Missa inte en intressant granskning av lärarutbildningen från insidan. Det är Jan Sjunnesson, fd rektor och lärarutbildare som berättar om lärarutbildningens problem och utveckling.
Han skriver bland annat:
”Lärarstudenter har de senaste decennierna mötts av paradoxala budskap som de sällan kunnat hantera utan lämnats att ta hand om själva. Jag är själv lärarutbildare sedan snart ett decennium och har försökt hantera studenters förtvivlan och frågor. Men till slut har jag blivit lika frågande som dem och har kommit fram till denna synbart enkla men bekymmersamma tes: Arbetardöttrarna med låga betyg som dominerar lärarprogrammen numera möter en skolkritisk pedagogik som ställer dem inför uppgiften att kritisera ett system som de själva knappt klarat av men valt att verka inom av skäl som sällan är relaterade till egna skolframgångar. Lärarutbildare och pedagoger är inte medvetna om dessa motsägelser.
Den som vill få en inblick i svensk lärarutbildnings utveckling bör läsa Jan Sjunnessons kloka, klargörande men också oroande text.
Blogginlägget ”Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen” har tidigare publicerats i publicerad i Pedagogisk Forskning nr 4/ 2011.
Inblick med betoningen på EN … ja! För övrigt kan man dra andra slutsatser än vad Sjunnesson har gjort. Artikeln innehåller dessutom en hel del fördomsfullhet. Så, lika kritisk som han är bör läsaren av artikeln vara.
Man bör alltid läsa alla texter med ett kritiskt öga. Dock är det ju så att Sjunnesson ge en unik bild inifrån en utbilning som varit väldigt restriktiv med den typ av kritik som här ges. Väl värt att läsa och – givetvis – fundera själv.
Ja, på grund av att det är unikt har jag redan märkt att den sväljs med hull och hår om man inte förhåller sig kritiskt. Som jag kan se, bygger han inte artikeln på egna undersökningar, dvs. genom egna enkäter, intervjuer med studenter OCH lärarutbildare. Det är alltså hans egen bild som artikeln utgår. Han refererar dessutom till två forskare inom ett visst område, som om det är något vi alla följer. Det perspektiv de står för är ett av flera Jag har t.ex. inte alls samma heltäckande bild som Sjunnesson om studenterna eller om hur de uppfattar utbildningen.
Jag skall bemöta artikeln, när min arbetsbelastning blivit lite lättare.
Sjunnesson har efter dena artikel yttrat sig även i det senaste numret av Lärarnas Tidning där han i artikeln om ”Lärarutbildning – ett bygge i förfall” ger många intressanta insidertankar, t.ex. framhåller han där att lärarstudenter får syssla med ”identitetskonstruktioner” etc. Och det kan ju för en utomstående låta knepigt, men en insider som Sjunnesson borde nog sätta sig in de aktuella sammanhangen lite bättre, t.ex. så ingår som ett av examensmålen i grundlärarexamen åk. 4-6 att ”studenter ska visa förmåga att kommunucera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad”.
I ovanstående sammanhang är identitetsbegreppet således relevant – det finns även i skolans styrdokument för t.ex. religionskunskapsämnet.
Sedan tycker jag inte att lärarutbildning är så mycket annorlunda än annan utbildning och verksamhet vad gäller motstridiga mål. Titta bara på skolans värdegrund – vilka motstridigheter finns det i den? Och jag vet inte om lärarutbildare skulle vara mer medvetna eller omedvetna om motstridigheter i den egna verksamheten än vad andra yrkesmänniskor är. För mig är det en självklarhet att det i skola och utbildning finns motstridiiga intressen etc. Lyssnar man på kritiken på lärarutbilndingen så ser man också att den kommer från olika håll, t.ex. så kan det finns kritik att lärarutbildningen är för akademisk och att för mycket fokus läggs på examensarbetet (från en lärare) medan Högskoleverket kan i en utvärdering från 2008 rikta kritk mot att det är för lite akademiserat och att kvaliteten på examensarbetet borde höjas.
Då går ju inte att tillfredställa båda dessa önskemål, mer och mindre akademisering – eller hur?
Riktigt intressant blir det när man börjar att nysta i trådar kring reformer vad gäller skola och lärarutbildning, dels vilka motstridiga intresen som tycks ligga bakom, dels hur dessa reformer saluförs utåt – det kan vara något för en insider att börja nysta i.