Debatt om relationen mellan föräldrar och lärare

Genomgång av senaste tidens diskussion om hur en del föräldrar pressar skolan och anmäler lärare.

Efter att Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén och skyddsombudet Simon Sandström slog larm och skrev en debattartikel i början av februari i Svenska Dagbladet, Skolan är maktlös när föräldrar skapar drev mot lärare, så påbörjades en livlig diskussion på bland annat sociala medier om föräldrar som pressar lärare för långt.

Samtidigt leddes diskussionen in på de föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här är dock lärare och föräldrar eniga om behovet av stöd och extra resurser. Ansvaret för detta ligger på skolledning och huvudman.

Dagens Nyheters Insidan uppmärksammar också problemet med föräldrar som alltför lättvindligt anmäler skolor till Skolinspektionen. Åsa Fahlén säger till DN:

”Det handlar väldigt ofta specifikt om det egna barnets situation och man har inte alltid förståelse för att barnet befinner sig i en grupp, i en klass och i en skola där man inte alltid kan se till enbart individuella behov om det går ut över andra barn. Vissa föräldrar kan bli lite väl enkelspåriga.
Dessa föräldrar kan hota med att anmäla till Skolinspektionen eller att byta skola om inte läraren gör som de säger. De vet att det skulle ge skolan ett dåligt rykte.”

Jiang Millington från föräldranätverket Barn i behov lyfter fram att skolan fungerar dåligt för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Åsa Fahlén och Jiang Millington har nu träffats och de har bekräftat att det stora ansvaret ligger på skolledning och huvudmän.

”Vi har under lång tid märkt hur det är en ökad press på lärarna när det gäller vad som är skolans ansvar och hemmets ansvar. Det finns en liten, och jag vill verkligen betona att det är en liten, grupp föräldrar som använder sin “konsumentmakt” till att påverka alltifrån friluftsdagar till undervisning och läxor. Om de inte får som de vill hotar de att anmäla lärarna till Skolinspektionen. Det leder i bland till en helt ohållbar arbetssituation på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Hon understryker i intervjun med DN att debattartikeln i SvD inte riktade sig mot de föräldrar som har barn med behov av särskilt stöd. När det gäller dessa föräldrar står lärarna som sagt på samma sida gentemot skolledningar och huvudmän.

“Föräldrarna vet inte vart de ska vända sig med sin frustration och så går man på lärarna – som inte har någon makt att göra någonting. Även lärarna känner samma frustration. Det är klart att det uppstår konflikter.”

Hon säger att skolmiljön i dag är ogynnsam för många barn. Klasserna är ofta stora, lärarna har många arbetsuppgifter och små möjligheter att på riktigt möta varje barn under varje.

“Hade man kunnat få en bättre och lugnare arbetsmiljö i skolan skulle färre elever vara i behov av särskilt stöd. Då skulle vi kunna använda de resurser som finns till de barn som inte klarar en vanlig skoldag utan särskilt stöd”.

* * *

Följ debatten om föräldrar som påverkar skolan på ett sätt som får lärarna att reagera.

Åsa Fahléns och Simon Sandströms debattartikel SvD.

Skolvärldens intervju med Skolinspektionens GD Helén Ängmo som också såg brister i hur föräldrar anmäler lärare.

Jiang Millingtons debattartikel i Skolvärlden.

SvD-krönikören Erica Treijs reagerade kraftigt och kallade det hela gnäll från lärarfacket.

Åsa Fahlén svarade genom en intervju där hon menade att föräldrar ibland måste backa och lita på lärarna.

Några dagar därpå gick fjorton lärare från norr till söder ut på Aftonbladet Debatt för att visa att problemet finns över hela landet. Man menade att för många föräldrar anmäler lärare och underströk att utan samverkan fungerar inte skolan.

Därefter replikerade Jiang Millington åter och menade att föräldrar har all
anledning att kämpa för sina barn.

Och det lokala skyddsombudet Simon Sandström, som var en av de fjorton lärarna, avslutade debatten för denna gång  med en slutreplik.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)