Tankar om skolan i media

Instämmer helt i Pers inlägg. Skälet till detta svar är ordet precisera i meningen
”Om lärarna ska bli en professionell yrkesgrupp behöver ni precisera ett antal saker, t.ex. de begrepp ni använder och sätta in dem i ett lärarprofessionellt och juridiskt sammanhang. ” Jag menar att en debatt där ord som flum och katederundervisning används som invektiv är meningsflös. En seriös debatt kräver adekvata ord, och eftersom skolans värld kännetecknas av mångfald och mångfald krävs preciseringar.

Sedan jag läste Colnerud och Granströms bok ”Respekt för lärare” 1996 har jag ägnat mig åt att skapa en adekvat terminologi för att beskriva lärares arbete. Här några begrepp som sätter in katederundervisningsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang:

- lärande är självorganisering, dvs. någonting som uppstår spontant under vissa förutsättningar
- en ledande faktor är någonting som KAN göra skillnad
- en sammanställning av ledande faktorer är ett möjlighetsrum, en situation, där lärande KAN uppstå
- ett möjlighetsrum har en vägg bestående av ledande faktorer
- en lärare kan i förhållande till möjlighetsrum inta någon av tre positioner eller växla mellan dem:
- ledande postition: läraren är själv ledande faktor i möjlighetsrummets vägg och producerar skillnader i form av instruktioner, föreläsning, högläsning, frågor, tillsägelser etc.
- inre position: läraren befinner sig inne i möjlighetsrummet tillsammans med sina elever; situationen kännetecknas av delaktighet på lika villkor. Läraren har ingen plan för sitt agerande, men agerar utifrån elevernas ord och handlingar med sikte på att få lärande till stånd och bidrar på så sätt till självorganiseringsprocesser vilka i sin tur kan bidra till lärande – hos eleverna eller läraren själv
- yttre position: läraren står utanför möjlighetsrum som elever befinner sig i. Läraren är passiv åskådare till sådant som sker i en grupp av elever – det kan vara barn som leker eller studenter som diskuterar en given uppgift.
- undervisning handlar om att skapa möjlighetsrum, dvs. att sammanställa ledande faktorer som gör lärande möjligt. De olika, strategiskt motiverade möjjlighetsrummen bildar ett strateginät
- strateginätet speglar lärarens uppfattningar om behov i ett behovsnät
- behovsnätet är uppbyggt av lärarens uppfattningar om behov av två slag:
- nu-behov som t.ex. trygghet och omväxling
- behov i futuala behovskedjor, som t.ex. arbetsro;
- en futural behovskedja utgår från framtida behov och slutar i nuet; Nu behövs arbetsro för att eleverna ska kunna lära sig, så att de kan motsvara samhällets behov av kompetens i framtiden.

Om läraren anser att eleverna behöver katederundervisning, dvs. att eleverna under en längre eller kortare tid kollektivt behöver få instruktioner, information etc. kan han/hon välja att inta denna ledande position. Men pga t.ex. elevernas behov av omväxling finns skäl att efter en stund byta position, till inre eller yttre sådan och katederundervisningen följs då av enskilt arbete eller arbete i grupper. Som i sin tur kan följas av ny katederundervisning, dvs. av att läraren intar en ledande position för att avrunda, sammanfatta eller organisera elevernas redovisning av sina arbeten. Vid redovisningen intar läraren en yttre roll, dvs. förhåller sig som passiv åskådare till eleverna som redovisar. Etc. etc.

Hälsningar

Gunnar Cardell
f.d. mellanstadielärare
f.d. universitetslektor i pedagogik och lärarurbildare
fil.dr i pedagogik
pensionär

”Så ska vi ha det, men var ska vi ta det” ? Lärarens löneläge, krav på admi/dokumentation och struktur ligger kvar i nivå med att läraren endast kan eller snarare orkar bedriva ”katederundervisning”. När läraren befinner sig i klassrummet numera med det individuella perspektivet (27 elever, 28 planeringar för att hårddra). har han/hon numera hela tiden det mentala i att det ligger ett ton pappers-surdegar och väntar, som alltid ska klaras av inom orimlig tid. (M.a.o där gick den helgen igen).

Hej Zoran Alagic!

Skulle gärna vilja ha lite allmän information angående stuide- och yrkesvägledare och undrade om ni kanske kunde ge eran syn på mina frågor. Det är så att jag nämligen har funderat på att läsa syvprogrammet, men är osäker för hur framtiden ser ut för detta yrket. Har ni någon inblick i hur arbetsmarknaden ser ut för yrket i Sverige? Med en syv utbildning från Sverige finns det någon möjlighet att jobba utomlands inom detta yrket, tänker mig att det är svårt eftersom utbildningen är anpassad för det just det svenska samhället?

Detta var bara några frågor av många, men det kanske räcker än så länge.

Med vänliga hälsningar,
S Vojvodic