Återigen uppmärksammas att kvalificerade lärare lämnar yrket och att få söker sig till lärarutbildningarna. Idag är det Svenska Dagbladet som i artikeln ”Allt fler lärare lämnar yrket” berättar om den allvarliga situationen.
Antalet lediga lärarplatser ökade med tio procent i Stockholms län i våras. Framförallt inom naturvetenskapliga ämnen har lärarbristen förvärrats. Under flera år har det varit snitt knappt en sökande per plats till lärarutbildningen, vilket alltså innebär att i stort sett alla kommer in, som söker.
”Enligt Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, omfattar alla lärarkrisen inte alla grupper utan visar sig främst inom de naturvetenskapliga ämnena.
–Är man intresserad av matematik, fysik och kemi finns det andra yrken som är mer intressanta, som att bli civilingenjör, ekonom, arkitekt eller läkare. En civilingenjör kan begära 29000 kronor i ingångslön. Det är där en lärare i bästa fall ofta pensioneras, säger hon.
Metta Fjelkner tror dock att lönenivån måste höjas generellt för att locka lärare i framtiden.
Enligt en rapport från Lärarnas Riksförbund som bygger på lönestatik från OECD skulle en svensk grundskolelärare med 15 års yrkeserfarenhet tjäna cirka 17000 kronor mer i månaden om lönen höll samma nivå som i Tyskland. En gymnasielärare med samma erfarenhet skulle tjäna 23000 kronor mer i månaden.”
Denna artikel är långt ifrån den enda som lyfter bristen på lärare inom vissa ämnen.
Metta Fjelkner har tidigare påpekat att det är arbetgsivarens ansvar att lösa lärarbristen. Se ”Arbetsgivarna saknar vilja att satsa på lärarna”.
Ja, de som har lösningen i sin hand är arbetsgivarna, skolans huvudmän. De kan göra läraryrket attraktivt igen. Men det kräver att det finns en vilja att satsa på lärarna. Gör man inte det kommer de nuvarande huvudmännen tvingas ta ansvaret – eller kanske snabbare bli av med det…
Bristen inom NO området är inget nytt och ofta möts den med ” prata om oss istället nu är det vår tur”. Det är dock så att det har pratats mycket och gjorts lite så krisen har bara förvärrats hela tiden. Nu är det verkligen en mycket liten andel elever som får något som ens borde få kallas fysik och kemi. Detta händer samtidigt som dessa ämnen fortsätter att blii ännu viktigare för att möta framtidens utmaningar.
Själv är jag livrädd att lärarkategori ska ställas mot lärarkategori. Att en sorts lärare ska bli finare än en annan = få betydligt högre lön. Då är det nog slut på enigheten inom kåren. Vi behöver varandras kompetenser. En bildning byggs av bredden i utbildningen. Det är endast tillsammans vi kan få en ändring på dagens situation.
Kanske är vi olika. Kanske skall vi respektera varandras olikhet inom läraryrket. För att bli lärare i kemi och fysik måste man först ha gått naturvetenskaplig linje. Därefter skall man plugga tunga ämnen begreppsmässigt. Dessa studier kräver hög inre motivation och disciplin.Därefter är det tunga ämnen rent begreppsmässigt för eleverna att ta in. Kanske är det så att om man sedan inte får ägna sig åt det man tycker ger kvalite’,utan skall stöpas i samma form som alla andra lärare, så är det inte tillräckligt motiverande. Hafs o slafs tycker inte naturvetare om.
Exakt just nu i den situation vi befinner oss i är det av yttersta vikt att vi står eniga.
Påståenden som går ut på att hävda naturvetenskapliga ämnen är ”viktigare än andra” faller på sin egen orimlighet. För att kunna följa undervisningen i samtliga naturvetenskapliga ämnen krävs mycket goda kunskaper i språk, och dessutom måste eleverna för att kunna se samband mellan olika företeelser ha goda kunskaper i samtliga ämnen.
Nu är det tid för enighet i lärarkåren! Vi ska vara mycket rädda om och värdera allas kompetenser. Gör vi det inte själva kommer ingen annan att göra det heller.
Vad vi än säger så kommer lärare med ovanliga kompetenser att förhandla upp sina löner individuellt. Inget man kan göra något åt.
Bra med lärarbrist! Det är det enda sättet att få upp våra löner.
Blir vi mer eniga av att alla har lika låg lön, suck! På sätt och vis då de oeniga lärarna inom NO och andra områden lämnar yrket. Det är dock en ankdammslösning då olikheterna mellan olika slags uppdrag är mycket större än inom skolan. Dessutom har lönegnället jantesneglandet ökat medan lärarkårens löner likformats.
Dessutom är det bra att vi lärare är olika, ifall vi inte var det så skulle vi inte kunna möta alla de olika elever som behöver oss.
SO-läraren som var så upprörd över att tekniklärarna tjänade några hundralappar mer hade inga som helst problem med att hennes man ingenjören tjänade 10000 mer än dem. Oj vad vi är eniga.
Hej!
Har bestämt mig för ett tag sen att lämna läraryrket. Detta har jag ältat en längre tid men nu är det dags. Jobb inom industrin finns i mitt område så jag tar en tid där för att fundera på vad som ev väntar senare.
/Besviken Lärare
Om man vill missförstå ett inlägg så gör man det. Och vill man tro att vissa ämneslärare har svårare ämnesstudier på universitetet än andra så får man göra det med. Men någon enighet inom lärarkåren leder det knappast till om en grupp lärare tillåts dra ifrån bara pga av sin inriktning. Hela kårens löner måste höjas till en rimlig nivå. Eller är det viktigare att enstaka individer får högre lön?
Det är viktigare att vi får lärare inom NO än någon slags ankdammsjämlikhet inom kåren. Någon ökad enighet uppstår då rakt inte. När det är tydliga skillnader i svårigheterna att uppnå kompetens för olika lärarekategorier är jantementaliteten inom kåren ett mycket viktigt skäl för oenighet. Varför lärare ska avvika i differentiering gentemot alternativyrken är ytterst svårförståeligt.
Trots att samhället har stort behov NO-kompetens så behandlas humaniora som viktigare och kompetensen inom fysik har tillåtits sjunka under all kritik. Det kanske är dags att åtminstone betrakta NO som lika viktigt.
[...] är vi inte eniga och det finns inte en chans att vi blir det. Jag läser Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och en kommentar breder ut sig om att vi måste vara eniga och då ska inga få sticka ut. När vi [...]