighetsrum som elever befinner sig i. Läraren är passiv åskådare till sådant som sker i en grupp av elever – det kan vara barn som leker eller studenter som diskuterar en given uppgift.
   - undervisning handlar om att skapa möjlighetsrum, dvs. att sammanställa ledande faktorer som gör lärande möjligt. De olika, strategiskt motiverade möjjlighetsrummen bildar ett strateginät
   - strateginätet speglar lärarens uppfattningar om behov i ett behovsnät
   - behovsnätet är uppbyggt av lärarens uppfattningar om behov av två slag:
   - nu-behov som t.ex. trygghet och omväxling
   - behov i futuala behovskedjor, som t.ex. arbetsro;
   - en futural behovskedja utgår från framtida behov och slutar i nuet; Nu behövs arbetsro för att eleverna ska kunna lära sig, så att de kan motsvara samhällets behov av kompetens i framtiden.

   Om läraren anser att eleverna behöver katederundervisning, dvs. att eleverna under en längre eller kortare tid kollektivt behöver få instruktioner, information etc. kan han/hon välja att inta denna ledande position. Men pga t.ex. elevernas behov av omväxling finns skäl att efter en stund byta position, till inre eller yttre sådan och katederundervisningen följs då av enskilt arbete eller arbete i grupper. Som i sin tur kan följas av ny katederundervisning, dvs. av att läraren intar en ledande position för att avrunda, sammanfatta eller organisera elevernas redovisning av sina arbeten. Vid redovisningen intar läraren en yttre roll, dvs. förhåller sig som passiv åskådare till eleverna som redovisar. Etc. etc.

   Hälsningar

   Gunnar Cardell
   f.d. mellanstadielärare
   f.d. universitetslektor i pedagogik och lärarurbildare
   fil.dr i pedagogik
   pensionär
3. Zoran skriver:

   8 april, 2011 kl. 07:02

   Tack för intressant kommentar. Återigen får vi hoppas att många lärare läser och funderar över detta.